Kommentar på artikeln om biblioteksdebatten i Malmö: http://sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article562314/Sa-slutade-biblioteksdebatten.html
Ser med glädje fram mot att biblioteken förändras liksom hela vår omvärld gör, vore väl underligt annars! Malmö stadsbibliotek - fortsätt ert förändringsarbete att öppna upp verksamheten för alla människor, inte bara några! Gör informationssamhället tillgängligt för alla!
29 oktober 2009
28 oktober 2009
Workshop Lund baserat på SUHF
Check out this SlideShare Presentation:
Workshop Lund baserat på SUHF
View more documents from Daniel Forsman.
15 oktober 2009
Fri tillgång till publicerat forskningsmaterial
"För att få bidrag för forskning kräver Vetenskapsrådet nu att forskarna publicerar sitt material fritt tillgängligt för alla. Allmänheten och andra forskare ska ha fri tillgång till allt material som finansierats av allmänna medel." Läs mer på: http://www.vr.se/franvetenskapsradet/nyheter/nyhetsarkiv/nyheter2009/nyheter2009/vetenskapsradetkraverfritillgangtillforskningsresultat.5.227c330c123c73dc586800011519.html
21 september 2009
Framtida biblioteksstatistik
För att ge en rättvisande bild av bibliotekens insatser är det av största vikt att man ser till hela verksamheten i statistikinhämtningen. Den statistik som i dagsläget inrapporteras är till största del en spegling av en mer traditionellt inriktad verksamhet och viktiga verksamhetsgrenar saknas.
Att göra en utblick utanför Sveriges gränser och se hur andra länder mäter bibliotekens verksamhet och använda eventuella internationella standarder är av vikt. Dessutom behöver säkra parametrar tas fram så att statistiken blir stabil under en längre tidsrymd för att jämförelser ska kunna göras på sikt.
Den statistik som inhämtas bör i så stor utsträckning som möjligt kunna genereras automatiskt ur system som biblioteken har tillgång till (Nationella samordningsinsatser som Libris och Swepub, Vetenskapsrådet för bibliometri, internationella leverantörer för e-resurser etc). Allt för stor del av statistiken förs för hand och tar onödiga resurser både i det dagliga arbetet och i den årliga sammanställningen. Risken är också stor att olika individer för statistik på olika sätt inom den egna organisationen, men också att olika organisationer för statistik olika.
Kompetens
De siffror för kompetensutveckling som i dagsläget finns med i statistiken visar enbart på kostnader för deltagaravgifter (för kurser, konferenser, seminarier etc) och resekostnader. Detta är bara en liten del av kostnaden för den kompetensutveckling som sker och många metoder missas i denna sammanställning. T ex är det av vikt att få med den kompetensutveckling som sker i det dagliga arbetet, genom deltagande i projekt, genom temamöten, genom bokcirklar, mentorskap etc. Jag är medveten om att detta är svårt att mäta, men man bör åtminstone kommentera detta i siffrorna. Intressant vore också om man på något sätt kunde få med nyttan av kompetensutvecklingen som en parameter.
Vetenskaplig kommunikation – elektronisk publicering En allt större del av bibliotekens insatser utgörs av arbete inom vetenskaplig kommunikation med information och dialog med forskare gällande alternativa publiceringsvägar, utvecklande av verktyg för publicering etc. Data från öppna arkiv och annat bör inkluderas i statistiken.
Vetenskaplig utvärdering – bibliometri etc Biblioteken involveras som en aktör i den vetenskapliga utvärderingen. Dessa insatser bör synliggöras men gärna samordnas med moderorganisationernas statistikinlämnande. Viktigt att vi i denna liksom i all statistik inte ser oss som isolerade aktörer utan medaktörer. Här kanske data från publikationsdatabaser kan användas liksom input från Vetenskapsrådet och andra finansiärer.
Det digitala biblioteket i det fysiskt
Vi pratar allt mer om hur det digitala biblioteket ska bli synligt i det fysiska. Hur gör vi detta synligt i statistiken?
Bibliotek 2.0
Webb 2.0 ligger i sin linda när det gäller hur detta används inom biblioteken. Även detta arbete bör kunna mätas och rapporteras i statistiken. För lärosätena kan det här vara av stor vikt att fundera över hur förändrade beteendemönster hos våra kunder och ökande antal distansstudenter belyses i siffrorna.
Att göra en utblick utanför Sveriges gränser och se hur andra länder mäter bibliotekens verksamhet och använda eventuella internationella standarder är av vikt. Dessutom behöver säkra parametrar tas fram så att statistiken blir stabil under en längre tidsrymd för att jämförelser ska kunna göras på sikt.
Den statistik som inhämtas bör i så stor utsträckning som möjligt kunna genereras automatiskt ur system som biblioteken har tillgång till (Nationella samordningsinsatser som Libris och Swepub, Vetenskapsrådet för bibliometri, internationella leverantörer för e-resurser etc). Allt för stor del av statistiken förs för hand och tar onödiga resurser både i det dagliga arbetet och i den årliga sammanställningen. Risken är också stor att olika individer för statistik på olika sätt inom den egna organisationen, men också att olika organisationer för statistik olika.
Kompetens
De siffror för kompetensutveckling som i dagsläget finns med i statistiken visar enbart på kostnader för deltagaravgifter (för kurser, konferenser, seminarier etc) och resekostnader. Detta är bara en liten del av kostnaden för den kompetensutveckling som sker och många metoder missas i denna sammanställning. T ex är det av vikt att få med den kompetensutveckling som sker i det dagliga arbetet, genom deltagande i projekt, genom temamöten, genom bokcirklar, mentorskap etc. Jag är medveten om att detta är svårt att mäta, men man bör åtminstone kommentera detta i siffrorna. Intressant vore också om man på något sätt kunde få med nyttan av kompetensutvecklingen som en parameter.
Vetenskaplig kommunikation – elektronisk publicering En allt större del av bibliotekens insatser utgörs av arbete inom vetenskaplig kommunikation med information och dialog med forskare gällande alternativa publiceringsvägar, utvecklande av verktyg för publicering etc. Data från öppna arkiv och annat bör inkluderas i statistiken.
Vetenskaplig utvärdering – bibliometri etc Biblioteken involveras som en aktör i den vetenskapliga utvärderingen. Dessa insatser bör synliggöras men gärna samordnas med moderorganisationernas statistikinlämnande. Viktigt att vi i denna liksom i all statistik inte ser oss som isolerade aktörer utan medaktörer. Här kanske data från publikationsdatabaser kan användas liksom input från Vetenskapsrådet och andra finansiärer.
Det digitala biblioteket i det fysiskt
Vi pratar allt mer om hur det digitala biblioteket ska bli synligt i det fysiska. Hur gör vi detta synligt i statistiken?
Bibliotek 2.0
Webb 2.0 ligger i sin linda när det gäller hur detta används inom biblioteken. Även detta arbete bör kunna mätas och rapporteras i statistiken. För lärosätena kan det här vara av stor vikt att fundera över hur förändrade beteendemönster hos våra kunder och ökande antal distansstudenter belyses i siffrorna.
27 augusti 2009
Samordnande eller funktionsansvarig roll
Tydlighet i ansvar och befogenheter kombinerat med en bra kommunikation är viktigt för att kunna ge möjlighet för medarbetare att ta ett kliv framåt och få en mer drivande roll inom verksamheten.
Vi har olika roller inom organisationen och många ansvarsområden som är uppdelade på olika personer, men med olika mandat och befogenheter. Det som ingår i dessa roller och ansvarsområden är olika grader av att utveckla och driva verksamheten framåt, att genomföra aktiviteter och att kombinera detta med mer eller mindre personalledning. Främst detta med personalledning gör att jag ser två olika typer av ansvarsroller – dels en mer samordnande/koordinerande roll och dels en funktionsansvarig (med mer personalresurser knutna till den). Personalresurser handlar inte bara om antalet personer utan också hur stor andel tid som tas i anspråk av dessa personer.
Det är viktigt att fundera över vilket mandat de som har en funktionsansvarig roll med stora personalresurser knutna till sig har. Detta behöver tydliggöras för både dem själva och för deras kollegor. Det måste vara ok att en funktionsansvarig fattar vissa beslut inom sitt verksamhetsområde utan att andra ska tycka att hon/han borde gått till mig. Känslan här är viktigt, känns det som om andra inte accepterar besluten man tar så påverkar det ens hantering av verksamheten och dess utveckling.
När man i arbetsgrupper inte kommer överens – då måste den funktionsansvarige kunna (och få) sätta ner foten och säga ”nu gör vi så här” och få ett slut på diskussionen. Jag finns här som ett stöd, men det är viktigt att gruppen också känner att de själva får lov att ta beslut och gå vidare!
Här handlar det också om att de funktionsansvariga behöver bli tuffare i sitt handlande, men att detta bygger på att de vet att de får lov att vara det!
Samtidigt har de ett mycket viktigt uppdrag i att samordna sina ansvarsområden inom avdelningen och inom hela organisationen! Jag har som platschef den övergripande samordningen, men de måste i sina beslut själva kunna ta hänsyn till vår strategi och till andra beslut och aktiviteter.
Att ta klivet fram är också ett av flera sätt att testa på att vara chef, vilket behövs för framtida kompetensförsörjning.
Vi har olika roller inom organisationen och många ansvarsområden som är uppdelade på olika personer, men med olika mandat och befogenheter. Det som ingår i dessa roller och ansvarsområden är olika grader av att utveckla och driva verksamheten framåt, att genomföra aktiviteter och att kombinera detta med mer eller mindre personalledning. Främst detta med personalledning gör att jag ser två olika typer av ansvarsroller – dels en mer samordnande/koordinerande roll och dels en funktionsansvarig (med mer personalresurser knutna till den). Personalresurser handlar inte bara om antalet personer utan också hur stor andel tid som tas i anspråk av dessa personer.
Det är viktigt att fundera över vilket mandat de som har en funktionsansvarig roll med stora personalresurser knutna till sig har. Detta behöver tydliggöras för både dem själva och för deras kollegor. Det måste vara ok att en funktionsansvarig fattar vissa beslut inom sitt verksamhetsområde utan att andra ska tycka att hon/han borde gått till mig. Känslan här är viktigt, känns det som om andra inte accepterar besluten man tar så påverkar det ens hantering av verksamheten och dess utveckling.
När man i arbetsgrupper inte kommer överens – då måste den funktionsansvarige kunna (och få) sätta ner foten och säga ”nu gör vi så här” och få ett slut på diskussionen. Jag finns här som ett stöd, men det är viktigt att gruppen också känner att de själva får lov att ta beslut och gå vidare!
Här handlar det också om att de funktionsansvariga behöver bli tuffare i sitt handlande, men att detta bygger på att de vet att de får lov att vara det!
Samtidigt har de ett mycket viktigt uppdrag i att samordna sina ansvarsområden inom avdelningen och inom hela organisationen! Jag har som platschef den övergripande samordningen, men de måste i sina beslut själva kunna ta hänsyn till vår strategi och till andra beslut och aktiviteter.
Att ta klivet fram är också ett av flera sätt att testa på att vara chef, vilket behövs för framtida kompetensförsörjning.
20 augusti 2009
Kompetensutvecklingsmedel en väg till utveckling
Hur mycket olika bibliotek avsätter på kompetensutveckling är en fråga som KB:s Expertgrupp för kompetensfrågor får med jämna mellanrum. Denna fråga är inte helt enkel att besvara eftersom kompetensutveckling sker genom så många olika metoder. Viktiga sätt att utveckla sin kompetens är i det dagliga arbetet, i diskussionerna med kollegor, genom coachning, mentorskap, tidskriftsläsning, internetbevakning etc. Sätt som inte alltid går att räkna ut kostnader för. När vi därför tittat på kompetensutvecklingskostnader ger dessa därför oftast en mycket begränsad bild som omfattar deltagaravgifter för kurser, konferenser, grupputveckling etc. I vissa fall inkluderar dessa också kåravgifter och kurslitteratur för den som läser en arbetsrelaterad poängbaserad kurs.
Kostnader som också finns men som inte alltid medräknas är den arbetstid som läggs på kompetensutveckling, hotell‐ och reskostnader och även annat som t ex avgifter för medlemskap i yrkesrelaterade föreningar.
Vid en hastig översyn bland några olika bibliotek uppger man att budgeterade medel för den del av kompetensutveckling som är lättast att räkna (deltagaravgifter, grupputvecklingskostnader etc.) ligger mellan 6 000 och 10 000 SEK/medarbetare/år. I vissa fall uppges detta vara inklusive resekostnader, i andra fall exklusive.
Enligt forskningsbiblioteksstatistiken för 2008 var kostnaden för kompetensutveckling 18 380 000 SEK fördelad på en sammanlagd personalstyrka på 2 143 personer, vilket betyder att forskningsbiblioteken under 2008 i genomsnitt lagt cirka 8 600 SEK/pers i kompetensutveckling (statistiken inkluderar kurs‐ och konferensavgifter, kursmaterial och traktamente och resekostnader). Men som sagt, denna siffra inkluderar endast en del av det man kan räkna till kompetensutveckling.
Från näringslivet har vi fått ett exempel där man som tumregel räknar med 3 % på lönebasen (lön + sociala avgifter + pensionsavgifter), vilket kan vara intressant som jämförelse. För en bibliotekarie med 25 000 i månadslön skulle detta innebära kompetensutvecklingsmedel för ungefär 13 000 SEK/år.
Sämre tider med besparingar gör också att kompetensutvecklingsmedlen påverkas. I vissa fall beror de kostnader som påverkas på chefens och organisationens inställning, t ex huruvida besparingar sker på kompetensutveckling, lokaler, media eller någon annan del av verksamheten. I andra fall sker neddragningarna utifrån direkta direktiv och schabloner från moderorganisationen.
Personligen är min övertygelse att vi även i bistra tider måste bygga för framtiden vilket gör att vi då bör fortsätta satsa på vår viktigaste resurs – personalen – och inte dra ner allt för mycket på kompetensutvecklingsinsatserna. Detta för att både kunna attrahera och behålla kompetent personal inom våra verksamheter och tillsammans utveckla framtidens bibliotek.
Catharina Isberg
Ordf. KB:s Expertgrupp för kompetensfrågor
2009‐08‐19
Kostnader som också finns men som inte alltid medräknas är den arbetstid som läggs på kompetensutveckling, hotell‐ och reskostnader och även annat som t ex avgifter för medlemskap i yrkesrelaterade föreningar.
Vid en hastig översyn bland några olika bibliotek uppger man att budgeterade medel för den del av kompetensutveckling som är lättast att räkna (deltagaravgifter, grupputvecklingskostnader etc.) ligger mellan 6 000 och 10 000 SEK/medarbetare/år. I vissa fall uppges detta vara inklusive resekostnader, i andra fall exklusive.
Enligt forskningsbiblioteksstatistiken för 2008 var kostnaden för kompetensutveckling 18 380 000 SEK fördelad på en sammanlagd personalstyrka på 2 143 personer, vilket betyder att forskningsbiblioteken under 2008 i genomsnitt lagt cirka 8 600 SEK/pers i kompetensutveckling (statistiken inkluderar kurs‐ och konferensavgifter, kursmaterial och traktamente och resekostnader). Men som sagt, denna siffra inkluderar endast en del av det man kan räkna till kompetensutveckling.
Från näringslivet har vi fått ett exempel där man som tumregel räknar med 3 % på lönebasen (lön + sociala avgifter + pensionsavgifter), vilket kan vara intressant som jämförelse. För en bibliotekarie med 25 000 i månadslön skulle detta innebära kompetensutvecklingsmedel för ungefär 13 000 SEK/år.
Sämre tider med besparingar gör också att kompetensutvecklingsmedlen påverkas. I vissa fall beror de kostnader som påverkas på chefens och organisationens inställning, t ex huruvida besparingar sker på kompetensutveckling, lokaler, media eller någon annan del av verksamheten. I andra fall sker neddragningarna utifrån direkta direktiv och schabloner från moderorganisationen.
Personligen är min övertygelse att vi även i bistra tider måste bygga för framtiden vilket gör att vi då bör fortsätta satsa på vår viktigaste resurs – personalen – och inte dra ner allt för mycket på kompetensutvecklingsinsatserna. Detta för att både kunna attrahera och behålla kompetent personal inom våra verksamheter och tillsammans utveckla framtidens bibliotek.
Catharina Isberg
Ordf. KB:s Expertgrupp för kompetensfrågor
2009‐08‐19
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)