För att ge en rättvisande bild av bibliotekens insatser är det av största vikt att man ser till hela verksamheten i statistikinhämtningen. Den statistik som i dagsläget inrapporteras är till största del en spegling av en mer traditionellt inriktad verksamhet och viktiga verksamhetsgrenar saknas.
Att göra en utblick utanför Sveriges gränser och se hur andra länder mäter bibliotekens verksamhet och använda eventuella internationella standarder är av vikt. Dessutom behöver säkra parametrar tas fram så att statistiken blir stabil under en längre tidsrymd för att jämförelser ska kunna göras på sikt.
Den statistik som inhämtas bör i så stor utsträckning som möjligt kunna genereras automatiskt ur system som biblioteken har tillgång till (Nationella samordningsinsatser som Libris och Swepub, Vetenskapsrådet för bibliometri, internationella leverantörer för e-resurser etc). Allt för stor del av statistiken förs för hand och tar onödiga resurser både i det dagliga arbetet och i den årliga sammanställningen. Risken är också stor att olika individer för statistik på olika sätt inom den egna organisationen, men också att olika organisationer för statistik olika.
Kompetens
De siffror för kompetensutveckling som i dagsläget finns med i statistiken visar enbart på kostnader för deltagaravgifter (för kurser, konferenser, seminarier etc) och resekostnader. Detta är bara en liten del av kostnaden för den kompetensutveckling som sker och många metoder missas i denna sammanställning. T ex är det av vikt att få med den kompetensutveckling som sker i det dagliga arbetet, genom deltagande i projekt, genom temamöten, genom bokcirklar, mentorskap etc. Jag är medveten om att detta är svårt att mäta, men man bör åtminstone kommentera detta i siffrorna. Intressant vore också om man på något sätt kunde få med nyttan av kompetensutvecklingen som en parameter.
Vetenskaplig kommunikation – elektronisk publicering En allt större del av bibliotekens insatser utgörs av arbete inom vetenskaplig kommunikation med information och dialog med forskare gällande alternativa publiceringsvägar, utvecklande av verktyg för publicering etc. Data från öppna arkiv och annat bör inkluderas i statistiken.
Vetenskaplig utvärdering – bibliometri etc Biblioteken involveras som en aktör i den vetenskapliga utvärderingen. Dessa insatser bör synliggöras men gärna samordnas med moderorganisationernas statistikinlämnande. Viktigt att vi i denna liksom i all statistik inte ser oss som isolerade aktörer utan medaktörer. Här kanske data från publikationsdatabaser kan användas liksom input från Vetenskapsrådet och andra finansiärer.
Det digitala biblioteket i det fysiskt
Vi pratar allt mer om hur det digitala biblioteket ska bli synligt i det fysiska. Hur gör vi detta synligt i statistiken?
Bibliotek 2.0
Webb 2.0 ligger i sin linda när det gäller hur detta används inom biblioteken. Även detta arbete bör kunna mätas och rapporteras i statistiken. För lärosätena kan det här vara av stor vikt att fundera över hur förändrade beteendemönster hos våra kunder och ökande antal distansstudenter belyses i siffrorna.
