Hur mycket olika bibliotek avsätter på kompetensutveckling är en fråga som KB:s Expertgrupp för kompetensfrågor får med jämna mellanrum. Denna fråga är inte helt enkel att besvara eftersom kompetensutveckling sker genom så många olika metoder. Viktiga sätt att utveckla sin kompetens är i det dagliga arbetet, i diskussionerna med kollegor, genom coachning, mentorskap, tidskriftsläsning, internetbevakning etc. Sätt som inte alltid går att räkna ut kostnader för. När vi därför tittat på kompetensutvecklingskostnader ger dessa därför oftast en mycket begränsad bild som omfattar deltagaravgifter för kurser, konferenser, grupputveckling etc. I vissa fall inkluderar dessa också kåravgifter och kurslitteratur för den som läser en arbetsrelaterad poängbaserad kurs.
Kostnader som också finns men som inte alltid medräknas är den arbetstid som läggs på kompetensutveckling, hotell‐ och reskostnader och även annat som t ex avgifter för medlemskap i yrkesrelaterade föreningar.
Vid en hastig översyn bland några olika bibliotek uppger man att budgeterade medel för den del av kompetensutveckling som är lättast att räkna (deltagaravgifter, grupputvecklingskostnader etc.) ligger mellan 6 000 och 10 000 SEK/medarbetare/år. I vissa fall uppges detta vara inklusive resekostnader, i andra fall exklusive.
Enligt forskningsbiblioteksstatistiken för 2008 var kostnaden för kompetensutveckling 18 380 000 SEK fördelad på en sammanlagd personalstyrka på 2 143 personer, vilket betyder att forskningsbiblioteken under 2008 i genomsnitt lagt cirka 8 600 SEK/pers i kompetensutveckling (statistiken inkluderar kurs‐ och konferensavgifter, kursmaterial och traktamente och resekostnader). Men som sagt, denna siffra inkluderar endast en del av det man kan räkna till kompetensutveckling.
Från näringslivet har vi fått ett exempel där man som tumregel räknar med 3 % på lönebasen (lön + sociala avgifter + pensionsavgifter), vilket kan vara intressant som jämförelse. För en bibliotekarie med 25 000 i månadslön skulle detta innebära kompetensutvecklingsmedel för ungefär 13 000 SEK/år.
Sämre tider med besparingar gör också att kompetensutvecklingsmedlen påverkas. I vissa fall beror de kostnader som påverkas på chefens och organisationens inställning, t ex huruvida besparingar sker på kompetensutveckling, lokaler, media eller någon annan del av verksamheten. I andra fall sker neddragningarna utifrån direkta direktiv och schabloner från moderorganisationen.
Personligen är min övertygelse att vi även i bistra tider måste bygga för framtiden vilket gör att vi då bör fortsätta satsa på vår viktigaste resurs – personalen – och inte dra ner allt för mycket på kompetensutvecklingsinsatserna. Detta för att både kunna attrahera och behålla kompetent personal inom våra verksamheter och tillsammans utveckla framtidens bibliotek.
Catharina Isberg
Ordf. KB:s Expertgrupp för kompetensfrågor
2009‐08‐19
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar