Samverkan i biblioteksSverige

Några tankar från biblioteksstämman.
En stor del av Biblioteksstämman handlade i år om KB:s utvidgade uppdrag - att från årsskiftet även få med folkbiblioteken inom sitt uppdrag.
Diskussionerna under dagen och det senaste året har varit och är verkligt intressanta. Vi har många frågor att ta tag i inom hela bibliotekssfären och många möjligheter för utveckling.

Tydligt är dock att det finns olikheter mellan bibliotekstyperna, både i uppdrag och i verksamhet. När vi nu går in i en ny nationell samverkan från årsskiftet behöver vi både se fördelarna och arbeta kring dessa, men också hantera de olikheter som faktiskt finns. Jag tror att vi alla kommer vinna på en ökad bibliotekssamverkan, biblioteksSverige är inte större än att vi ska kunna klara detta. Men viktigt är att det finns resurser så att man kan leva upp till de förväntningar som finns på samordningen.

Forskningsbiblioteken har en finansering som bygger på forsknings- och grundutbildningsmedel. Man arbetar allt mer med interna processer, som publicering och undervisning, integrerade i sina moderorganisationer. Detta medan folkbiblioteken finansieras på annat sätt och har helt andra prioriterade uppdrag.

Jette Guldborg tryckte som SUHF-representant, på vikten av fortsatt inflytande och att fortsatt få samma uppmärksamhet från KB som tidigare, även när samverkan öppnas för fler aktörer. Karin Grönwall lyfte som forskningsbiblioteksrepresentant fram vikten att värna om olikheterna mellan de olika bibliotekstyperna och inte utgå från minsta gemensamma nämnare, vilket det känns som man gjort i den plan som lades i våras.

Infrastrukturfrågorna är viktiga i samverkan, men medan folkbiblioteken ser dessa på nationell nivå, blickar forskningsbiblioteken alltmer utåt internationellt. Det blir en utmaning för KB att driva och utveckla dessa frågor och en utmaning för oss alla att samverka med olika fokus och kring olika strategiska möjligheter.