I torsdags den 18 mars hölls en konferens i Malmö som lockade anställda från landets universitet och högskolor. Arrangör var delegationen för jämställdhet i högskolan http://www.jamstalldhetihogskolan.se/Bazment/dj/sv/hem.aspx Aktuell forskning på jämställdhetsområdet belystes och flera forskningsprojekt var på plats för att berätta om vad man gör. Drude Dahlerup, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet berättade om den översikt som hon gjort på befintlig forskning inom jämställdhetsområdet. Denna och andra rapporter finns på http://www.jamstalldhetihogskolan.se/Bazment/dj/sv/Delegationens-rapporter.aspx . Tuija Muhonen från Malmö högskola berättade om sitt forskningsprojekt om hur den kvantitativa könsfördelningen påverkar den kvalitativa jämställdheten.
Intressant som kom fram under dagen var dels skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ jämställdhetsforskning och dels symbol kontra struktur.
• Kvalitativt - båda könens (eller kulturella bakgrund, ålder etc) kunskaper, erfarenheter, synpunkter, värderingar och livsvillkor tas tillvara och får påverka utformning och utveckling av verksamhet och organisation.
• Kvantitativt - antalet har betydelse för t. ex synlighet och för att få tillträde till olika arbeten och möjligheter. Men den kvantitativa analysen kan vara en fälla då man nöjer sig med siffran och strukturen förblir. Ett exempel på detta är den tendens att kvinnor inom företag tenderar att bli kommunikations- och personalchefer medan männen sitter på strategiskt mer inflytelserika positioner. Då ger den kvantitativa analysen en annan bild än den kvalitativa.
• Symbol kontra struktur – ett exempel på detta är symbolvärdet av att t ex hälften i ledningen är kvinnor och hälften är män. Då tenderar man att tro att jämställdhet är uppnådd utan att titta på strukturer som fortsatt kan göra att man inte har lika villkor inom organisationen.
Intressant för oss som bibliotek var att Drude Dahlerup tog upp frågan om hur högskolor och universitet uppnår vår skyldighet att lägga ett genusperspektiv på organisations- och systemförändringar. Som exempel nämndes bl a bibliometrisk analys. Har man i sin utveckling av kvalitets- och excellensdrivna verksamheter (där bibliometrisk analys används som ett verktyg) tagit hänsyn till lika villkor redan i början av arbetet? Dekanus för LTJ passade i fredags på att ställa frågan till Staffan P när hon träffade honom och mig på campus här i Alnarp. Jag är säker på att denna fråga kommer dyka upp igen. Det Drude menade med exemplet var att det i allmänhet är lättare att genomföra något i förväg, när man lägger planerna för arbetet än i efterhand, när man redan fått nya strukturer på plats.
Personligen tror jag att vi alla behöver ha en bättre medvetenhet kring frågor som olika ålder, etnicitet, kön, sexuell läggning etc för att tillsammans se till att det inte finns faktorer i arbetslivet som gör att grupper marginaliseras. Vi vill ju att allas potential ska kunna användas i arbetslivet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar