Hela dagen har jag varit uppslukad av Ebba Lindsös bok "Livet, makten och konsten att våga vara sig själv". Jättebra läsning som bl a visar vikten av våra värderingar som vår bojsten i livet och hur strukturerna i samhället påverkar oss alla, inklusive media. Många tankar har satts igång.
Särskilt intressant att läsa om olika organisationskulturer och vilken skillnad det är mellan en värderingsstyrd organisation där alla jobbar tillsammans för ett gemensamt mål, för verksamhetens bästa, och en annan organisation där man främst ser till sina egna personliga mål och utgår från att vi har ju klarat oss hitentills.
Något som vi inom biblioteken behöver fundera över. Vet vi vad våra kunder behöver i morgon - i så fall, hur kommer vi dit? Jo genom att öva och pröva, inte genom att sitta stilla och vänta på att ngn ska komma med det optimala beslutet. Vi behöver välja en tillräckligt bra väg och testa den. Blir det fel får vi agera utifrån det!
I Ebbas bok har hon med ett citat som jag starkt gillar: "Ett fartyg i hamn är tryggt, men det är inte vad fartyg är byggda för" (talesätt).
13 februari 2010
11 februari 2010
Läsplatta - del 10 - det rör verkligen på sig
Så är det åter dags. Missade igår att skriva om att det inte bara var Adlibris som släppte nyheten om sin Letto utan även Bokus och Nordstedts som släpper sin Cybook. Liksom Letto säljs Cybook med några redan nedladdade böcker.
När nu fler plattor finns på marknaden hoppas jag att jag i framtiden ser fler sitta med sin platta på flygplatsen eller på tåget. Som jag tidigare skrivit har jag känt mig ensam hitentills. :-)
Hur ska nu biblioteken förhålla sig till alla dessa läsplattor? Så länge de alla klarar av standardfiltyper är väl allt frid och fröjd, kan vi ju hoppas. Men samtidigt undrar jag om alla läsare klarar tekniken. Min platta har strulat när det gäller nedladdningar. Bokus har jag fortfarande inte lyckats använda (trots mailförfrågningar till deras helpdesk - utan svar). Biblioteken kan ju inte ta på sig rollen av teknisk support, men lite behjälpliga måste vi nog allt vara i vårt möte med kunden och den nya läsplattan. Eller?
När nu fler plattor finns på marknaden hoppas jag att jag i framtiden ser fler sitta med sin platta på flygplatsen eller på tåget. Som jag tidigare skrivit har jag känt mig ensam hitentills. :-)
Hur ska nu biblioteken förhålla sig till alla dessa läsplattor? Så länge de alla klarar av standardfiltyper är väl allt frid och fröjd, kan vi ju hoppas. Men samtidigt undrar jag om alla läsare klarar tekniken. Min platta har strulat när det gäller nedladdningar. Bokus har jag fortfarande inte lyckats använda (trots mailförfrågningar till deras helpdesk - utan svar). Biblioteken kan ju inte ta på sig rollen av teknisk support, men lite behjälpliga måste vi nog allt vara i vårt möte med kunden och den nya läsplattan. Eller?
10 februari 2010
Läsplatta - del 9 - det börjar röra på sig!
Det händer något på e-boksmarknaden. Vi är många som väntat på detta, men nu börjar vi faktiskt se tecknen! I dag fick jag mail från en kollega på Ultunabiblioteket som gav mig det senaste tipset (Tack!).
På Adlibris hemsida kan vi nu läsa om deras läsplatta "Adlibris Letto". Adlibris verkar med detta gå i Amazons fotspår och släppa sin egen läsplatta. Den levereras t.o.m. med några titlar redan nedladdade på plattan. I samband med att plattan släpps inför man också ett nytt format för e-böcker, samtidigt som plattan kan hantera t ex pdf. Fast jag funderar över om vi verkligen behöver fler format på marknaden?
Intressantast i sammanhanget är dock priset, som ligger en bra bit lägre än andra läsplattor på marknaden. Och intressant är också det faktum att plattan kan hantera ljudfiler så att man kan lyssna på ljudböcker och musik. Jag tror en hel del på detta med att kompbinera många funktioner i samma apparat. Gissar att det inte bara är jag som är trött på alla olika elektroniska prylar som ligger och skräpar i vrårna. :-)
På Adlibris hemsida kan vi nu läsa om deras läsplatta "Adlibris Letto". Adlibris verkar med detta gå i Amazons fotspår och släppa sin egen läsplatta. Den levereras t.o.m. med några titlar redan nedladdade på plattan. I samband med att plattan släpps inför man också ett nytt format för e-böcker, samtidigt som plattan kan hantera t ex pdf. Fast jag funderar över om vi verkligen behöver fler format på marknaden?
Intressantast i sammanhanget är dock priset, som ligger en bra bit lägre än andra läsplattor på marknaden. Och intressant är också det faktum att plattan kan hantera ljudfiler så att man kan lyssna på ljudböcker och musik. Jag tror en hel del på detta med att kompbinera många funktioner i samma apparat. Gissar att det inte bara är jag som är trött på alla olika elektroniska prylar som ligger och skräpar i vrårna. :-)
4 februari 2010
Kompetensstrategi och tid...
Jag hoppas verkligen att vi inom Expertgruppen för kompetensfrågor ska kunna bidra till att kompetensfrågorna får ett ökat strategiskt fokus. Ett tips är Malin Lindelöws bok ”Kompetensbaserad personalstrategi” som vi i höstas arrangerade ett seminarium utifrån.
Tid för kompetensfrågor är en återkommande fråga. Inom SLU biblioteket har vi valt att lägga in följande text i vår kompetensförsörjningsstrategi: ”Det är viktigt att tid till kompetensutveckling och reflektion prioriteras av den enskilde medarbetaren. Närmaste chef ställer gärna upp som bollplank i denna prioritering.”
Jag tycker det är viktigt att komma ihåg att kompetensutveckling sker genom en mängd olika metoder t. ex. kurser, konferenser, bokcirklar, mentorskap, coachning, samtal, tidskrifter, internet, projektarbete och inte minst i det dagliga arbetet.
Detta publicerades ursprungligen som ett svar på inlägg på KB:s blogg.
Tid för kompetensfrågor är en återkommande fråga. Inom SLU biblioteket har vi valt att lägga in följande text i vår kompetensförsörjningsstrategi: ”Det är viktigt att tid till kompetensutveckling och reflektion prioriteras av den enskilde medarbetaren. Närmaste chef ställer gärna upp som bollplank i denna prioritering.”
Jag tycker det är viktigt att komma ihåg att kompetensutveckling sker genom en mängd olika metoder t. ex. kurser, konferenser, bokcirklar, mentorskap, coachning, samtal, tidskrifter, internet, projektarbete och inte minst i det dagliga arbetet.
Detta publicerades ursprungligen som ett svar på inlägg på KB:s blogg.
Kommunikation och kundmöte
Något som vi i Expertgruppen för kompetensfrågor sett är ett behov av att i bibliotekens kompetensutveckling utveckla samtalet, bemötandet, dialogen och lyss-kunskapen. De sista 10 åren har offentlig sektor allt mer rört sig mot ett kundperspektiv, där kunden har rätt att välja, ställa krav och får lov att ha rätt. Detta ställer utökade krav på oss som arbetar på bibliotek i vår kommunikation och i vårt möte med kunden (oavsett om det sker i lokalen eller virtuellt). Vårt varumärke är starkt, men vi behöver också kommunicera de nya möjligher och verksamhetsgrenar som det moderna varumärket innefattar.
Ursprungligt är detta publicerat som svar på inlägg på: KB:s blogg
Ursprungligt är detta publicerat som svar på inlägg på: KB:s blogg
2 februari 2010
Inlägg på KB:s blogg för planarbetet
Kompetensfrågor –för framtidens bibliotek!
Gästbloggare Catharina Isberg är ordförande i KB:s Expertgrupp för kompetensfrågor, samt till vardags Biträdande Överbibliotekarie vid SLU Biblioteket.
Biblioteken verkar på en allt bredare arena och rör sig samtidigt mot att bli allt mer strategiskt integrerade i moderorganisationerna. Inom folkbiblioteken samsas den bokliga och informationsförmedlande diskursen med mötesplatstanken, medan forsknings- och specialbiblioteken allt mer arbetar med publicering och undervisning jämte den mer traditionella informationsförsörjningen. Genomgående är att de förändrade uppdrag som biblioteken har ger allt större vikt åt verksamheten, då man kommer in i fler delar av kundernas verksamhet och får större spridning i värdekedjan – från ax till limpa.
För att kunna uppfylla förväntningarna på biblioteken och för att fullt kunna utnyttja bibliotekens potential krävs ett fokus på kompetensfrågorna.
I KB:s utvidgade uppdrag är hela kompetensområdet en utmaning med många olika behov, olika verksamhetsinriktningar och synsätt. Hela kompetensområdet är oerhört brett och för att på nationell nivå sätta fokus på dessa frågor behöver detta dels göras på en övergripande nivå och dels inom väl avgränsade områden. Utifrån de behovsinventeringar som Expertgruppen gjort ser vi att särskild vikt bör läggas på personlig, strategisk och kommunikativ kompetens förutom den yrkestekniska kompetensen.
Genom att verka för ökat samarbete mellan olika aktörer och intressenter ska det nationella arbetet påverka och höja medvetandet om vikten av kompetensfrågor inom biblioteken. Viktigt är också att övergripande identifiera nuvarande och kommande behov av kompetensutveckling.
Viktiga fokusområden i det framtida arbetet är bl a:
Kompetensplanering – kompetensstrategier och andra verktyg för att bedriva lokala kompetensfrågor inom bibliotek.
Identifiera nuvarande och kommande behov av kompetensutveckling.
Dialog med uppdragsgivare och ledningar som strategiskt driver kompetensutvecklingsfrågorna, t ex SUHF, regionbibliotek….
Nätverk för dialog och kommunikation mellan de som arbetar med kompetensutvecklingsfrågor lokalt inom bibliotek.
Samverkan mellan biblioteksutbildningar, regionbibliotek, biblioteksföreningar, KB och andra som ger biblioteksorienterad utbildning och kompetensutveckling.
I det nya uppdraget ska Expertgruppens arbete drivas för de bibliotek som ligger inom KB:s utökade uppdrag, så att dessa kan utveckla sina verksamheter utifrån sina uppdragsgivares och kunders behov. Detta är något som vi under 2010 får bädda för, så att vi står redo 2011.
Med detta inlägg vill jag sätta igång en dialog som jag hoppas ska ge mycket input för det fortsatta arbetet med kompetensfrågorna! Välkommen med dina synpunkter och kommentarer!
Catharina Isberg
Ordförande Expertgruppen för kompetensfrågor
Catharina.isberg [at] bib.slu.se
Gästbloggare Catharina Isberg är ordförande i KB:s Expertgrupp för kompetensfrågor, samt till vardags Biträdande Överbibliotekarie vid SLU Biblioteket.
Biblioteken verkar på en allt bredare arena och rör sig samtidigt mot att bli allt mer strategiskt integrerade i moderorganisationerna. Inom folkbiblioteken samsas den bokliga och informationsförmedlande diskursen med mötesplatstanken, medan forsknings- och specialbiblioteken allt mer arbetar med publicering och undervisning jämte den mer traditionella informationsförsörjningen. Genomgående är att de förändrade uppdrag som biblioteken har ger allt större vikt åt verksamheten, då man kommer in i fler delar av kundernas verksamhet och får större spridning i värdekedjan – från ax till limpa.
För att kunna uppfylla förväntningarna på biblioteken och för att fullt kunna utnyttja bibliotekens potential krävs ett fokus på kompetensfrågorna.
I KB:s utvidgade uppdrag är hela kompetensområdet en utmaning med många olika behov, olika verksamhetsinriktningar och synsätt. Hela kompetensområdet är oerhört brett och för att på nationell nivå sätta fokus på dessa frågor behöver detta dels göras på en övergripande nivå och dels inom väl avgränsade områden. Utifrån de behovsinventeringar som Expertgruppen gjort ser vi att särskild vikt bör läggas på personlig, strategisk och kommunikativ kompetens förutom den yrkestekniska kompetensen.
Genom att verka för ökat samarbete mellan olika aktörer och intressenter ska det nationella arbetet påverka och höja medvetandet om vikten av kompetensfrågor inom biblioteken. Viktigt är också att övergripande identifiera nuvarande och kommande behov av kompetensutveckling.
Viktiga fokusområden i det framtida arbetet är bl a:
Kompetensplanering – kompetensstrategier och andra verktyg för att bedriva lokala kompetensfrågor inom bibliotek.
Identifiera nuvarande och kommande behov av kompetensutveckling.
Dialog med uppdragsgivare och ledningar som strategiskt driver kompetensutvecklingsfrågorna, t ex SUHF, regionbibliotek….
Nätverk för dialog och kommunikation mellan de som arbetar med kompetensutvecklingsfrågor lokalt inom bibliotek.
Samverkan mellan biblioteksutbildningar, regionbibliotek, biblioteksföreningar, KB och andra som ger biblioteksorienterad utbildning och kompetensutveckling.
I det nya uppdraget ska Expertgruppens arbete drivas för de bibliotek som ligger inom KB:s utökade uppdrag, så att dessa kan utveckla sina verksamheter utifrån sina uppdragsgivares och kunders behov. Detta är något som vi under 2010 får bädda för, så att vi står redo 2011.
Med detta inlägg vill jag sätta igång en dialog som jag hoppas ska ge mycket input för det fortsatta arbetet med kompetensfrågorna! Välkommen med dina synpunkter och kommentarer!
Catharina Isberg
Ordförande Expertgruppen för kompetensfrågor
Catharina.isberg [at] bib.slu.se
Läsplatta - del 8 - elektroniskt redskap
Åter har läsplattan varit ute på resande fot. Hela mitt lilla bibliotek har varit med och valfriheten har varit total. :-) Men när man flyger kan man inte läsa på läsplattan vid start och landning... Detta eftersom alla elektroniska prylar ska vara avstängda så länge säkerhetsbältesskyltarna lyser. Nåja, det ger lite extra avkopplingstid, men visst är det lite irriterande när man är inne i ett spännande avsnitt. Varför måste alla elektroniska prylar vara avstängda? Jag har full förståelse för mobiltelefoner etc med sändare/mottagare, men en läsplatta? Jag frågade flygplanspersonalen, men de sa bara att så var det - allt måste vara avstängt, även min "bok".
En annan konsekvens med att läsplattan är elektronisk är att den behöver el. När läsplattan är laddad är användningstiden otroligt lång, men lite trist när den laddas ur när man är på resande fot och har laddningssladden hemma. Jag får se till att ta med sladden på fortsatta resor (eller ladda ordentligt innan jag far). :-)
En annan konsekvens med att läsplattan är elektronisk är att den behöver el. När läsplattan är laddad är användningstiden otroligt lång, men lite trist när den laddas ur när man är på resande fot och har laddningssladden hemma. Jag får se till att ta med sladden på fortsatta resor (eller ladda ordentligt innan jag far). :-)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)