Digital närvaro och ledarskap

Hur hanterar vi vår digitala närvaro och de sociala medierna. Detta var temat för dagens "Leadership Friday" som DIK i dag arrangerade i Lund. Brit Stakston, författare till boken ”gilla”, pratade och jag antecknade flitigt.

Vi lever som vi alla märker i en brytningstid mellan mer traditionella kommunikationskanaler och mer digitala och interaktiva sådana. Hur vi förhåller oss till vår digitala närvaro är något som vi behöver arbeta mer med. Detta gäller i alla våra verksamhetsfrågor, både i rekrytering, i min egen digital närvaro, anställdas och verksamhetens digitala närvaro.

En strategi för sociala medier handlar egentligen inte så mycket om verktygen i sig, utan om ett förhållningssätt, att hjälpa andra och att dela med sig av sin erfarenhet, sin kompetens, sitt liv, på nya sätt.

I detta sammanhang kan vi fundera over hur vi använder allt det material som vi själva, våra anställda och våra kunder producerar. Hur hjälper vi varandra och hur gör vi detta material delbart. Vilka av våra anställdas material gör vi synligt och hur. Hur mycket av vår kommunikation delar vi vidare och hur ger vi mandatet att agera som ambassadörer för verksamheten?

Tekniken ger möjlighet att sprida budskap vidare. Men tekniken är inte allt, det handlar också om det fysiska mötet människor emellan. Tekniken blir i detta ett kitt.

1995 hade man kanske en enda mailadress till verksamheten. Nu måste vi i stället hantera att frågor och input kommer in på många sätt och inte längre bara via en väg.
Brit tog upp några viktiga aspekter att fundera på, kaffestatus, tid, verksamhetsmål och vem jag är.

Kaffestatus finns enligt Brit i extremt mycket mindre omfattning än ryktet säger. Men när den finns med behöver vi ha respekt för kaffestatusen som kittet emellan inläggen av högre kvalitet. Vi väljer alla själva vad vi bidrar med och vad vi gillar och delar vidare.

Att ge tid för sociala medier är ett bekymmer som vi också behöver ta tag i. Med användningen av sociala medier kommer vi se effekter av att andra arbetsuppgifter minskar, något vi också sett efter webbens intåg.

Låt också varje medarbetare aktivt fundera på hur medarbetare kan nå verksamhetens mål genom att använda sociala medier.

Vem är jag? Vilken roll har jag? Är också något vi behöver prata om med våra medarbetare. Vi är alla ambassadörer i alla skeden i våra liv, t.ex. när vi tar en taxi och pratar med taxichauffören. Transparens betyder inte öppenhet att berätta om allt. T.ex affärshemligheter får man inte prata om. Hur vi pratar skiljer sig inte mellan IRL och den digitala sfären, anställda ska kunna berätta om verksamheten oavsett om det är i en hiss, på en middag eller i sociala medier. Genom att diskutera det ökar vi tryggheten i användandet av sociala medier.

Ganska komplexa sökningar görs ofta. Hur syns vi när man gör en komplex sökning där vi egentligen skulle vilja vara synliga? Genom att öka vår närvaro påverkar vi vad som syns och sätter större digitala fotavtryck.

Ta ansvar som chef både att förstå kontexten som medarbetarna befinner sig i och att ta samtal både om det positiva med sociala medier och om baksidorna och vad vi bör undvika.

Ge stöd så att anställda känner sig trygga i sociala medier.

Brit poängterade mot slutet att var nyfiken och tänk på att du har möjlighet att justera efter vägen.

Brit kan man följa på www.facebook.com/britstakston

Utvärdering Meröppet vid SLU-biblioteket, Alnarp

Under 2010 drevs projektet Meröppet* vid SLU-biblioteket i Alnarp. Förberedelserna innefattade bland annat lokaltekniska åtgärder, översyn av tryckta samlingarna, riskanalys och dialog med personal och intressenter/kunder. Enligt dekanbeslut infördes Meröppet från den 1 december 2010, och skulle utvärderas efter 6 månader och efter ett år. Halvårsutvärderingen presenterades i juni 2011.

I helårsutvärderingen som nu är gjord, har vi undersökt antal besök, genomfört en enkät med studenter och anställda på campus, frågat intressenter via mail om deras intryck, haft ”klotterplank” i bibliotekslokalen för möjlighet till input, samt haft diskussion i bibliotekspersonalen. Resultatet av dessa insatser sammanfattas i rapporten.

Meröppet är ett viktigt initiativ för att förbättra studie- och arbetsmiljön på campus för både studenter och anställda. Genom initiativet ökar möjligheterna för alla att få lika villkor i sina studier.

Jag hoppas att fler bibliotek utvecklar Meröppet!

***

* Meröppet = Den tid som bibliotekets studiemiljö, samlingar och tekniska hjälpmedel blir tillgängliga via passerkort för studenter, forskare, lärare och annan personal. Detta görs utöver bibliotekets ordinarie bemannade öppethållande.

Paper publicerat i IFLA Journal

Mitt paper från IFLA-konferensen i Puerto Rico är nu publicerat i IFLA Journal (s35).
http://www.ifla.org/files/hq/publications/ifla-journal/ifla-journal-38-1_2012.pdf

Stephen Parker skriver i sin Editorial "We continue with the theme of professional development with a paper by Catharina Isberg of the Swedish University of Agricultural Sciences. Her paper, ‘Professional development, values and strategy – themeans for building strong libraries for the future!’ notes that, in a library and information sector that is undergoing massive change, professional development must respond
to changes in customer expectations, behaviour and technological development. The paper describes how the Swedish University of Agricultural Sciences University Library has worked with all staff members on professional development, strategy and values, including staff empowerment and leadership, to produce excellent results."

Kul att bli publicerad :)

Professionsdag Syd

Professionsdag syd 2011_02_ci

View more PowerPoint from Catharina Isberg

Professionsdag syd

I dag arrangerade Lunds universitets bibliotek, Malmö högskolas bibliotek & IT och SLU-biblioteket en gemensam professionsdag. Konferensen lockade 135 deltagare och gick av stapeln på Orkanen i Malmö.

Efter en inledning av Jette Guldborg och Björn Wittenmark höll jag dagens första presentation. Detta gav mig ännu ett tillfälle att poängtera vikten av att utifrån vår förändrade omvärld och det förändrade bibliotekslandskapet förändra vår kompetens och verksamhet. Viktiga aspekter på varför vi ska se över vår kompetens är som jag ser det bland annat:
* den ökade komplexiteten runtomkring oss med en ökad osäkerhet och ökad oenighet om hur framtiden ser ut
* en förändrad kärnverksamhet där informationskompetens, lärandemiljöer och vetenskaplig utvärdering och kommunikation är viktiga nyckelområden, vid sidan av den mer traditionella informationsförsörjningen.
* det förändrade bibliotekslandskapet med allt mer digitalt material, nya verktyg och en flytt av bibliotekets resurser från externt producerat material till internt publicerat material.
* De förändrade och allt mer differentierade behov som våra intressenter har av vår verksamhet.
* Förskjutningen från transaktion till relation i vår verksamhet.

För att möta dessa förändringar behöver vi se över vår kompetens så att vi har en funktionell kompetens som speglar behoven i det dagliga arbetet. Den yrkestekniska kompetensen behöver givetvis utvecklas i linje med de förändrade behoven, men minst lika viktigt är att vi utvecklar vår strategiska, personliga och kommunikativa kompetens.

Viktigt är också att vi inser att all kompetens inte finns inom vår verksamhet utan att det finns massor med kompetens utanför som vi behöver använda oss av för att nå framgång. Våra kunder blir allt mer vana att vara medproducenter i olika sammanhang, något som även vi inom biblioteken behöver utveckla och anamma i våra verksamheter "Not all the smart people in the world works for you" har Bill Joy, SUN Microsystems, sagt (källa: Björn Remneland, Öppen innovation).

Vi har länge pratat om att biblioteken ska vara integrerade i forskningsprocesser och i grundutbildningen, något som vi lyckosamt gjort. Men hur integrerar vi andra verksamheter i biblioteksverksamheten? Hur öppnar vi upp vår verksamhet och skapar förutsättningar för medproduktion? Har vi så stor tillit till vår omgivning så att vi bjuder upp till gemensamma utvecklingsmöjligheter?

En annan aspekt på professionens utveckling som jag också berörde är behovet av att skapa attraktiva arbetsplatser, att locka, utveckla och behålla den kompetens som verksamheten behöver. En del av receptet för detta är som jag ser det, att jobba med den strategiska, den personliga och den kommunikativa kompetensen. Att skapa delaktighet och en känsla av sammanhang, så att vi alla kan leda oss själva i det dagliga arbetet.

Medarbetarskap

I veckan har SLU haft detta årets ledardag där SLU:s medarbetaridé lanserades. Alla inom SLU har haft möjlighet att delta i framtagandet av denna medarbetaridé.

En tanke som slog mig när jag nu fick höra vår nya medarbetaridé var att den har mycket gemensamt med de värderingar som vi inom biblioteket tillsammans tog fram 2008. Det känns verkligen kul när igenkänningsfaktorn är stor och liknande tankar kommer fram i ett nytt sammanhang. Det väcker känslan av att vi verkligen är på rätt väg.

Den medarbetaridé som nu tagits fram är:

Medarbetare vid SLU

* ser sin egen roll och sitt uppdrag i relation till SLU som helhet
* känner till och bidrar till SLU:s vision och verksamhetsidé
* tar ansvar för sina beslut och handlingar
* är lojala med överenskommelser och fattade beslut
* fokuserar på lösningar och möjligheter snarare än problem
* är öppna för och bidrar till nya idéer, förändring och utveckling
* är medmänniskor som ser, bryr sig om och hjälper varandra
* bemöter andra människor respektfullt och bejakar olikhet
* är ärliga och vågar ge varandra rak och konstruktiv återkoppling
* är bra på att samarbeta och vara delaktiga i en gemenskap
* bidrar aktivt till trivsel och god stämning på sin arbetsplats

Nu är det dags för oss alla att ta nya tag och aktivt börja jobba med medarbetaridén inom hela verksamheten. Det finns all anledning för oss att diskutera hur vi gör medarbetaridén till en del av vår vardag. Diskussioner som jag ser fram emot och som jag hoppas kommer försigå i fikarummet, på arbetsplatsmöten, i funktionsområden, projektgrupper och arbetsgrupper. Vi har alla ett ansvar att göra medarbetaridén till vår, vi är ju varandras arbetsmiljö.

Läsa e-böcker i solen

Under min semester gjorde jag några tester att läsa e-böcker i solen. Föga förvånande vann min läsplatta (Sony Reader Pocket Edition). Läsplattan med sitt elektroniska bläck klarade de förutsättningar som finns när solen strålar och det i en vanlig skärm blänker till max.






Givetvis testade jag även att läsa på min surfplatta (Samsung Galaxy Tab), men med sin "vanliga" skärm blev det så mycket blänk att jag efter några rader fick ge upp och sluta läsa. På skärmen såg jag faktiskt min egen spegelbild bättre än texten. Samma test har jag tidigare gjort hemma på altanen med min andra surfplatta (Ipad), detta med samma resultat, för mycket blänk. Att ligga inomhus i soffan och läsa på surfplattan går däremot utmärkt.


Min man läste glatt hela semestern på sin mobil (Sony Ericsson). Man undrar ju vad han sysslar med när han dagarna i ända ligger på stranden med mobilen i hösta hugg, men som sagt han läser e-böcker lånade från Burlövs bibliotek. Han hävdar att läsbarheten är ok, inte som läsplattan eller boken, men det fungerar.

Sist men inte minst testade jag givetvis en vanlig bok. Läsbarheten på den är lika bra som på läsplattan. Läsplattan har dock fördelen att texten kan göras större.