20 maj 2010
15 april 2010
Uppdrag – Läsplatta
Vid SLU Alnarpsbiblioteket sätter vi nu igång ett projekt kring läsplattor. Uppdraget ser ut som följer:
Övergripande
Digitala medier får en allt viktigare roll i vår verksamhet. Elektroniska tidskrifter har snabbt tagit en stor del av marknaden, men för e-böcker har det inte gått lika fort. Böcker används på andra sätt än tidskrifter och är inte alltid lika lätta att tillgodogöra sig via datorn. Redskap för att använda böcker har efterfrågats och nu börjar läsplattor göra sitt intåg. Vi behöver i detta läge höja vår kompetens kring tekniska möjligheter och utveckling och testa redskapen, för att se hur vi inom forskningsbibliotek kan använda läsplattor för att skapa ett mervärde för våra kunder.
Syfte
Bibliotekspersonalen ska i sitt arbete och på sin fritid få möjlighet att testa att använda läsplattor för att se hur dessa kan skapa nytta för studenter och forskare och höja kvalitet i utbildning och forskning.
Mål
Kompetensutveckling bland bibliotekspersonalen så att alla känner till läsplattor.
Se hur läsplattan kan användas inom utbildning och forskning.
Aktiviteter
Urval och inköp
• Kolla marknaden - välja ut och köpa in 3 olika läsplattor
Temamöte
Kompetensutveckling – bibliotekspersonalen
• Alla testar, använder och reflekterar över läsplattor i sin blogg. Frågeställningar tas fram inför detta.
• Testa nedladdning från/av:
• SLUB e-bokssamling,
• en arbetsrelaterad pdf,
• Google books el motsvarande,
• köpa en bok,
• prova att låna från folkbibliotek via Elib
Redovisa resultatet i den egna bloggen.
Uppföljning av reslutat
Övergripande
Digitala medier får en allt viktigare roll i vår verksamhet. Elektroniska tidskrifter har snabbt tagit en stor del av marknaden, men för e-böcker har det inte gått lika fort. Böcker används på andra sätt än tidskrifter och är inte alltid lika lätta att tillgodogöra sig via datorn. Redskap för att använda böcker har efterfrågats och nu börjar läsplattor göra sitt intåg. Vi behöver i detta läge höja vår kompetens kring tekniska möjligheter och utveckling och testa redskapen, för att se hur vi inom forskningsbibliotek kan använda läsplattor för att skapa ett mervärde för våra kunder.
Syfte
Bibliotekspersonalen ska i sitt arbete och på sin fritid få möjlighet att testa att använda läsplattor för att se hur dessa kan skapa nytta för studenter och forskare och höja kvalitet i utbildning och forskning.
Mål
Kompetensutveckling bland bibliotekspersonalen så att alla känner till läsplattor.
Se hur läsplattan kan användas inom utbildning och forskning.
Aktiviteter
Urval och inköp
• Kolla marknaden - välja ut och köpa in 3 olika läsplattor
Temamöte
Kompetensutveckling – bibliotekspersonalen
• Alla testar, använder och reflekterar över läsplattor i sin blogg. Frågeställningar tas fram inför detta.
• Testa nedladdning från/av:
• SLUB e-bokssamling,
• en arbetsrelaterad pdf,
• Google books el motsvarande,
• köpa en bok,
• prova att låna från folkbibliotek via Elib
Redovisa resultatet i den egna bloggen.
Uppföljning av reslutat
Nutid eller framtid?
Mitt svar på KB:s planläggningsarbete, eftersom jag tycker det är av största vikt att biblioteks-Sverige blir mer proaktivt.
Mycket intressant att följa planarbetet. Jag funderar dock vart framtidsvisionerna för biblioteks-Sverige tagit vägen i debatten. Nu i början av året har flera rapporter lagts fram (bl a från ALA) som belyser behovet av snabba förändringar i bibliotekens arbete och strategier.
Hur tänker KB kring dessa frågor? Hur kommer KB finnas med och stötta detta utvecklingsarbete på en hastigt förändrad informationsarena, med ny teknik som skapar nya utmaningar och möjligheter? Hur kommer KB vara med och utveckla bibliotekens arbetsprocesser i linje med nya behov och möjligheter? Hur kommer KB vara med och driva på förändringsarbetet så att bibliotekens kompetens kommer till sin rätt i nya konstellationer och sammanhang?
Stora frågor som behövs ställas, diskuteras och besvaras om vi vill ha livskraftiga bibliotek i framtiden!
Mycket intressant att följa planarbetet. Jag funderar dock vart framtidsvisionerna för biblioteks-Sverige tagit vägen i debatten. Nu i början av året har flera rapporter lagts fram (bl a från ALA) som belyser behovet av snabba förändringar i bibliotekens arbete och strategier.
Hur tänker KB kring dessa frågor? Hur kommer KB finnas med och stötta detta utvecklingsarbete på en hastigt förändrad informationsarena, med ny teknik som skapar nya utmaningar och möjligheter? Hur kommer KB vara med och utveckla bibliotekens arbetsprocesser i linje med nya behov och möjligheter? Hur kommer KB vara med och driva på förändringsarbetet så att bibliotekens kompetens kommer till sin rätt i nya konstellationer och sammanhang?
Stora frågor som behövs ställas, diskuteras och besvaras om vi vill ha livskraftiga bibliotek i framtiden!
22 mars 2010
Struktur, kvalitet, kvantitet...
I torsdags den 18 mars hölls en konferens i Malmö som lockade anställda från landets universitet och högskolor. Arrangör var delegationen för jämställdhet i högskolan http://www.jamstalldhetihogskolan.se/Bazment/dj/sv/hem.aspx Aktuell forskning på jämställdhetsområdet belystes och flera forskningsprojekt var på plats för att berätta om vad man gör. Drude Dahlerup, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet berättade om den översikt som hon gjort på befintlig forskning inom jämställdhetsområdet. Denna och andra rapporter finns på http://www.jamstalldhetihogskolan.se/Bazment/dj/sv/Delegationens-rapporter.aspx . Tuija Muhonen från Malmö högskola berättade om sitt forskningsprojekt om hur den kvantitativa könsfördelningen påverkar den kvalitativa jämställdheten.
Intressant som kom fram under dagen var dels skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ jämställdhetsforskning och dels symbol kontra struktur.
• Kvalitativt - båda könens (eller kulturella bakgrund, ålder etc) kunskaper, erfarenheter, synpunkter, värderingar och livsvillkor tas tillvara och får påverka utformning och utveckling av verksamhet och organisation.
• Kvantitativt - antalet har betydelse för t. ex synlighet och för att få tillträde till olika arbeten och möjligheter. Men den kvantitativa analysen kan vara en fälla då man nöjer sig med siffran och strukturen förblir. Ett exempel på detta är den tendens att kvinnor inom företag tenderar att bli kommunikations- och personalchefer medan männen sitter på strategiskt mer inflytelserika positioner. Då ger den kvantitativa analysen en annan bild än den kvalitativa.
• Symbol kontra struktur – ett exempel på detta är symbolvärdet av att t ex hälften i ledningen är kvinnor och hälften är män. Då tenderar man att tro att jämställdhet är uppnådd utan att titta på strukturer som fortsatt kan göra att man inte har lika villkor inom organisationen.
Intressant för oss som bibliotek var att Drude Dahlerup tog upp frågan om hur högskolor och universitet uppnår vår skyldighet att lägga ett genusperspektiv på organisations- och systemförändringar. Som exempel nämndes bl a bibliometrisk analys. Har man i sin utveckling av kvalitets- och excellensdrivna verksamheter (där bibliometrisk analys används som ett verktyg) tagit hänsyn till lika villkor redan i början av arbetet? Dekanus för LTJ passade i fredags på att ställa frågan till Staffan P när hon träffade honom och mig på campus här i Alnarp. Jag är säker på att denna fråga kommer dyka upp igen. Det Drude menade med exemplet var att det i allmänhet är lättare att genomföra något i förväg, när man lägger planerna för arbetet än i efterhand, när man redan fått nya strukturer på plats.
Personligen tror jag att vi alla behöver ha en bättre medvetenhet kring frågor som olika ålder, etnicitet, kön, sexuell läggning etc för att tillsammans se till att det inte finns faktorer i arbetslivet som gör att grupper marginaliseras. Vi vill ju att allas potential ska kunna användas i arbetslivet.
Intressant som kom fram under dagen var dels skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ jämställdhetsforskning och dels symbol kontra struktur.
• Kvalitativt - båda könens (eller kulturella bakgrund, ålder etc) kunskaper, erfarenheter, synpunkter, värderingar och livsvillkor tas tillvara och får påverka utformning och utveckling av verksamhet och organisation.
• Kvantitativt - antalet har betydelse för t. ex synlighet och för att få tillträde till olika arbeten och möjligheter. Men den kvantitativa analysen kan vara en fälla då man nöjer sig med siffran och strukturen förblir. Ett exempel på detta är den tendens att kvinnor inom företag tenderar att bli kommunikations- och personalchefer medan männen sitter på strategiskt mer inflytelserika positioner. Då ger den kvantitativa analysen en annan bild än den kvalitativa.
• Symbol kontra struktur – ett exempel på detta är symbolvärdet av att t ex hälften i ledningen är kvinnor och hälften är män. Då tenderar man att tro att jämställdhet är uppnådd utan att titta på strukturer som fortsatt kan göra att man inte har lika villkor inom organisationen.
Intressant för oss som bibliotek var att Drude Dahlerup tog upp frågan om hur högskolor och universitet uppnår vår skyldighet att lägga ett genusperspektiv på organisations- och systemförändringar. Som exempel nämndes bl a bibliometrisk analys. Har man i sin utveckling av kvalitets- och excellensdrivna verksamheter (där bibliometrisk analys används som ett verktyg) tagit hänsyn till lika villkor redan i början av arbetet? Dekanus för LTJ passade i fredags på att ställa frågan till Staffan P när hon träffade honom och mig på campus här i Alnarp. Jag är säker på att denna fråga kommer dyka upp igen. Det Drude menade med exemplet var att det i allmänhet är lättare att genomföra något i förväg, när man lägger planerna för arbetet än i efterhand, när man redan fått nya strukturer på plats.
Personligen tror jag att vi alla behöver ha en bättre medvetenhet kring frågor som olika ålder, etnicitet, kön, sexuell läggning etc för att tillsammans se till att det inte finns faktorer i arbetslivet som gör att grupper marginaliseras. Vi vill ju att allas potential ska kunna användas i arbetslivet.
16 mars 2010
Framtidens bibliotekarier
Biblioteken förändras och därmed de behov som vi har av framtidens utbildade bibliotekarier. Jag har på sistone fått flera förfrågningar kring denna fråga, därav detta inlägg.
Detta är en mycket viktig fråga som vi i KB:s Expertgrupp för kompetensfrågor till viss del har berört i vårt arbete. Det vi gjort är dels att vi arrangerat en workshop i oktober 2009 i Borås och dels att vi därefter satt igång en arbetsgrupp för aktörer (bibliotekarieutbildningarna, KB, föreningar etc). Till hösten planerar vi en ny workshop i Borås även denna gång i anslutning till konferensen "Mötesplats för framtiden". Alla dessa insatser har dock fokus på vidareutbildning av befintliga bibliotekarier, men här finns en beröring till framtida nyutbildade bibliotekariers kompetensbehov.
Genom olika kontakter har jag också fått veta om två konkreta och mycket intressanta insatser som pågår. Malmö stadsbibliotek har i samarbete med Region Skåne satt igång ett projekt tillsammans med bibliotekarieutbildningen i Lund och i Köpenhamn där de tittar på utbildningsbehov av framtida folkbibliotekarier. SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) Forum för bibliotekschefer har ett liknande arbete på gång där de tagit kontakt med utbildningarna om forskningsbibliotekens framtida behov.
Mycket behöver göras i denna fråga så att vi på biblioteken får den kompetens vi behöver hos de nyutbildade bibliotekarierna. Men mycket behöver också göras inom våra organisationer så att de som börjar jobba hos oss får möjligheten att verkligen använda sin kompetens och förändra verksamheterna!
Detta är en mycket viktig fråga som vi i KB:s Expertgrupp för kompetensfrågor till viss del har berört i vårt arbete. Det vi gjort är dels att vi arrangerat en workshop i oktober 2009 i Borås och dels att vi därefter satt igång en arbetsgrupp för aktörer (bibliotekarieutbildningarna, KB, föreningar etc). Till hösten planerar vi en ny workshop i Borås även denna gång i anslutning till konferensen "Mötesplats för framtiden". Alla dessa insatser har dock fokus på vidareutbildning av befintliga bibliotekarier, men här finns en beröring till framtida nyutbildade bibliotekariers kompetensbehov.
Genom olika kontakter har jag också fått veta om två konkreta och mycket intressanta insatser som pågår. Malmö stadsbibliotek har i samarbete med Region Skåne satt igång ett projekt tillsammans med bibliotekarieutbildningen i Lund och i Köpenhamn där de tittar på utbildningsbehov av framtida folkbibliotekarier. SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) Forum för bibliotekschefer har ett liknande arbete på gång där de tagit kontakt med utbildningarna om forskningsbibliotekens framtida behov.
Mycket behöver göras i denna fråga så att vi på biblioteken får den kompetens vi behöver hos de nyutbildade bibliotekarierna. Men mycket behöver också göras inom våra organisationer så att de som börjar jobba hos oss får möjligheten att verkligen använda sin kompetens och förändra verksamheterna!
3 mars 2010
Sociala nätet i läsupplevelsen!
Ännu en intressant utveckling! Att få in det sociala nätet i läsupplevelsen! Här får biblioteken något att bita i!
The Copia
"We’re not just changing the format.
We’re rewriting the whole reading experience.
Introducing Copia, the world’s first social reading experience — reading, learning and sharing all in one."
The Copia
"We’re not just changing the format.
We’re rewriting the whole reading experience.
Introducing Copia, the world’s first social reading experience — reading, learning and sharing all in one."
Försmak om vad som komma skall...
Häftiga läsplattor på den internationella arenan. Många funktioner kombineras och läsplattorna ger många nya möjligheter: http://us.cnn.com/video/?/video/tech/2010/01/06/ces.ereaders.cnn och
http://cnn.com/video/?/video/tech/2010/01/08/CES.thursday.errol.barnett.cnn
http://cnn.com/video/?/video/tech/2010/01/08/CES.thursday.errol.barnett.cnn
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)