I somras när vi var i USA på semester köpte vi en iPad. Eftersom jag sedan tidigare har en läsplatta och nu kunnat testa båda dessa delar jag nu med mig av några reflektioner.
I dag läste jag nyheten att årets julklapp blir en surfplatta. Själv trodde jag att läsplattan skulle hinna före, men ok man kanske blandar ihop dessa två? Hur som helst ska man fundera över användningsområde innan man gör sitt inköp.
Läsplattan är utmärkt för:
* Linjär läsning (från början till slut) t.ex av en roman. Facklitteratur eller där man läser många olika dokument/böcker samtidigt passar papper bäst visar de tester som gjorts hitentills.
* För läsning i solen, i snön och i andra sammanhang där det är svårt att läsa på en datorskärm eller mobiltelefonskärm är det läsplatta som gäller. Läsplattan är gjord med elektroniskt bläck och klarar därmed dessa omständigheter bättre än surfplattan som har en "vanlig skärm".
* Många läsplattor är utmärkta för att göra anteckningar i materialet, hitta tillbaka till där man var i texten genom bokmärke, ändra textstorlek osv.
* Låna böcker från folkbiblioteken via eLib.
Surfplattan är utmärkt för att:
* Surfa på nätet
* Spela spel. Det finns massor med appar att ladda ner vilket gör att man lätt kan fördriva tiden :).
* Läsa morgontidningen. Själv läser jag Sydsvenskan på morgonen på min iPad. Antingen som PDF eller på deras hemsida. Skulle gladeligen vilja slänga ut papperstidningen, men då får vi skaffa fler surfplattor - den tryckta tidningen har ju flera bilagor vilket gör att flera kan läsa samma tidning samtidigt och skapar familjefrid vid frukosten. :)
* Ta anteckningar, vilket fungerar nästan lika bra som på en lap-top, om man tycker det är ok att skriva på touch utan tangentbord.
* Det går att läsa e-böcker på surfplattan, men tyvärr får man då hålla sig från att sitta utomhus, vilket jag ofta gör när jag läser.
Sammanfattningsvis rekommenderar jag den som ska läsa böcker att köpa en läsplatta, den som ska läsa tidningen eller spela spel att köpa en surfplatta. Så just nu blir det kanske båda! :)
25 november 2010
Läsplatta - test av Cybook Opus
I Alnarpsbiblioteket tester av olika läsplattor ingår bl a Cybook Opus. Denna har jag nu under den senaste veckan testat och jag trivs ganska bra med den. Den väger inte mycket och bläddringsfunktionen är enkel (finns dessutom två olika sätt att bläddra på), vilket är två viktiga egenskaper när man ska ligga och läsa länge utan att få ont i handled, tumme eller liknande. En trevlig funktion är också att man kan byta font om man vill. Däremot har jag inte hittat någon funktion för att lägga bokmärke, vilket jag saknar. Dessutom krävs det flera steg för att ändra textstorleken, vilket jag tycker gör det onödigt krångligt.
När man slår på plattan kommer man in i sitt bibliotek och ser hela listan av böcker. Bra för att åter se utsidan av den bok man läser och bra också om man vill läsa något annat än det man slutade med senast man använde plattan. Men personligen skulle jag uppskatta att komma direkt in i boken, där jag senast slutade läsa.
PDF går att läsa i Cybook Opus, men funktionen att händra teckenstorlek fungerar dåligt i pdf eftersom texten inte anpassas till sidan utan försvinner ut i kanten och därmed blir oläsbar. Samma pdf har jag testat på annan läsplatta där texten anpassats, så det beror i detta fall inte på pdf:en.
Jag ser nu fram mot att testa nästa läsplatta!
När man slår på plattan kommer man in i sitt bibliotek och ser hela listan av böcker. Bra för att åter se utsidan av den bok man läser och bra också om man vill läsa något annat än det man slutade med senast man använde plattan. Men personligen skulle jag uppskatta att komma direkt in i boken, där jag senast slutade läsa.
PDF går att läsa i Cybook Opus, men funktionen att händra teckenstorlek fungerar dåligt i pdf eftersom texten inte anpassas till sidan utan försvinner ut i kanten och därmed blir oläsbar. Samma pdf har jag testat på annan läsplatta där texten anpassats, så det beror i detta fall inte på pdf:en.
Jag ser nu fram mot att testa nästa läsplatta!
19 november 2010
Samverkan i biblioteksSverige
Några tankar från biblioteksstämman.
En stor del av Biblioteksstämman handlade i år om KB:s utvidgade uppdrag - att från årsskiftet även få med folkbiblioteken inom sitt uppdrag.
Diskussionerna under dagen och det senaste året har varit och är verkligt intressanta. Vi har många frågor att ta tag i inom hela bibliotekssfären och många möjligheter för utveckling.
Tydligt är dock att det finns olikheter mellan bibliotekstyperna, både i uppdrag och i verksamhet. När vi nu går in i en ny nationell samverkan från årsskiftet behöver vi både se fördelarna och arbeta kring dessa, men också hantera de olikheter som faktiskt finns. Jag tror att vi alla kommer vinna på en ökad bibliotekssamverkan, biblioteksSverige är inte större än att vi ska kunna klara detta. Men viktigt är att det finns resurser så att man kan leva upp till de förväntningar som finns på samordningen.
Forskningsbiblioteken har en finansering som bygger på forsknings- och grundutbildningsmedel. Man arbetar allt mer med interna processer, som publicering och undervisning, integrerade i sina moderorganisationer. Detta medan folkbiblioteken finansieras på annat sätt och har helt andra prioriterade uppdrag.
Jette Guldborg tryckte som SUHF-representant, på vikten av fortsatt inflytande och att fortsatt få samma uppmärksamhet från KB som tidigare, även när samverkan öppnas för fler aktörer. Karin Grönwall lyfte som forskningsbiblioteksrepresentant fram vikten att värna om olikheterna mellan de olika bibliotekstyperna och inte utgå från minsta gemensamma nämnare, vilket det känns som man gjort i den plan som lades i våras.
Infrastrukturfrågorna är viktiga i samverkan, men medan folkbiblioteken ser dessa på nationell nivå, blickar forskningsbiblioteken alltmer utåt internationellt. Det blir en utmaning för KB att driva och utveckla dessa frågor och en utmaning för oss alla att samverka med olika fokus och kring olika strategiska möjligheter.
En stor del av Biblioteksstämman handlade i år om KB:s utvidgade uppdrag - att från årsskiftet även få med folkbiblioteken inom sitt uppdrag.
Diskussionerna under dagen och det senaste året har varit och är verkligt intressanta. Vi har många frågor att ta tag i inom hela bibliotekssfären och många möjligheter för utveckling.
Tydligt är dock att det finns olikheter mellan bibliotekstyperna, både i uppdrag och i verksamhet. När vi nu går in i en ny nationell samverkan från årsskiftet behöver vi både se fördelarna och arbeta kring dessa, men också hantera de olikheter som faktiskt finns. Jag tror att vi alla kommer vinna på en ökad bibliotekssamverkan, biblioteksSverige är inte större än att vi ska kunna klara detta. Men viktigt är att det finns resurser så att man kan leva upp till de förväntningar som finns på samordningen.
Forskningsbiblioteken har en finansering som bygger på forsknings- och grundutbildningsmedel. Man arbetar allt mer med interna processer, som publicering och undervisning, integrerade i sina moderorganisationer. Detta medan folkbiblioteken finansieras på annat sätt och har helt andra prioriterade uppdrag.
Jette Guldborg tryckte som SUHF-representant, på vikten av fortsatt inflytande och att fortsatt få samma uppmärksamhet från KB som tidigare, även när samverkan öppnas för fler aktörer. Karin Grönwall lyfte som forskningsbiblioteksrepresentant fram vikten att värna om olikheterna mellan de olika bibliotekstyperna och inte utgå från minsta gemensamma nämnare, vilket det känns som man gjort i den plan som lades i våras.
Infrastrukturfrågorna är viktiga i samverkan, men medan folkbiblioteken ser dessa på nationell nivå, blickar forskningsbiblioteken alltmer utåt internationellt. Det blir en utmaning för KB att driva och utveckla dessa frågor och en utmaning för oss alla att samverka med olika fokus och kring olika strategiska möjligheter.
4 november 2010
2 november 2010
Bibliotekets fokus - från lokal via skrivbord till fickan
Äntligen börjar vi se tecken på att det rör på sig. Tyresö bibliotek är först ut i landet med att ta fram en app till Android och Iphone. Biblioteket flyttar därmed in i kundens ficka.
Tänk, för drygt tio år sedan fanns biblioteket fortfarande till största delen i lokalen. Därefter gjorde e-tidskrifterna sitt genomslag och databaserna blev mer användarvänliga och vips flyttade biblioteket ut till kundens skrivbord (eller dator). Kunden behövde inte längre komma till lokalen för att få tag på sin information och biblioteket fick flytta sitt fokus från lokalen till hela verksamheten bibliotek med sitt stora och utökade tjänsteutbud. Nu sker en ny fokusförändring. Biblioteket börjar nu så smått flytta från skrivbordet och datorn till fickan och mobilen.
Biblioteket i lokalen --> biblioteket på ditt skrivbord --> biblioteket i din ficka :-)
Jag ser fram mot många spännande kreativa nyheter inom detta område! Undrar bara hur vi få fart på det hela med tanke på de slimmade biblioteksorganisationer som vi i dagsläget har. Hur skapar vi de kreativa miljöer som behövs för att utvecklas vidare?
Tänk, för drygt tio år sedan fanns biblioteket fortfarande till största delen i lokalen. Därefter gjorde e-tidskrifterna sitt genomslag och databaserna blev mer användarvänliga och vips flyttade biblioteket ut till kundens skrivbord (eller dator). Kunden behövde inte längre komma till lokalen för att få tag på sin information och biblioteket fick flytta sitt fokus från lokalen till hela verksamheten bibliotek med sitt stora och utökade tjänsteutbud. Nu sker en ny fokusförändring. Biblioteket börjar nu så smått flytta från skrivbordet och datorn till fickan och mobilen.
Biblioteket i lokalen --> biblioteket på ditt skrivbord --> biblioteket i din ficka :-)
Jag ser fram mot många spännande kreativa nyheter inom detta område! Undrar bara hur vi få fart på det hela med tanke på de slimmade biblioteksorganisationer som vi i dagsläget har. Hur skapar vi de kreativa miljöer som behövs för att utvecklas vidare?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)