Artikel om vårt medarbetarskapsarbete finns nu publicerad i Framsidan.
"Att skapa in inspirerande arbetsmiljö och få medarbetarna att känna ett djupare engagemang för det dagliga arbetet är en del av ett aktivt medarbetarskap. På biblioteket vid Sveriges lantbruksuniversitet lyckades man vända energidränerande möten till en känsla av delaktighet."
Läs hela artikeln på:
Biblioteket som planterar delaktighet
Läs gärna också intervjun med Katarina Evengård, tankar kring medarbetarskapet, i samma nummer av Framsidan.
4 april 2013
22 mars 2013
26 februari 2013
Worldwide communication
As part of IFLA, all of us are communicating on an international arena. This is not always an easy task, since we all live in different environments which have an impact on our communication. Impact which is so deeply integrated in us so we don’t even notice it.
One issue in our different environments (which might be the easiest one to develop), is to concider the differences between the northern and the southern hemisphere and their different seasons. Then writing a winter message can be kind of peculiar when the hot summer sun is shining outside (as a colleague from New Zealand pointed out the other day).
But even more difficult are the differens in culture, religions, gender and age. We might for example say “Merry Christmas” on the section FB-page (I’ve done that.), but what about other religions? Does a person with another belief feel involved in the IFLA work when their culture or religion is invisible? Are we open to different people with different backgrounds, religion, gender, age etc?
To improve and develop a communication built on inclusion, where everyone feel involved in the IFLA work and where everyone feel that their competence, their input and their work is being used by it’s full potential, we all need to concider different aspects on the environment we come from. To get all IFLA languages more used and visible is one important step, but the more difficult and important one is to get a communication built on inclusion in place.
What do you think about this? Do you have any suggestions on how to develop this work?
/Catharina Isberg (Information Coordinator, CPDWL)
29 januari 2013
Vad kallar vi våra samlingar i nyttobiblioteket?
I höstas hade vi på jobbet diskussioner om vad det innebär att vara ett nyttobibliotek jämfört med kulturarvsbibliotek eller bevarandebibliotek. Diskussionen utgick ifrån två intressanta artiklar som Rick Anderson skrivit i Scholarly Kitchen.
http://scholarlykitchen.sspnet.org/2012/09/11/redefining-the-library-part-1-why/
http://scholarlykitchen.sspnet.org/2012/09/12/redefining-the-library-part-2-how/
En fråga som kommit upp efter denna diskussion är vad vi kallar våra samlingar i nyttobiblioteket. Begreppet samling associeras lätt med att vi samlar litteratur (tryckt?) som bevaras för all framtid utifall vi behöver den. Men i nyttobiblioteket förändras samlingen ständigt. Rick Anderson beskriver detta så här i sitt inlägg:
"A large and reasonably comprehensive library that is nevertheless characterized by a changeable circulating collection to which books are added and from which they are withdrawn according to the expressed and demonstrated needs of the curriculum, physical space limitations, and the research agendas of its constituency."
I det moderna biblioteket består samlingen dessutom av olika informationsresurser som kan vara både elektroniska och tryckta och som kan ha olika former, tex bok, tidskrift, databas, film eller blogginlägg. Om det efterfrågade materialet inte finns internt, får vi tag på det från annat håll.
Men frågan återstår då, vad kallar vi detta? Våra informationsresurser, vårt utbud, våra media, vår samling...?
http://scholarlykitchen.sspnet.org/2012/09/11/redefining-the-library-part-1-why/
http://scholarlykitchen.sspnet.org/2012/09/12/redefining-the-library-part-2-how/
En fråga som kommit upp efter denna diskussion är vad vi kallar våra samlingar i nyttobiblioteket. Begreppet samling associeras lätt med att vi samlar litteratur (tryckt?) som bevaras för all framtid utifall vi behöver den. Men i nyttobiblioteket förändras samlingen ständigt. Rick Anderson beskriver detta så här i sitt inlägg:
"A large and reasonably comprehensive library that is nevertheless characterized by a changeable circulating collection to which books are added and from which they are withdrawn according to the expressed and demonstrated needs of the curriculum, physical space limitations, and the research agendas of its constituency."
I det moderna biblioteket består samlingen dessutom av olika informationsresurser som kan vara både elektroniska och tryckta och som kan ha olika former, tex bok, tidskrift, databas, film eller blogginlägg. Om det efterfrågade materialet inte finns internt, får vi tag på det från annat håll.
Men frågan återstår då, vad kallar vi detta? Våra informationsresurser, vårt utbud, våra media, vår samling...?
22 januari 2013
Kommunikation och kompetensförsörjning, presentation
Presentation vid campusbibliotekens inspirationsdagar.
29 december 2012
Läsplattans utveckling går framåt
I julklapp fick jag nu en ny läsplatta. Eftersom det är tre år sedan jag fick min första är det extra kul att se att utvecklingen faktiskt gått framåt. Den viktigaste förbättringen är att den nya plattan har wifi, något som helt klart underlättar nedladdningen av nya böcker. Dessutom fungerar denna uppkoppling väldigt smidigt om man jämför med de tidiga plattor med wifi som vi testade på jobbet för ett par år sedan.
Min nya läsplatta är en Sony PRS T2. Den har bla fått bäst i test i "PC för allas" test.
Startsidan på plattan visar bl a de senast tillagda böckerna.
På min gamla platta tyckte jag att det var knepigt att komma ihåg vilken bok jag läste (titel och författare) eftersom man bara såg utsidan av boken när man började läsa den första gången. På den nya plattan ser man bokomslaget när läsplattan går ner i viloläge, vilket gör att det är som att plocka fram en pappersbok, man ser och påminns vad boken heter.
Precis som på min gamla läsplatta Sony pocket reader, kommer man direkt in i boken där man senast slutade läsa genom att slå på plattan.
En nyhet är att det går att använda Evernote och därmed ta anteckningar. Själv använder jag Evernote både i min smartphone, surfplatta och dator, så denna funktion ser jag fram emot att testa vidare.
Dessutom har man tilgång till Facebook, vilket kan vara bra, men kanske inte är den viktigaste funktionen. Däremot är det enkelt att öppna browsern och gå ut på nätet och hitta nya böcker.
Som sagt så är jag än så länge över förväntan nöjd med produktutvecklingen som skett sedan den senaste plattan (som jag ju också var jättenöjd med).
En fråga som ständigt återkommer är varför ska man använda en läsplatta och inte en surfplatta när man läser? Svaren är många, men en anledning är att led-skärmar (som finns i datorer, tv-apparater, smartphones, surfplattor etc) påverkar kroppens melatoninproduktion vilket påverkar stress och sömn. Läsplattan som har en annan typ av skärm kan i detta fall likställas med en tryckt bok. :-)
Min nya läsplatta är en Sony PRS T2. Den har bla fått bäst i test i "PC för allas" test.
Startsidan på plattan visar bl a de senast tillagda böckerna.
På min gamla platta tyckte jag att det var knepigt att komma ihåg vilken bok jag läste (titel och författare) eftersom man bara såg utsidan av boken när man började läsa den första gången. På den nya plattan ser man bokomslaget när läsplattan går ner i viloläge, vilket gör att det är som att plocka fram en pappersbok, man ser och påminns vad boken heter.
Precis som på min gamla läsplatta Sony pocket reader, kommer man direkt in i boken där man senast slutade läsa genom att slå på plattan.
En nyhet är att det går att använda Evernote och därmed ta anteckningar. Själv använder jag Evernote både i min smartphone, surfplatta och dator, så denna funktion ser jag fram emot att testa vidare.
Dessutom har man tilgång till Facebook, vilket kan vara bra, men kanske inte är den viktigaste funktionen. Däremot är det enkelt att öppna browsern och gå ut på nätet och hitta nya böcker.
Som sagt så är jag än så länge över förväntan nöjd med produktutvecklingen som skett sedan den senaste plattan (som jag ju också var jättenöjd med).
En fråga som ständigt återkommer är varför ska man använda en läsplatta och inte en surfplatta när man läser? Svaren är många, men en anledning är att led-skärmar (som finns i datorer, tv-apparater, smartphones, surfplattor etc) påverkar kroppens melatoninproduktion vilket påverkar stress och sömn. Läsplattan som har en annan typ av skärm kan i detta fall likställas med en tryckt bok. :-)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)



