Några tankar kring Biblioteksföreningens rapport: Universitets- och högskolebibliotek i förändring - omvärldsanalys och framtidsscenarier http://www.biblioteksforeningen.org/organisation/dokument/pdf/Forandring.pdf
En välskriven och intressant rapport som visar på tecken inom universitetsbiblioteken som vi dagligen arbetar med att integrera i och utveckla vår verksamhet mot. Det känns bra att se att resultatet ligger i linje med SLUB:s strategi, men att den också pekar på att vi behöver stärka vår forskningsnära verksamhet, kanske mer än vi tänkt oss!
Viktigt det som skrivs om marknadsföring och synlighet, att marknadsföring sker i allt vi gör och att synligheten och integreringen är en viktig del för att stärka vår roll och säkerställa att vår kompetens kommer lärosätet till godo. Marknadsföring handlar mer om dialog än trycksaker, webbplatser etc, den finns med i all vår verksamhet!
Bibliotekariekompetensens framtid är något som också nämns. Biblioteken har inte lyckats att genom sina verksamheter visa på sin kompetens och omvärldens tro om bibliotek och bibliotekarier ser i mångt ut som för 10 år sedan. Jag funderade en hel del på de andra utbildningar som funnits t ex i Malmö under 90-talet där en kort ”bibliotekarieutbildning” gavs. Av vad jag vet gick de som gick utbildningen rakt ut i näringslivet. Intressant tycker jag, visar kanske lite på bibliotekariens egna önskningar och yrkesval…
Nyttovärdering är också något som jag tror vi skulle behöva jobba lite mer med inom all biblioteksverksamhet. I alla fall inom ledningarna skulle vi behöva stärka oss strategiskt inom detta och jobba med att visa nytta och lönsamhet, tänka strategiskt långsiktigt framåt och att driva verksamheten enligt detta. Förhandlingsteknik är också en viktig kompetens inom detta, för att stärka vår position utifrån kundens förutsättningar och behov.
Minskningen av besökare = användningen av lokalen är ngt som vi också behöver titta mer på. Finns det skillnad mellan vad man inrymmer i lokalerna? Hur skiljer siffrorna sig åt? När LRC var nytt i Alnarp 2006 fick vi en markant ökning av besök, men sedan 2008 visar siffrorna på nedgång. Vi är ensamma om detta inom SLUB, men kanske vi skulle börja ta detta som en early-warning?
Kvalitet av grundutbildning tas också upp i rapporten. Universiteten jobbar en hel del med denna kvalitetssäkring. Viktigt att vi inom biblioteken deltar i arbetet när det gäller vår verksamhet, t ex kurslitteratur på nya sätt, lokalen, IK undervisning etc. Ngt vi behöver säkerställa att vi jobbar med gentemot alla uppdragsgivare och att vi tänker brett i denna fråga.
10 augusti 2009
Självklarhet för att behålla en livskraftig verksamhet
Mitt svar på artikeln i Sydsvenskan: http://sydsvenskan.se/malmo/article536570/Biblioteket-mal-ner-30-ton-bocker.html
Malmö stadsbibliotek har under många år varit en föregångare med en sin utveckling av verksamheten. Bibliotek består av två delar - bokliga och informationsförmedlande. Som vi alla vet blir allt mer av informationen digitalt tillgängligt vilket gör att biblioteket allt mer behöver se över sin traditionella verksamhet för att låta alla få samma rätt till den digitala informationen (även den som kostar). Gallring är bara en av många aktiviteter som behöver göras för att hålla ett friskt bibliotek.
Malmö stadsbibliotek har under många år varit en föregångare med en sin utveckling av verksamheten. Bibliotek består av två delar - bokliga och informationsförmedlande. Som vi alla vet blir allt mer av informationen digitalt tillgängligt vilket gör att biblioteket allt mer behöver se över sin traditionella verksamhet för att låta alla få samma rätt till den digitala informationen (även den som kostar). Gallring är bara en av många aktiviteter som behöver göras för att hålla ett friskt bibliotek.
8 augusti 2009
19 juli 2009
3 juli 2009
Bibliotekens framtidsvision
Mina funderingar kring Daniel Forsmans inlägg på: http://www.betabib.org/2009/06/23/arcadia-om-mobila-bibliotekstjanster-behovet-av-strategisk-kompetensutvecklingplanering/
Vikten av framtidsvisioner inom biblioteken har aldrig varit större! Jag fastnade för Helsingfors stadsbibliotekaries ord på biblioteksdagarna, att vi måste se till att verkligen förnya och inte göra som bilindustrin, att bara förbättra och utveckla det man redan har. Jag tycker att många av de diskussioner som finns inom biblioteken fortfarande handlar om att förbättra våra traditionella tjänster, inte att verkligen förnya dem och utveckla nytt utifrån våra kunders behov! Hur får vi fler att tänka nytt?
I detta läge är det viktigt att vi låter vissa springa före och jobba med framtidsfrågor och tänka nytt. Men samtidigt måste de få med sig hela organisationen, vilket gör att kommunikation och samverkan blir viktiga egenskaper. För att verkligen driva en utveckling framåt måste vi ha med oss en stor mängd av våra medarbetare/kollegor, annars når vi inte några större resultat när det verkligen gäller.
Kompetensfrågor och hur vi jobbar med dem är viktiga. I KB:s Expertgrupp för kompetensfrågor arrangerar vi under hösten dels ett seminarium för kompetensansvariga (fristående uppföljning av det som arrangerades nov 2008) där vi kommer jobba med kompetensbaserad personalstrategi. Dessutom arrangeras en workshop med biblioteksutbildningarna för att få ett förbättrat samarbete med dem kring behov av kompensutveckling. Jag hoppas att dessa arrangemang kommer vara del av att föra biblioteksutvecklingen framåt. :-)
Håller också med Daniel Forsman om att fokus lätt hamnar på deltagande och arrangerande av konferenser. På kompetenswikin som Lotta Åstrand (KI) lagt upp för expertgruppen finns en hel del tips om olika metoder för kompetensutveckling. En stor del av kompetensutveckling sker ju i det dagliga arbetet och inte på kurs eller konferens. http://kompetensverktyg.wikispaces.com/3.+Genomf%C3%B6ra
Inom flera universitets- och högskolebibliotek finns kompetensutvecklingsansvariga. Inom vissa finns även personer som har ett mer strategiskt utvecklingsansvar. Ett exempel inom SLU är att undertecknad som biträdande överbibliotekarie har kompetensutvecklingsansvar, medan vår IT utvecklingschef Staffan Parnell under många år drivit och utvecklat frågor som publicering, Open Access, Bibliometri etc. Något som han gjort på ett fantastiskt sätt och fått deltagande inom hela organisationen. Men som sagt för att få den verkliga rörelsen i utvecklingen krävs mångas aktiva deltagande i utvecklingsprocessen.
Det var några tankar i sommarvärmen!
Vikten av framtidsvisioner inom biblioteken har aldrig varit större! Jag fastnade för Helsingfors stadsbibliotekaries ord på biblioteksdagarna, att vi måste se till att verkligen förnya och inte göra som bilindustrin, att bara förbättra och utveckla det man redan har. Jag tycker att många av de diskussioner som finns inom biblioteken fortfarande handlar om att förbättra våra traditionella tjänster, inte att verkligen förnya dem och utveckla nytt utifrån våra kunders behov! Hur får vi fler att tänka nytt?
I detta läge är det viktigt att vi låter vissa springa före och jobba med framtidsfrågor och tänka nytt. Men samtidigt måste de få med sig hela organisationen, vilket gör att kommunikation och samverkan blir viktiga egenskaper. För att verkligen driva en utveckling framåt måste vi ha med oss en stor mängd av våra medarbetare/kollegor, annars når vi inte några större resultat när det verkligen gäller.
Kompetensfrågor och hur vi jobbar med dem är viktiga. I KB:s Expertgrupp för kompetensfrågor arrangerar vi under hösten dels ett seminarium för kompetensansvariga (fristående uppföljning av det som arrangerades nov 2008) där vi kommer jobba med kompetensbaserad personalstrategi. Dessutom arrangeras en workshop med biblioteksutbildningarna för att få ett förbättrat samarbete med dem kring behov av kompensutveckling. Jag hoppas att dessa arrangemang kommer vara del av att föra biblioteksutvecklingen framåt. :-)
Håller också med Daniel Forsman om att fokus lätt hamnar på deltagande och arrangerande av konferenser. På kompetenswikin som Lotta Åstrand (KI) lagt upp för expertgruppen finns en hel del tips om olika metoder för kompetensutveckling. En stor del av kompetensutveckling sker ju i det dagliga arbetet och inte på kurs eller konferens. http://kompetensverktyg.wikispaces.com/3.+Genomf%C3%B6ra
Inom flera universitets- och högskolebibliotek finns kompetensutvecklingsansvariga. Inom vissa finns även personer som har ett mer strategiskt utvecklingsansvar. Ett exempel inom SLU är att undertecknad som biträdande överbibliotekarie har kompetensutvecklingsansvar, medan vår IT utvecklingschef Staffan Parnell under många år drivit och utvecklat frågor som publicering, Open Access, Bibliometri etc. Något som han gjort på ett fantastiskt sätt och fått deltagande inom hela organisationen. Men som sagt för att få den verkliga rörelsen i utvecklingen krävs mångas aktiva deltagande i utvecklingsprocessen.
Det var några tankar i sommarvärmen!
16 juni 2009
7 juni 2009
Belbin - "så får du ihop ett komplett drömlag"
http://www.nyteknik.se/nyheter/karriarartiklar/article587372.ece
"Ett komplett drömlag består av Analytiker, Specialisten, Förhandlaren, Vinnarskallen, Idésprutan, Systematikern, Lagspelaren, Samordnaren och Avslutaren"
"Ett komplett drömlag består av Analytiker, Specialisten, Förhandlaren, Vinnarskallen, Idésprutan, Systematikern, Lagspelaren, Samordnaren och Avslutaren"
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)