21 december 2010

Attityder och vanor - surfplatta. Del 2

När det gäller konsumtionen av tryckta publikationer kan man titta lite på vad som hänt med de vetenskapliga tidskrifterna de senaste 15 åren, då de i princip gått från bara tryckt till bara elektroniskt. Vetenskapliga böcker börjar få allt större fotfäste i elektronisk variant (framförallt som referensböcker, uppslagsböcker, handböcker etc). Databaserna som var i tryckt form fram till 70-talet är i dag enbart elektroniska (bibliotekskataloger, olika vetenskapliga databaser etc).

Vi kommer se samma utveckling när det gäller populärvetenskap, nyheter, skönlitteratur etc. Men det kommer ta olika lång tid och anammas olika av olika människor beroende på generation, kulturell bakgrund, vanor, värderingar etc.

I USA går elektroniska böcker om försäljningen av tryckta. Jag tror att det faktum att man där hade läsplattor några år innan surfplattan kom var positivt. I Sverige kommer dessa tyvärr samtidigt, vilket jag tror kommer göra att övergången till e för den skönlitterära läsningen inte kommer få samma fart. Detta bland annat pg av att man blandar ihop surfplattan med läsplattan, inte ser vitsen att köpa bägge och därmed inte får samma positiva läsupplevelse. Surfplattan är bättre för allt utom läsning och då kommer läsningen i andra hand.

Jag tror surfplattan är här för att stanna, i alla fall för tillfället tills tekniken utvecklas. Men jag tror att vi kommer se att flera tekniska prylar kommer migrera. Detta har vi ju redan sett med t ex kameran, mp3-spelaren etc som gått in i mobilen.

På sikt tror jag att mobilen kommer ta över mkt av det som surfplatta och läsplatta står för i dag, men just nu behöver man tekniska hjälpmedel/verktyg som verkligen drar, så att man börjar använda e-media i stället för tryckt. Forskningsbiblioteken och forskarna anammade ”enkelt” e-tidskrifterna, det tog ”bara” 10 år att gå från ”har ni inte artikeln i tryckt form” till ”finns den inte i elektronisk”. Men att öka läsandet av vetenskapliga e-böcker har inte gått lika fort. Vanan vid den tryckta boken ligger ganska djupt rotat, därför tror jag att surfplattan inte råder bot på det utan att läsplattan behöver komma emellan.

En annan utmaning är att iPad inte fungerar med DRM-skyddet som finns på bl a Elib när det gäller lån av böcker. Jag tror att detta kommer ytterligare sinka användningen av e-böcker. Vi kan inte räkna med att alla ska köpa sina böcker och tidningar. Positivt för biblioteken är att många i framtiden troligen kommer öka sina boklån när de ser hur enkelt det är att sitta hemma och låna. (Om inte DRM krånglar till det…)

Multifunktionerna i surfplattan kan också påverka läsandet. Samtidigt tror jag att vi är vana vid allt brus runt omkring oss. Fast boken i surfplattan blir inte samma "frizon" som i läsplattan eller i den tryckta varianten.

Förhoppningsvis bidrar läsplattorna till ökat läsande. Läsfrämjande åtgärder är viktiga och då är tillgången till media oerhört viktig. Samtidigt måste vi vara medvetna om att bara för det finns på nätet betyder det inte att det är gratis och tillgängligt. Mycket på nätet kostar oerhört mycket – tex vetenskapliga tidskrifter som kostar lika mkt som en bil, varje år, bara i prenumerationskostnad.

För distributionsformerna tror jag att vi kommer se förändringar. Jag tror att surfplattor, läsplattor, mobiler, datorer – allt detta kommer vara framtidens verktyg för att använda media. Dagens distributionsformer kommer tvingas att förändras, vilket redan skett inom vetenskaplig publicering. Se bara hela Open Access-rörelsen inom vetenskapliga området som växer sig allt starkare och där t.o.m finansiärer de senaste åren haft som krav att material ska publiceras elektroniskt som OA.

När det gäller tryckta publikationer kanske vi kommer se mer print-on-demand i framtiden, men i övrigt tror jag att vi kommer se fler och fler ”born-digital” publikationer. Varför ska man gå omvägen om tryck? ”Writing/reading isn’t between covers” är en annan viktig framtidssyn (eller är det nutidssyn).

Attityder och vanor - surfplatta. Del 1

Jag svarade nyligen på några studenters undersökning kring attityder och vanor kring surfplattor och olika former av publikationer (traditionella och nya). Detta inlägg utgår från mina svar.

Jag använder nästan dagligen min surfplatta (iPad) för att läsa morgontidningen (Sydsvenskan, antingen som PDF eller på deras hemsida), gå in på på Facebook, surfa och/eller spela spel. Ibland använder jag surfplattan för att ta anteckningar, främst då för kortare sådana, tex vid deltagande på konferenser etc. För längre anteckningar och mer skrivande är min laptop lättare och mer ergonomisk att använda. Ibland använder jag iPaden för att kolla mail, men detta gör jag även via mobil och dator.

Den största anledningen att jag skaffade en surfplatta var att jag ville testa ny teknik och redan hade en vanlig läsplatta och gärna ville testa skillnader mellan läsplatta och surfplatta. Ville också vara tidigt ute och testa innan surfplattan kom till Sverige och köpte den därför under sommarsemestern i USA.

Jag ser tekniken som ett hjälpmedel som kan underlätta vår vardag. Tekniken gör att våra beteenden och vanor förändras vilket i sig är en utmaning, men de är ett fantastiskt hjälpmedel som kan underlätta i många olika områden. Däremot ökar risken att vi hamnar i medieföretagens händer. Särskilt tydligt blir det när Apple börjar ge sig på vad tidningarna får skriva om i sina iPadversioner. Det är svårt när innehåll och teknik kopplas för nära varandra och oberoendet försvinner.

Min familj prenumererar på Sydsvenskan i pappersformat, men min tidningsläsning har förändrats sedan jag skaffade surfplattan. Jag läser mer elektroniskt nu och skulle kunna tänka mig att släppa den tryckta prenumerationen och i stället prenumerera på en elektronisk tidning. Slippa bära papper till återvinningen och gå ut till brevlådan på morgonen och hämta in tidningen vore skönt. Samtidigt skulle det innebära att vi skulle vara tvungen att ha flera surfplattor eftersom flera familjemedlemmar vill läsa morgontidningen samtidigt. Detta är möjligt med den tryckta som är uppdelad i flera delar…

Jag läser böcker frekvent men har sedan jag fick en läsplatta i julklapp (för ett år sedan) läst de flesta böcker på läsplatta, vilket är helt fantastiskt. Jag lånar böckerna via folkbiblioteken (genom Elib).

Jag har testat och jämfört att läsa e-böcker på både läsplatta och iPad. Läsplattan har med sitt elektroniska bläck en klar fördel där eftersom den gör det möjligt att vara mer flexibel i var man sitter – möjligheten att kunna sitta utomhus i snö och sol är viktig för mig. IPaden får för mycket blänk i skärmen. Läsplattan är fantastisk för bokläsning, jag har testat flera olika som alla har olika fördelar.

fortsättning följer...

7 december 2010

Mina anteckningar från "Unga och nätet - möjligheter och utmaningar"

Polhemskolan arrangerade den 6 december en föreläsning för alla föräldrar med Stig Roland Rask. Mycket inspirerande och intressant. Därför publicerar jag mina anteckningar här (har fått ok från Stig Roland Rask att göra det).

Stig Roland Rask har arbetat för KK stiftelsen med finansiering av forskningsprojekt inom området, är utbildad lärare och skrivit olika publikationer och böcker ("Hotbilder och motbilder" och "När det gamla möter det nya"), gett massor med föreläsningar etc.

Det allra viktigaste är att tänka på att om man som förälder inte stödjer barnens nätanvändning, kommer de inte komma till föräldern för att få hjälp om de får problem. (Min kommentar är här att prova på att byta ut förälder mot bibliotek/universitet etc)

Nätet innebär till största delen möjligheter, men tyvärr har massmedia bestämt sig för att fokusera på och lyfta fram alla faror. I presentationen lyftes dock bägge sidor fram vilket jag tyckte höjde värdet och intresset!

Ett gott exempel på hur bra nätet är för de unga är hur två präster lade upp en chat-yta på Lunarstorm. Denna fanns under en längre tid och de hade enstaka besök fram till tsunamikatastrofen då inläggen dramatiskt ökade över en natt. Prästerna kallade efter några dagar in hjälp av psykologer, kuratorer etc och de första månaderna under året satt 30 personer och arbetade med att svara på inlägg 24h om dygnet.
Ett exempel på hur vuxna finns på plats där barnen vistas och när behovet uppstår också används. Också ett exempel på hur massmedia valt att i första hand rapportera om de negativa sidorna av nätet då inte många människor hört talas om Lunarstormexemplet via massmedia.

Digital generationsklyftan, handlar inte så mycket om att de unga är tekniskt skickligare.
Den är inte så komplicerad son många menar. De ungas användande är inte så spektakulärt som många tror. De unga är inte automatiskt IT-kompetenta, och många unga är helt ointresserade av teknik. Det som gäller är ”I love my computer because my friends live in it” - kompisarna är det intressanta.

1. Vuxna informerar via mail och söker information på nätet – vi har överfört våra gamla vanor på nya medier. De unga kommunicerar via chat (msn) och frågar någon som kan (i stället för att söka informationen).

2. Unga har en annan vana än vuxna att hålla igång många olika mediekanaler samtidigt.

3. Tillgången till medier har blivit mer individualiserad och rört sig från gemensamma miljöer till tonårsrummet och byxfickan.
T ex tvn i början, som fungerade som den samlande lägerelden. Vuxna och barn tittade på samma sak, gav en gemensam upplevelse. Sen kom tv2 - fortfarande hade man en tv. När Tv4 kom köpte man en tv till och flyttade den gamla till tonårsrummen där man mest tittade på tv4, samtidigt som tv:n slutade att vara uppsamlande och gemenskapsbildande.

4. Rört sig från att vara passiv konsument - Styrt upp vårt liv kring tvtablån - till att vara en aktiv producent av medieinnehåll. Producerar texter, tar bilder, gör kortfilmer etc i mycket större utsträckning än när vi var unga.

5. Medierna är en helt integrerad del av de ungas vardag och inkluderat i IRL. Tendensen går mot att de unga slutar prata om IRL eftersom de uppfattar datorns världs som en del av den verkliga världen.

På nätet kan man uppträda anonymt, men det är de flesta unga inte intresserade av att utnyttja. Alias, nickname har inte gått segrande fram i nätkommunikationen. Facebook, bilddagboken och bloggarna är segrande och där är man inte anonym utan där exponerar sitt liv (vilket snarare är problemet än anonymiteten).

Unga har en starkare koppling mellan identitet och medier både när det gäller att skapa och utrycka sin identitet. De söker efter vem är jag med hjälp av de mediala uttrycken.

6. Förskjutning mellan det privata och det publika. Men här har dockussåporna gått före... Det vi skrev i dagbok m hänglås, skriver man nu öppet på nätet. Många skriver för de egna kompisarna, den lilla gruppen, problemet är bara att de ibland inte tänker på att alla kan läsa.


Är nätet farligt?
• Tveksamt olämpligt innehåll - värderingsdiskussioner viktiga. Största problemområdena är:
o Pornografi
o Odemokratisk politiska rörelser som t ex nynazism
o Drogliberalismen
• Falska vilseledande uppgifter – källkritik är viktigt. Se upp med den rikliga förekomsten av olika förnekare och konspirationsteoretiker på nätet, t ex förintelsen, månlandningen, 11 september och klimathotet.
• Risker på chattsidor
• Egna bilder på hemsidor – tänk på vilken typ av bilder du lägger ut. Att inte lägga ut bilder, ange namn etc är överspelat sedan 5 år tillbaka.
• Internet o spelberoende
• Plagiering fusk
• Nätmobbing är i dag det största av problemområdena. Finns mkt att lära av hur barn o unga tänker.
 Rykten
 Förtal
 Hot
 Spridning av kränkande bilder o filmer
 Uteslutning, blockering, avståndstagande, förtiganden...
o Nätmobbning, samma drivkrafter, samma personer etc som annan mobbning, inte en ny sort utan en ny arena.
o Utsattheten som den okontrollerbara spridningen har!
 Sms är vanlig i utredningar när det gäller hot.
 Kränkande kommentaren etc är mer vanliga på nätet.
o Om syftet är att härska genom förtryck så når man inte det genom anonymitet.

Arenan – nätet - är tillåtande till sin karaktär. Att kommunicera och tycka till är en av nätkulturens centrala beståndsdelar

När man är osynlig vågar man var mer synlig och då visar man kanske för mycket. Tänk på att någon annan kan läsa, någon som du inte tänkt dig. Bjud på lagom mycket.

Aktuell forskning som rekommenderas att titta på: http://cybernormer.se/about/

2 december 2010

Meröppet

I går var det så dags, dagen som vi länge väntat på och arbetat fram emot. 1 december, invigningsdagen av Meröppet vid Alnarpsbiblioteket. Alla inom bibliotekspersonalen hade planerat, jobbat och gjort sitt yttersta för att allt skulle vara på plats och invigningen skulle kunna gå av stapeln. Ett otroligt gott samarbete med studentkåren gjorde också sitt till.

Hannu Sarenström gav en inspirerande föreläsning för cirka 75 personer. Strax före kl 18 var föreläsningen över och vi anslöt oss då till de som kommit för den officiella invigningen och samlades kring det uppdukade fikat och trappan. Undertecknad inledde kort med att berätta vad Meröppet är och varför vi inför det och därefter pratade kårordförande för ASK, vice kårordförande för LMK och slutligen dekanus för LTJ. Det hela avslutades med klipp av band - tre saxar samsades om att klippa det guldfärgade bandet i fyra delar.

Önskan om mer öppet har blivit Meröppet!

Vad är då Meröppet? Jo det är den tid då anställda och studenter vid SLU kan komma in i bibliotek & LRC via sina passerkort. Detta sker utöver våra ordinarie bemannade öppettider 9-18 och 9-16.

1 december 2010

Förord till "Tid för framtid - Strategisk verksamhetsutveckling och planering"

Eftersom jag fått förmånen att skriva förordet till Margareta Nelkes nya bok "Tid för framtid - Strategisk verksamhetsutveckling och planering", publicerar jag förordet i sin helhet här på min blogg. :)

Förord:
"Verksamhetsutveckling är avgörande för alla verksamheter inte minst inom Informations- & Bibliotekssektorn (I&B). Att därtill arbeta med strategisk verksamhetsutveckling är helt nödvändigt för att säkerställa en livskraftig framtida verksamhet som ger nytta för kunder och intressenter. Vi behöver alla ha en tydlig bild av vad just vår verksamhet syftar till, vilken riktning vi har och vad vi ska göra för att uppnå våra mål. I vår omvärld förändras ständigt tekniken vilket i sin tur förändrar de media som vi hanterar och våra kunders beteenden och förväntningar, vilket givetvis påverkar grund¬förutsättningarna för verksamheterna inte minst inom I&B området.

Margareta Nelke tar genom sin bok ett viktigt steg för att stödja förbättring av strategiarbetet med fokus främst på I&B sektorn. Boken är utmärkt för både den som är van att arbeta med strategisk planering och för den som är mer ovan. För den vana ger boken nya infallsvinklar, nya idéer samt en mycket bra systematisk genomgång av området. Den ovane får övergripan¬de teori och flera tips och verktyg kring hur strategiarbetet kan läggas upp.

I boken varvas teori med exempel från praktiken, vilket ger en fördjupning och ökar förståelsen för vikten av strategiarbete. Bokens avslutande del innehåller en mängd verktyg som skapar en god grund för det strategiska verksamhetsutvecklingsarbetet. Två viktiga aspekter ur boken som jag väl¬jer att särskilt lyfta fram är dels vikten av omvärldsbevakningen/analysen och dels att alla medarbetare är delaktiga i strategiarbetet.

Det är viktigt att i den föränderliga värld vi lever i ha kunskap om sin omvärld och att använda sina verktyg för att se in i framtiden. För detta krävs med Margaretas egna ord ”fingertoppskänsla för förändringens vindar men också en systematik i arbetet”, något som jag blev varse som några av Margaretas styrkor i hennes arbete vid Tetra Pak i Lund. Jag var vid den tiden verksam inom läkemedelsindustrin och flera av de idéer som jag hämtade utifrån och som också blev omsatta i praktiken kom just från Margareta. Hon har en otrolig förmåga att vara tidigt ute och se förändringens vindar och i detta våga ifrågasätta delar av verksamheten som många inom I&B nog inte skulle drömma om att fundera över. För att göra detta möjligt krävs verklig fingertoppskänsla, både vid omvärldsanalysen och i den strategiska planeringen, så att de beslut och den verksamhetsutveckling som genomförs faller väl ut. Hur detta blir möjligt får vi i boken ta del av genom de tankar som förmedlas.

Många är de strategidokument som hamnat i en bokhylla som ”färdig” produkt och som därefter i bästa fall dammats av någon gång ibland. För att göra strategin till en verklighet för alla som arbetar inom organisationen framhålls i boken vikten av att alla i personalen görs delaktiga i strategiar¬betet. Vikten av detta är något jag verkligen kan skriva under på och jag vill särskilt framhålla att detta arbete går att utföra med både stora och små personalgrupper. Inom SLU-biblioteket genomförde vi nyligen ett strategiarbete i hela personalstyrkan på 50 personer, med ett gott resultat. Det viktiga är att göra tydligt för alla vad man kan påverka och vad som är ledningens uppgift att besluta. Delaktighet betyder att man är del av arbetet och bidrar med sin kompetens och input, inte att man får sin vilja igenom i alla frågor. Strategiarbete på detta sätt skapar också en grogrund för en bättre arbetsmiljö och blir del av grupputvecklingsarbetet inom verksamheten.

I ”Tid för framtid – Strategisk verksamhetsutveckling och planering” får vi ta del av gedigna erfarenheter och kunskap vilket jag är övertygad om kommer skapa en oerhörd nytta för oss alla inom I&B. Jag rekommenderar varmt alla att ta till sig, läsa och använda denna bok i sitt dagliga arbete. Och viktigast av allt, involvera hela personalen i strategiarbetet så det blir vad det bör vara – ett levande inslag i verksamheten.

Läs, lär och låt dig inspireras!
Alnarp 2010-10-22
Catharina Isberg
Bitr. Överbibliotekarie SLU-biblioteket, Sveriges Lantbruksuniversitet"


Ytterligare information om boken finns i det prospekt som Margareta lagt på nätet.