SFIS höstkonferens 2011 är nu till ända. Många kloka ord är sagda under dagen och mitt uppdrag som moderator var lätt med så många bra föredragshållare och en fantastisk organisationskommitté.
Mette Bom på 1001 fortaellinger om Danmark förmedlade hur viktig användarna är genom att trycka på inställningen att användaren är fantastisk. ”Sharing is caring”, ju mer du delar med dig av, desto mer får du tillbaka var också något hon tryckte på.
Hela webbplatsen 1001 fortaellinger handlar om att förmedla kulturarv på nya sätt. Dels har man låtit experter medverka och dels låtit användarna vara aktiva på webbplatsen och dela med sig av sina upplevelser, minnen etc från olika platser i Danmark. Grundläggande är att såväl experter som allmänheten har mycket kunskap som är värd att dela. Webbplatsen har allt mer blivit användarnas. Allteftersom den används utvecklas den utifrån nya förutsättningar och krav från användarna. Genom detta talar man med användarna på ett sätt som man aldrig gjort tidigare.
Nanna Ekman och Mats Nordström på Malmö Stadsbibliotek fortsatte på samma linje, med att berätta om deras arbete med att använda sociala webben i Malmö. Fast sociala webben pratar de inte längre om, webben är ju social överallt. Däremot pratar de om digitala mötesplatser. Genom initiativen når biblioteket både nya och fler användare, blir mer tillgängligt och släpper in användaren ”bakom kulissen”. Några förutsättningar för jobbet är att släppa kontrollen och att fundera över vem användaren är och vem jag (som organisation) är. ”Fail faster” var dagens visdomsord tycker jag – nödvändigheten att testa och våga prova nytt och att gå vidare när vi misslyckas.
Efter lunch när det finns en större risk för paltkoma att infinna sig bjöd programmet på blixtpresentationer. Som moderator var jag lite orolig hur det skulle gå att få åtta presentationer att hålla sina tio minuter vardera, men det flöt galant, vi höll tiden. :)
Fredrik Lindskoug och Ragnheidur Steingrimsdottir presenterade sin masteruppsats "Biblioteksbloggar - bibliotekariers förhållningssätt till användare"- De lyfte fram den bloggande bibliotekariens olika roller (undrar vilken roll jag hamnar i…). Jag hoppas att jag inte hamnar i expert och förmyndarrollen! Vidare tyckte jag det var intressant med spannet mellan användaren som passivt mottagare till aktivt deltagande. (Där hamnar väl min blogg i passivt mottagande, men de gånger jag länkar till Facebook har jag märkt att det blir lite mer aktivt deltagande).
Lina Andersson, Helsingborgs stadsbibliotek, lyfte fram möjligheten att genom sociala webben avdramatisera biblioteket och ha en avslappnad ton samt att ge en bredd i innehållet och också möjligheten att kunna lyfta fram det lite udda inom verksamheten.
Ellen Fall och Ingela Wahlgren, Lunds universitet, gav en mycket energigivande presentation om olika nätverkande appar. Allt från Foursquare, till Bump.
Mycket mer av intresse kom givetvis fram under dagen, men en av utmaningarna är ju att välja vilken information vi förmedlar vidare. Mette Blom lyfte fram vikten av att kunna fatta sig kort – på 200 ord. Något som jag klart överskridit med detta inlägg.
12 oktober 2011
Bibliotekens framtid och verksamhetsutveckling
Biblioteksföreningen och SFIS syd bjöd i dag in till konferens på temat Bibliotekens framtid och verksamhetsutveckling.
Jag pratade utifrån samma presentation som jag gav på IFLA i Puerto Rico i augusti. Innehållet rörde vikten av värderingar och kompetensutveckling som en del av strategiarbetet för att skapa starka verksamheter som är redo för framtiden. Huvudbudskapet var vikten av att involvera alla medarbetare i strategiprocessen, att integrera kompetensfrågorna i verksamhetsstrategin och att se till både vad vi gör och hur vi gör när vi arbetar i våra verksamheter.
Anna Åkerberg presenterade den rapport som hon skrivit tillsammans med fem andra bibliotekarier tagit fram för DIK:s räkning. De huvudsakliga framtidskompetenserna som bibliotekarier behöver kunna är i rapporten: digitalisering, läsning, vetenskaplig kommunikation, deltagarkultur, pedagogik och handledning, marknadsföring och akademikerkompetens.
Eftermiddagen ägnades åt presentationer och workshop i biblioteksföreningens "vision & vilja-arbete".
Jag pratade utifrån samma presentation som jag gav på IFLA i Puerto Rico i augusti. Innehållet rörde vikten av värderingar och kompetensutveckling som en del av strategiarbetet för att skapa starka verksamheter som är redo för framtiden. Huvudbudskapet var vikten av att involvera alla medarbetare i strategiprocessen, att integrera kompetensfrågorna i verksamhetsstrategin och att se till både vad vi gör och hur vi gör när vi arbetar i våra verksamheter.
Anna Åkerberg presenterade den rapport som hon skrivit tillsammans med fem andra bibliotekarier tagit fram för DIK:s räkning. De huvudsakliga framtidskompetenserna som bibliotekarier behöver kunna är i rapporten: digitalisering, läsning, vetenskaplig kommunikation, deltagarkultur, pedagogik och handledning, marknadsföring och akademikerkompetens.
Eftermiddagen ägnades åt presentationer och workshop i biblioteksföreningens "vision & vilja-arbete".
31 augusti 2011
Rapport IFLA 2011
“Libraries beyond libraries: Integration, Innovation and Information for all”
Sammanfattning av mina ”viktigaste” insikter jag fått under IFLA-konferensen:
• Det sätt som vi inom SLU-biblioteket bedriver vårt värderings- och personalutvecklingsarbete är något som syns på andra ställen och som verkar ligga i tiden. Roligt att se att ett universitetsbibliotek i Syd Afrika jobbade med en inkluderande arbetskultur, värderingar och att ha roligt på jobbet.
• Mobilteknologi är helt klart på frammarsch! Det kommer starkt och är något som efterfrågas allt mer av kunder och bibliotek.
• OCLC lyfte fram att undersökningar visar på att före molnet la vi 70% av våra IT-resurser på infrastruktur och 30% på innovation. Med molnet blir siffrorna de omvända.
• Hörde av kollegor om ett försök som gjorts där man jämfört resultatet från när kunder och när bibliotekarier indexerat/klassat material. Resultatet blev lika bra när kunderna gjorde det. Något som skulle vara intressant att läsa vidare om.
• Från Danmark fick jag insikten att en orsak till att ämnesportaler inte fungerade var för att de föddes ur collection-management tänkandet, inte från kundernas perspektiv och behov. Något som jag funderat en del på, men nu fick ytterligare fakta om.
• Vid Rutherford Library, Canada har man genomfört ett iPad projekt i kundtjänsten. Biblioteket är mycket stort och ligger i två byggnarder med 5 våningar i varje. Man lät referensbibliotekarier röra sig i biblioteket och svara på frågor med hjälp av sin iPad. Syfte var att hjälpa kunderna som befann sig långt från kundtjänsten samt utvärdera om iPad (eller andra surfplattor) fungerar för ambulerande referensarbete. Resultat:
o Bra att kunna möta kunden där den är, kunden behöver inte flytta sig.
o Kunde ofta hjälpa kunden med det den behövde.
o Krävs träning av personalen så att man känner sig bekväm med att gå fram till kunderna.
o Ipad har inte samma funktioner som man är van vid vid en dator.
o Också knepigt att inte kunna sätta igång kunden vid ipad och lämna den där, vilket man kan med pc som kunden har eller som biblioteket har.
o Viktigt med marknadsföring och medvetenhet kring projektet.
De viktigaste tendenserna inom området:
• Se hela verksamheten från kundernas perspektiv. Stärka användarbarheten. Se utvecklingen inom biblioteken i 4 generationer/steg (input från Australien):
o Collection focused – 1 generation
o Client focused – 2 generation
o Experience focused (vad vill studenten/kunden när den kommer till biblioteket)– 3 generation
o Connected Learning Experiences – 4th generation. Mötet mellan kund och kunskapen som man kommer åt via nätet. (Inte helt enkelt att förstå).
• Mobilteknik – allt mer information används via mobila apparater. Det sker verkligen ett skifte från stationära datorer till bärbart – surfplattor, smartphones etc.
o Viktigt att göra appar som underlättar för kunderna.
o Verktyg och innehåll – säkerställa att innehåll finns tillgängligt för olika verktyg och olika format.
• Upphovsrättslagstiftningen, här är det klart värt att följa FAIFE:s arbete!
• Förändring av innehåll och anpassning efter ny teknik. Digitalt är inte längre något som sker i framtiden, det är här nu!
• Vi behöver tänka om kring våra tjänster. Kanske vi inte kan räkna med att lån görs på samma sätt i den digitala eran. Upphovsrätten sätter krokben på oss, men vi kanske har för höga förväntningar när vi tror att Elibs e-böcker ska kunna lånas gratis hur mkt som helst. (detta kom fram under paneldebatten som bl a FAIFE arrangerade). Jag håller inte helt med...
Hur kommer detta att påverka våra kunder/uppdragsgivare? Hur kan de dra nytta av detta?
• Ökad tillgång till information via mobilerna och vi nätet.
• Nya sätt att publicera informationen på i framtiden. Och även nya format! En bok och en artikel kommer inte se ut som de gör i dag.
• Kommer närmare biblioteket – var de än befinner sig. Om vi väljer att hoppa på förändringståget och förändra våra egna föreställningar.
• Behov av att få stöd i publicering, upphovsrättsfrågor, källkritik, referenshantering etc kommer fortsätta öka.
Vilka effekter får detta på SLUB:s arbete och på vår strategi?
• Utökat behov av att integrera IT i allt vårt arbete. Att ha strategier för hur vi jobbar med detta och att fler i personalen blir involverade av detta utvecklingsarbete.
• Fortsätta se över vår IT-infrastruktur för att förenkla denna så att vi kan lägga mer resurser på utveckling.
• Involvera våra kunder ännu mer! Låta kunderna lägga på nyckelord på vårt material, tipsa varandra etc.
• Nytt tänkande – new thinking – lägga in det tydligt i strategin! Även inkludera e-strategi och vara tydlig med behovet av nya kompenser /förmågor och färdigheter.
• Fortsätta arbeta med en tillåtande atmosfär, minska regler och stela rutiner och situationsanpassa oss. Släppa fram kreativitet och spontanitet!
Hur påverkar detta mig som individ och medarbetare vid SLUB? Vad ska jag göra för att omvandla teorin till praktik?
Driva frågorna i både min roll som platschef och biträdande ÖB. Säkerställa att tankarna kommer in i strategiarbetet. Fortsätta med vårt medarbetarskapsutvecklingsarbete.
IFLA 2012 kommer gå av stapeln i Helsingfors. Jag hoppas att fler har möjlighet att delta, skicka in paper eller gå på satelitkonferens.
IFLA 2013 kommer hållas i Singapore. 2014 är ännu ej bestämd.
Sammanfattning av mina ”viktigaste” insikter jag fått under IFLA-konferensen:
• Det sätt som vi inom SLU-biblioteket bedriver vårt värderings- och personalutvecklingsarbete är något som syns på andra ställen och som verkar ligga i tiden. Roligt att se att ett universitetsbibliotek i Syd Afrika jobbade med en inkluderande arbetskultur, värderingar och att ha roligt på jobbet.
• Mobilteknologi är helt klart på frammarsch! Det kommer starkt och är något som efterfrågas allt mer av kunder och bibliotek.
• OCLC lyfte fram att undersökningar visar på att före molnet la vi 70% av våra IT-resurser på infrastruktur och 30% på innovation. Med molnet blir siffrorna de omvända.
• Hörde av kollegor om ett försök som gjorts där man jämfört resultatet från när kunder och när bibliotekarier indexerat/klassat material. Resultatet blev lika bra när kunderna gjorde det. Något som skulle vara intressant att läsa vidare om.
• Från Danmark fick jag insikten att en orsak till att ämnesportaler inte fungerade var för att de föddes ur collection-management tänkandet, inte från kundernas perspektiv och behov. Något som jag funderat en del på, men nu fick ytterligare fakta om.
• Vid Rutherford Library, Canada har man genomfört ett iPad projekt i kundtjänsten. Biblioteket är mycket stort och ligger i två byggnarder med 5 våningar i varje. Man lät referensbibliotekarier röra sig i biblioteket och svara på frågor med hjälp av sin iPad. Syfte var att hjälpa kunderna som befann sig långt från kundtjänsten samt utvärdera om iPad (eller andra surfplattor) fungerar för ambulerande referensarbete. Resultat:
o Bra att kunna möta kunden där den är, kunden behöver inte flytta sig.
o Kunde ofta hjälpa kunden med det den behövde.
o Krävs träning av personalen så att man känner sig bekväm med att gå fram till kunderna.
o Ipad har inte samma funktioner som man är van vid vid en dator.
o Också knepigt att inte kunna sätta igång kunden vid ipad och lämna den där, vilket man kan med pc som kunden har eller som biblioteket har.
o Viktigt med marknadsföring och medvetenhet kring projektet.
De viktigaste tendenserna inom området:
• Se hela verksamheten från kundernas perspektiv. Stärka användarbarheten. Se utvecklingen inom biblioteken i 4 generationer/steg (input från Australien):
o Collection focused – 1 generation
o Client focused – 2 generation
o Experience focused (vad vill studenten/kunden när den kommer till biblioteket)– 3 generation
o Connected Learning Experiences – 4th generation. Mötet mellan kund och kunskapen som man kommer åt via nätet. (Inte helt enkelt att förstå).
• Mobilteknik – allt mer information används via mobila apparater. Det sker verkligen ett skifte från stationära datorer till bärbart – surfplattor, smartphones etc.
o Viktigt att göra appar som underlättar för kunderna.
o Verktyg och innehåll – säkerställa att innehåll finns tillgängligt för olika verktyg och olika format.
• Upphovsrättslagstiftningen, här är det klart värt att följa FAIFE:s arbete!
• Förändring av innehåll och anpassning efter ny teknik. Digitalt är inte längre något som sker i framtiden, det är här nu!
• Vi behöver tänka om kring våra tjänster. Kanske vi inte kan räkna med att lån görs på samma sätt i den digitala eran. Upphovsrätten sätter krokben på oss, men vi kanske har för höga förväntningar när vi tror att Elibs e-böcker ska kunna lånas gratis hur mkt som helst. (detta kom fram under paneldebatten som bl a FAIFE arrangerade). Jag håller inte helt med...
Hur kommer detta att påverka våra kunder/uppdragsgivare? Hur kan de dra nytta av detta?
• Ökad tillgång till information via mobilerna och vi nätet.
• Nya sätt att publicera informationen på i framtiden. Och även nya format! En bok och en artikel kommer inte se ut som de gör i dag.
• Kommer närmare biblioteket – var de än befinner sig. Om vi väljer att hoppa på förändringståget och förändra våra egna föreställningar.
• Behov av att få stöd i publicering, upphovsrättsfrågor, källkritik, referenshantering etc kommer fortsätta öka.
Vilka effekter får detta på SLUB:s arbete och på vår strategi?
• Utökat behov av att integrera IT i allt vårt arbete. Att ha strategier för hur vi jobbar med detta och att fler i personalen blir involverade av detta utvecklingsarbete.
• Fortsätta se över vår IT-infrastruktur för att förenkla denna så att vi kan lägga mer resurser på utveckling.
• Involvera våra kunder ännu mer! Låta kunderna lägga på nyckelord på vårt material, tipsa varandra etc.
• Nytt tänkande – new thinking – lägga in det tydligt i strategin! Även inkludera e-strategi och vara tydlig med behovet av nya kompenser /förmågor och färdigheter.
• Fortsätta arbeta med en tillåtande atmosfär, minska regler och stela rutiner och situationsanpassa oss. Släppa fram kreativitet och spontanitet!
Hur påverkar detta mig som individ och medarbetare vid SLUB? Vad ska jag göra för att omvandla teorin till praktik?
Driva frågorna i både min roll som platschef och biträdande ÖB. Säkerställa att tankarna kommer in i strategiarbetet. Fortsätta med vårt medarbetarskapsutvecklingsarbete.
IFLA 2012 kommer gå av stapeln i Helsingfors. Jag hoppas att fler har möjlighet att delta, skicka in paper eller gå på satelitkonferens.
IFLA 2013 kommer hållas i Singapore. 2014 är ännu ej bestämd.
15 augusti 2011
Two interesting posters!
Library as an Open Living Lab Environment - Users Eyes in developing Laurea Library (poster 82), Kajsa Puttonen and Satu Hyökki, Finland. Using Eye tracking combined with dialogue the Laurea Library has made a project for better understanding of ther customers. They got a lot of input by watching how the eye movements of the users and could from this make improvements and develop their services. Very interesting I think!
First Aid for the IFLA Programme Planner (poster 36), Jana Varleijs, US. Gives a lot of input on how to improve a presentation, plan a conference etc.
All posters are listed on the conference web site.
First Aid for the IFLA Programme Planner (poster 36), Jana Varleijs, US. Gives a lot of input on how to improve a presentation, plan a conference etc.
All posters are listed on the conference web site.
14 augusti 2011
Before the conference starts
Late friday night we arrived in San Juan, Puerto Rico. We = a small group of swedish and danish librarians travelling together from Copenhagen airport via Newark, NJ to San Juan.
Saturday was the day for standing committee (SC) meetings. The CPDWL (Continuing Professional Development and Workplace Learning) SC which is the one I'm a new member of had an interesting meeting. After the formalities, like electing new officers (I was elected Information Coordinator) we discussed the conference in Helsinki. We formed a work group for our session there and got a great overview of the work being done with our satelite conference, taking place in Tampere the days before the conference. The satelite conference is a joint activity with the Information Literacy SC.
After the SC meeting we had a meeting in the workgroup to plan the session for next year. We agreed on trying to move away from the more tradtional methods of the conference, towards some method allowing everyone in the session to be involved and share their knowledge. Will be interesting to continue to work on this. :)
The nordic caucus was another interesting meeting yesterday. President elect Sinikka Sipilä gave some information togheter with the other General Board members from Scandinavia. Of course we also got some information on the Helsinki conference. Mace Ojala told about the project cycling for libraries. Really a new way to make libraries become visible and really changing how libraries are perceived.
In between my meetings I went to the hotel pool to get some time off. First I had a swim with Agneta Olsson who chaired the conference committee of last years IFLA conference in Gothenburg. After she left Maija Berndtson, who is chairing the conference committee of the IFLA conference in Helsinki came. So my pool time was well covered with interesting discussions. :)
My day ended with a SC dinner in Old San Juan. We had some great local food. I recommend "Cafe Puerto Rico" for those of you who are here in Puerto Rico. :)
Saturday was the day for standing committee (SC) meetings. The CPDWL (Continuing Professional Development and Workplace Learning) SC which is the one I'm a new member of had an interesting meeting. After the formalities, like electing new officers (I was elected Information Coordinator) we discussed the conference in Helsinki. We formed a work group for our session there and got a great overview of the work being done with our satelite conference, taking place in Tampere the days before the conference. The satelite conference is a joint activity with the Information Literacy SC.
After the SC meeting we had a meeting in the workgroup to plan the session for next year. We agreed on trying to move away from the more tradtional methods of the conference, towards some method allowing everyone in the session to be involved and share their knowledge. Will be interesting to continue to work on this. :)
The nordic caucus was another interesting meeting yesterday. President elect Sinikka Sipilä gave some information togheter with the other General Board members from Scandinavia. Of course we also got some information on the Helsinki conference. Mace Ojala told about the project cycling for libraries. Really a new way to make libraries become visible and really changing how libraries are perceived.
In between my meetings I went to the hotel pool to get some time off. First I had a swim with Agneta Olsson who chaired the conference committee of last years IFLA conference in Gothenburg. After she left Maija Berndtson, who is chairing the conference committee of the IFLA conference in Helsinki came. So my pool time was well covered with interesting discussions. :)
My day ended with a SC dinner in Old San Juan. We had some great local food. I recommend "Cafe Puerto Rico" for those of you who are here in Puerto Rico. :)
11 augusti 2011
IFLA 2011 starting on Sunday!
The IFLA 2011 conference is starting on Sunday. But already on Saturday my commitments begins with my first Standing Committee meeting (SC-meeting) in the CPDWL-section (Continuing Professional Development and Workplace Learning). We will have two meetings during the conference, on Saturday and on Wednesday. Additionally we’ll have a section dinner on Saturday.
On Tuesday morning, I will give my presentation on the values, strategy and skill management work of the SLU Library. Will be exciting!
On Saturday afternoon I will go to the Caucus for the Nordic countries, where among other things there will be a review of the next year's IFLA conference taking place in Helsinki.
Monday evening I will attend a meeting organized by the different Nordic library associations.
The program for the conference offers many exciting features and as usual there is a large exhibition. So the time will surely be filled with lots of great content. During the conference I hope to be able to blog on some of my comments.
The conference can be followed on: http://express.ifla.org/ / Catharina
On Tuesday morning, I will give my presentation on the values, strategy and skill management work of the SLU Library. Will be exciting!
On Saturday afternoon I will go to the Caucus for the Nordic countries, where among other things there will be a review of the next year's IFLA conference taking place in Helsinki.
Monday evening I will attend a meeting organized by the different Nordic library associations.
The program for the conference offers many exciting features and as usual there is a large exhibition. So the time will surely be filled with lots of great content. During the conference I hope to be able to blog on some of my comments.
The conference can be followed on: http://express.ifla.org/ / Catharina
6 juli 2011
Kreativitet och glädje
Inom SLU-biblioteket är en av våra värderingar glädje. En mycket viktig ingrediens i arbetslivet tycker jag. Framförallt är det viktigt att som ledning visa på att det är ok att ha roligt på jobbet.
På lunchen i går satt jag och läste Ben Furman och Tapani Aholas bok "Dubbelstjärnan - konsten att skapa arbetsgläde". Denna bok lyfter fram fyra aspekter som är viktiga för en god arbetsmiljö - uppskattning, skoj, framgång och omtanke. Just skoj läste jag med extra intresse.
I kapitlet om skoj lyfter de fram hur viktigt det är att ha roligt och hur viktig humorn är på arbetsplatsen för att skapa en kreativ arbetsplats.
De lyfter bl a fram att humor främjar hälsan, att den minskar stress och förebygger utbrändhet. Men också av stor vikt tycker jag är att den enligt dem förbättrar problemlösningsförmågan (som ju behövs för kreativiteten). "När en människa skojar eller tramsar är hennes hjärna automatiskt inställd på kreativitet".
Författarna skriver också om att när man har skoj på arbetsplatsen ökar trivseln, interaktionen främjas och man länkas samman.
Självklart finns också humorns negativa sidor som tex sarkasm, spydighet, skadeglädje osv. Dessa avigsidor skapar inte någon god arbetsmiljö, men genom att ha en god kommunikation och öppen dialog tror jag att grogrunden för humorns avigsida minskar.
Humor och glädje kan inte tvingas fram. Vissa dagar är inte lika bra som andra dagar och det ligger inte för oss alla att ständigt gå runt och vara stora leenden. Men när vi ser hur glädjen påverkar både vår egen och andras trivsel, välbefinnande och kreativitet kanske vi kan börja fundera över hur jag själv kan öka glädjen i mitt eget liv. Jag är ju en del av mina kollegors arbetsmiljö!
En kreativ, glädjefull sommar önskar jag!
På lunchen i går satt jag och läste Ben Furman och Tapani Aholas bok "Dubbelstjärnan - konsten att skapa arbetsgläde". Denna bok lyfter fram fyra aspekter som är viktiga för en god arbetsmiljö - uppskattning, skoj, framgång och omtanke. Just skoj läste jag med extra intresse.
I kapitlet om skoj lyfter de fram hur viktigt det är att ha roligt och hur viktig humorn är på arbetsplatsen för att skapa en kreativ arbetsplats.
De lyfter bl a fram att humor främjar hälsan, att den minskar stress och förebygger utbrändhet. Men också av stor vikt tycker jag är att den enligt dem förbättrar problemlösningsförmågan (som ju behövs för kreativiteten). "När en människa skojar eller tramsar är hennes hjärna automatiskt inställd på kreativitet".
Författarna skriver också om att när man har skoj på arbetsplatsen ökar trivseln, interaktionen främjas och man länkas samman.
Självklart finns också humorns negativa sidor som tex sarkasm, spydighet, skadeglädje osv. Dessa avigsidor skapar inte någon god arbetsmiljö, men genom att ha en god kommunikation och öppen dialog tror jag att grogrunden för humorns avigsida minskar.
Humor och glädje kan inte tvingas fram. Vissa dagar är inte lika bra som andra dagar och det ligger inte för oss alla att ständigt gå runt och vara stora leenden. Men när vi ser hur glädjen påverkar både vår egen och andras trivsel, välbefinnande och kreativitet kanske vi kan börja fundera över hur jag själv kan öka glädjen i mitt eget liv. Jag är ju en del av mina kollegors arbetsmiljö!
En kreativ, glädjefull sommar önskar jag!
29 juni 2011
Utvärdering Meröppet – halvår
Under 2010 drevs projektet Meröppet* vid SLU-biblioteket i Alnarp. Förberedelserna innefattade bland annat lokaltekniska åtgärder, översyn av tryckta samlingarna, riskanalys och dialog med personal och intressenter/kunder.
Enligt dekanbeslut infördes Meröppet från den 1 december 2010, och ska utvärderas efter 6 månader och efter ett år. I denna mindre halvårsutvärdering som föreligger, har vi undersökt antal besök, genomfört en snabbintervju med biblioteksbesökare, frågat några intressenter via mail om deras intryck, samt haft en diskussion i bibliotekspersonalen. Resultatet av dessa sammanfattas nedan.
Besöksantal
Under perioden har vi genomfört stickprovskontroll av besöksantalet genom att läsa av besöksräknaren vid stängning och vid bibliotekets öppnande. Genomsnittet vid dessa tillfällen är:
Veckodag (måndag-torsdag 18.00-23.00): 71 passager per kväll
Antalet rör sig mellan 32 och 244 passager per kväll.
Helg (fredag 16.00-måndag 08.00): 234 passager per helg
Antalet rör sig mellan 89 och 479 passager per helg.
Intryck från bibliotekspersonalen
”Skönt att slippa köra ut folk när vi går hem!” är en kommentar till de positiva resultaten av Meröppet för personalens del. Alla är mer eller mindre positiva till Meröppet och tycker överlag att det fungerat bättre än väntat. Alla har fått flera positiva kommentarer från både kunder, intressenter och från andra intresserade bibliotek. En i personalen uttryckte det som att Meröppet har gett mycket mer energi än det har tagit.
Flera olika effekter lyftes fram av personalen, som att vi fått se över vissa rutiner och omprövat dem under resans gång och att det är enklare för hela personalen att göra saker tillsamman (exempelvis studiebesök) eftersom vi nu inte behöver stänga, utan i stället har Meröppet.
Inför införandet av Meröppet fanns en rädsla för att svinnet ur de tryckta samlingarna skulle öka, men detta har vi inte märkt av. Möjligen har fler exemplar av de senast anlända tidskrifterna försvunnit, men detta vet vi inte med säkerhet. Det kan finnas andra förklaringar.
Till problem och utmaningar med Meröppet hör bland annat att låneautomaten vid flera tillfällen inte fungerat. Skyltning och rutindokument för stängning är något vi sett över kontinuerligt, men vid vår utvärdering upplevdes detta som förbättringsområden.
Några mindre incidenter har inträffat som en uppladdad festbild på en av de öppna datorerna och lite ”tonårsklotter” på blädderblocket. Skräp och nedsmutsning har ökat vilket gjort att vi utökat lokalvården. Några datormöss har också försvunnit.
Intryck från biblioteksbesökare
”Största främjandet av mina studier någonsin” är en av de kommentarer som skrivits på bibliotekets ”klotterplank” under våren.
(Sammanställning nedan utifrån intervju genomförd av Alexandra Åberg, Lark-student.)
Alla intervjuade är nöjda med Meröppet och använder det, även om alla inte känner till det till namn. Studiemiljön i biblioteket är uppskattad och tillgången till lärandemiljön även på kvällar och helger har minskat stressen för flera studenter.
På önskelistan står fler grupparbetsplatser, grupprum och lugnare enskilda platser. Bekvämare stolar, höj- och sänkbara bord och tillgång till kaffe vore uppskattat.
Datorerna är mycket viktiga för några, men av underordnad betydelse för de med egna datorer. Önskning fanns även om att kundtjänst är öppen även någon timma på helgen. Att få möjlighet till hjälp i biblioteket med bl.a. officeprogrammen vore välkommet.
Det rådde bland de tillfrågade delade meningar om huruvida Meröppet skulle utökas eller inte eftersom stängning kl 23.00 innebar att man tvingas att ta en paus och det sågs som positivt. Viktigast är Meröppet för de som bor nära och/eller av de som av någon anledning inte kan plugga hemma.
Alla som intervjuats har befunnit sig i biblioteket och troligtvis har vana av att besöka biblioteket. Därmed är undersökningen inte nödvändigtvis representativ för samtliga studenters åsikter.
Intryck från intressenter
Vid förfrågan till intressenterna kom några få svar in. Alla dessa var mycket positiva till att Meröppet finns. En av våra emeritus vid campus uttryckte det som att ”De sätt som dagens studenter nyttjar biblioteket är en ”revolution” med mina ögon sett.”
Sammanfattning
SLU-biblioteket i Skara införde också Meröppet i december 2010 och under hösten 2011 kommer konceptet testas i Umeå. Ultuna diskuterar också hur Meröppet skulle kunna vara en del av deras verksamhet.
SLU-biblioteket i Alnarp kommer utifrån den positiva bild som denna halvårsutvärdering ger, fortsätta med Meröppet. En ny utvärdering sker vid årsskiftet.
Alnarp 2011-06-28
Catharina Isberg
Input från Jenny Ericsson, Katarina Evengård, Alexandra Åberg
*Meröppet = Den tid som bibliotekets studiemiljö, samlingar och tekniska hjälpmedel blir tillgängliga via passerkort för studenter, forskare, lärare och annan SLU-personal. För Alnarpsbibliotekets del handlar det om samma tider som datasalarna Ladan och Stallet (måndag – söndag 7.00-23.00). Detta görs utöver bibliotekets ordinarie bemannade öppethållande (måndag – torsdag 8.00-18.00, fredag 8.00-16.00.)
Enligt dekanbeslut infördes Meröppet från den 1 december 2010, och ska utvärderas efter 6 månader och efter ett år. I denna mindre halvårsutvärdering som föreligger, har vi undersökt antal besök, genomfört en snabbintervju med biblioteksbesökare, frågat några intressenter via mail om deras intryck, samt haft en diskussion i bibliotekspersonalen. Resultatet av dessa sammanfattas nedan.
Besöksantal
Under perioden har vi genomfört stickprovskontroll av besöksantalet genom att läsa av besöksräknaren vid stängning och vid bibliotekets öppnande. Genomsnittet vid dessa tillfällen är:
Veckodag (måndag-torsdag 18.00-23.00): 71 passager per kväll
Antalet rör sig mellan 32 och 244 passager per kväll.
Helg (fredag 16.00-måndag 08.00): 234 passager per helg
Antalet rör sig mellan 89 och 479 passager per helg.
Intryck från bibliotekspersonalen
”Skönt att slippa köra ut folk när vi går hem!” är en kommentar till de positiva resultaten av Meröppet för personalens del. Alla är mer eller mindre positiva till Meröppet och tycker överlag att det fungerat bättre än väntat. Alla har fått flera positiva kommentarer från både kunder, intressenter och från andra intresserade bibliotek. En i personalen uttryckte det som att Meröppet har gett mycket mer energi än det har tagit.
Flera olika effekter lyftes fram av personalen, som att vi fått se över vissa rutiner och omprövat dem under resans gång och att det är enklare för hela personalen att göra saker tillsamman (exempelvis studiebesök) eftersom vi nu inte behöver stänga, utan i stället har Meröppet.
Inför införandet av Meröppet fanns en rädsla för att svinnet ur de tryckta samlingarna skulle öka, men detta har vi inte märkt av. Möjligen har fler exemplar av de senast anlända tidskrifterna försvunnit, men detta vet vi inte med säkerhet. Det kan finnas andra förklaringar.
Till problem och utmaningar med Meröppet hör bland annat att låneautomaten vid flera tillfällen inte fungerat. Skyltning och rutindokument för stängning är något vi sett över kontinuerligt, men vid vår utvärdering upplevdes detta som förbättringsområden.
Några mindre incidenter har inträffat som en uppladdad festbild på en av de öppna datorerna och lite ”tonårsklotter” på blädderblocket. Skräp och nedsmutsning har ökat vilket gjort att vi utökat lokalvården. Några datormöss har också försvunnit.
Intryck från biblioteksbesökare
”Största främjandet av mina studier någonsin” är en av de kommentarer som skrivits på bibliotekets ”klotterplank” under våren.
(Sammanställning nedan utifrån intervju genomförd av Alexandra Åberg, Lark-student.)
Alla intervjuade är nöjda med Meröppet och använder det, även om alla inte känner till det till namn. Studiemiljön i biblioteket är uppskattad och tillgången till lärandemiljön även på kvällar och helger har minskat stressen för flera studenter.
På önskelistan står fler grupparbetsplatser, grupprum och lugnare enskilda platser. Bekvämare stolar, höj- och sänkbara bord och tillgång till kaffe vore uppskattat.
Datorerna är mycket viktiga för några, men av underordnad betydelse för de med egna datorer. Önskning fanns även om att kundtjänst är öppen även någon timma på helgen. Att få möjlighet till hjälp i biblioteket med bl.a. officeprogrammen vore välkommet.
Det rådde bland de tillfrågade delade meningar om huruvida Meröppet skulle utökas eller inte eftersom stängning kl 23.00 innebar att man tvingas att ta en paus och det sågs som positivt. Viktigast är Meröppet för de som bor nära och/eller av de som av någon anledning inte kan plugga hemma.
Alla som intervjuats har befunnit sig i biblioteket och troligtvis har vana av att besöka biblioteket. Därmed är undersökningen inte nödvändigtvis representativ för samtliga studenters åsikter.
Intryck från intressenter
Vid förfrågan till intressenterna kom några få svar in. Alla dessa var mycket positiva till att Meröppet finns. En av våra emeritus vid campus uttryckte det som att ”De sätt som dagens studenter nyttjar biblioteket är en ”revolution” med mina ögon sett.”
Sammanfattning
SLU-biblioteket i Skara införde också Meröppet i december 2010 och under hösten 2011 kommer konceptet testas i Umeå. Ultuna diskuterar också hur Meröppet skulle kunna vara en del av deras verksamhet.
SLU-biblioteket i Alnarp kommer utifrån den positiva bild som denna halvårsutvärdering ger, fortsätta med Meröppet. En ny utvärdering sker vid årsskiftet.
Alnarp 2011-06-28
Catharina Isberg
Input från Jenny Ericsson, Katarina Evengård, Alexandra Åberg
*Meröppet = Den tid som bibliotekets studiemiljö, samlingar och tekniska hjälpmedel blir tillgängliga via passerkort för studenter, forskare, lärare och annan SLU-personal. För Alnarpsbibliotekets del handlar det om samma tider som datasalarna Ladan och Stallet (måndag – söndag 7.00-23.00). Detta görs utöver bibliotekets ordinarie bemannade öppethållande (måndag – torsdag 8.00-18.00, fredag 8.00-16.00.)
7 april 2011
SLU-biblioteket söker Webbsamordnare/webbutvecklare med placering i Alnarp, Umeå eller Uppsala
SLU-biblioteket bedriver verksamhet vid fyra huvudorter, Uppsala, Alnarp, Umeå och Skara. Vi arbetar med avancerade informationstjänster till SLU:s hela verksamhet. Viktiga områden i vårt arbete är vetenskaplig kommunikation, elektronisk informationsförsörjning och informationskompetens. Allt vårt arbete grundar sig i våra värderingar öppen kommunikation och samverkan, nytänkande och lösningsfokus samt glädje och engagemang.
Vi söker en webbsamordnare/webbutvecklare med blick för framtiden. Du kommer att samordna och driva utvecklingen av SLU-bibliotekets webbnärvaro med lösningar inom undervisning, informationsförsörjning och publicering. Samtidigt deltar du aktivt i det dagliga webbarbetet.
Välkommen med din ansökan!
/Catharina Isberg
Biträdande Överbibliotekarie - SLU-biblioteket
Vi söker en webbsamordnare/webbutvecklare med blick för framtiden. Du kommer att samordna och driva utvecklingen av SLU-bibliotekets webbnärvaro med lösningar inom undervisning, informationsförsörjning och publicering. Samtidigt deltar du aktivt i det dagliga webbarbetet.
Välkommen med din ansökan!
/Catharina Isberg
Biträdande Överbibliotekarie - SLU-biblioteket
28 mars 2011
Bibliotekarie med placering i Alnarp
SLU-biblioteket bedriver verksamhet vid fyra huvudorter, Uppsala, Alnarp, Umeå och Skara. Vi arbetar med avancerade informationstjänster till SLU:s hela verksamhet. Viktiga områden i vårt arbete är vetenskaplig kommunikation, elektronisk informationsförsörjning och informationskompetens. Allt vårt arbete grundar sig i våra värderingar öppen kommunikation och samverkan, nytänkande och lösningsfokus samt glädje och engagemang.
Vi söker en medarbetare med blick för framtiden. Du kommer bland annat att delta i utvecklandet av lärande- och forskningsmiljön (IRL och virtuellt) och delta i undervisning och kundtjänstarbete.
Befattningen är en projektanställning på 50% till och med 31 december 2011. Tillträde snarast.
Läs mer på: http://www.slu.se/albib-anst
Välkommen med din ansökan!
/Catharina Isberg
Biträdande Överbibliotekarie, Platschef SLU-biblioteket Alnarp
Vi söker en medarbetare med blick för framtiden. Du kommer bland annat att delta i utvecklandet av lärande- och forskningsmiljön (IRL och virtuellt) och delta i undervisning och kundtjänstarbete.
Befattningen är en projektanställning på 50% till och med 31 december 2011. Tillträde snarast.
Läs mer på: http://www.slu.se/albib-anst
Välkommen med din ansökan!
/Catharina Isberg
Biträdande Överbibliotekarie, Platschef SLU-biblioteket Alnarp
18 mars 2011
Balans på vågen
Balans & kreativitet är årets tema på min arbetsplats, ett tema som jag ser som en relevant grund för en framgångsrik verksamhet i dagens arbetsliv. Balans är för mig inte något statiskt utan det handlar om balans på en våg i rörelse.
I den omvärld vi lever i handlar det ofta om att balansera och försöka använda kraften som finns runtomkring oss, att surfa med vågen, balansera på brädan och använda energin som finns i vågrörelsen. Vågorna är olika kraftiga och ibland är havet lugnare och ger oss utrymme för återhämtning. När vågorna är stora behöver vi återhämta oss mellan vågorna, men också hitta ett sätt att surfa på vågorna utan att dränera oss på energi.
Ibland hamnar vi i läget där vi försöker streta emot vågen, men kanske det är som att försöka kontrollera det icke-kontrollerbara? Hur lägger vi vårt fokus och vår energi på det som vi kan kontrollera i stället för att irritera oss på allt annat?
Kärlkirurgen Andries J Kroese har skrivit boken "Minska din stress med meditation" (Natur och Kultur). I denna beskriver han hur en meditationsskola i Kalifornien hade en reklamplanch med en indisk yogi som med slutna ögon och knäppta händer, balanserade på ett ben på en surfbräda. Reklamens text var ”You cannot control the waves, but you can learn how to surf!” En tankeväckande reklam tycker jag som beskriver hur vi inte alltid kan förändra omständigheterna omkring oss, men att vi kan inta olika förhållningssätt och använda olika verktyg för att lära oss att surfa på livets vågor i stället för att kämpa emot dem.
Fokus på "Här och nu", uppmärksamhetsmeditation, mindfullness och andra metoder kan liknas vid att lära sig surfa. Vi övar och lär oss att hålla balansen så vi kan rida på de stressvågor som vi hamnar i.
Hur kan vi använda denna bild i vårt dagliga liv? Vad kan vi påverka och vad kan vi inte påverka? Hur kan vi använda energin runtomkring oss så att vi hittar balans i rörelsen och därmed får mer utrymme för kreativiteten?
I den omvärld vi lever i handlar det ofta om att balansera och försöka använda kraften som finns runtomkring oss, att surfa med vågen, balansera på brädan och använda energin som finns i vågrörelsen. Vågorna är olika kraftiga och ibland är havet lugnare och ger oss utrymme för återhämtning. När vågorna är stora behöver vi återhämta oss mellan vågorna, men också hitta ett sätt att surfa på vågorna utan att dränera oss på energi.
Ibland hamnar vi i läget där vi försöker streta emot vågen, men kanske det är som att försöka kontrollera det icke-kontrollerbara? Hur lägger vi vårt fokus och vår energi på det som vi kan kontrollera i stället för att irritera oss på allt annat?
Kärlkirurgen Andries J Kroese har skrivit boken "Minska din stress med meditation" (Natur och Kultur). I denna beskriver han hur en meditationsskola i Kalifornien hade en reklamplanch med en indisk yogi som med slutna ögon och knäppta händer, balanserade på ett ben på en surfbräda. Reklamens text var ”You cannot control the waves, but you can learn how to surf!” En tankeväckande reklam tycker jag som beskriver hur vi inte alltid kan förändra omständigheterna omkring oss, men att vi kan inta olika förhållningssätt och använda olika verktyg för att lära oss att surfa på livets vågor i stället för att kämpa emot dem.
Fokus på "Här och nu", uppmärksamhetsmeditation, mindfullness och andra metoder kan liknas vid att lära sig surfa. Vi övar och lär oss att hålla balansen så vi kan rida på de stressvågor som vi hamnar i.
Hur kan vi använda denna bild i vårt dagliga liv? Vad kan vi påverka och vad kan vi inte påverka? Hur kan vi använda energin runtomkring oss så att vi hittar balans i rörelsen och därmed får mer utrymme för kreativiteten?
28 januari 2011
Professional Development, Values and Strategy – the Means for Building Strong Libraries for the Future!
Jag har i dag fått besked att mitt proposal till IFLA konferensen i Puerto Rico i augusti har blivit accepterat. Mitt proposal i sin helhet:
The Library and Information sector (LIS) is going through massive change. In this world of change we need to create strong development environments to ensure a viable future that provides benefits to all our customers. In this work professional development is essential for all organizations.
Professional development needs to be in line with the strategy of the organization as well as build on the organizational values. We all, including all of our staff, need to have a clear picture of where we aim and what we need to do in order to achieve our goals. The changes of customer expectations, behavior and the technology development affects the traditional role of the LIS which makes it even more important to work with the identity of the library as well as the priority of our activities.
As I see it, values, strategy and professional development go hand in hand in the development process. Most important in this process is to involve all of our staff in order to achieve development and get a deep understanding and a true change in our perception of the library business. The staff participating in the process creates a breeding ground for our working environment and ensures success for the future.
Within the Universtity Library at the Swedish University of Agricultural Sciences we’ve worked with professional development, strategy and values as well as empowerment and leadership. This development work has involved all of the staff (50 people) with good results. I will in my speech give some specific examples of what we’ve done, what has worked well and what we can improve. We are in the middle of this process and there is a lot of more work to be done – but most important is that we’ve initialized the travel towards the future library!
Catharina Isberg
Deputy Library Director, Swedish University of Agricultural Sciences
The Library and Information sector (LIS) is going through massive change. In this world of change we need to create strong development environments to ensure a viable future that provides benefits to all our customers. In this work professional development is essential for all organizations.
Professional development needs to be in line with the strategy of the organization as well as build on the organizational values. We all, including all of our staff, need to have a clear picture of where we aim and what we need to do in order to achieve our goals. The changes of customer expectations, behavior and the technology development affects the traditional role of the LIS which makes it even more important to work with the identity of the library as well as the priority of our activities.
As I see it, values, strategy and professional development go hand in hand in the development process. Most important in this process is to involve all of our staff in order to achieve development and get a deep understanding and a true change in our perception of the library business. The staff participating in the process creates a breeding ground for our working environment and ensures success for the future.
Within the Universtity Library at the Swedish University of Agricultural Sciences we’ve worked with professional development, strategy and values as well as empowerment and leadership. This development work has involved all of the staff (50 people) with good results. I will in my speech give some specific examples of what we’ve done, what has worked well and what we can improve. We are in the middle of this process and there is a lot of more work to be done – but most important is that we’ve initialized the travel towards the future library!
Catharina Isberg
Deputy Library Director, Swedish University of Agricultural Sciences
25 januari 2011
Att informera sig
Att informera sig inom …" var rubriken när vår kommunikationsansvariga höll personalintroduktion. En mycket talande och bra rubrik tycker jag.
Utifrån rubriken reflekterade jag vidare. Det som ofta kommer fram som ett förbättringsområde är att information och kommunikation kan bli bättre. I traditionell syn kanske man ser detta hierarkiskt utifrån företagsekonomiska organisationsscheman där vi alla befinner oss i olika rutor. Om man ser det ur ett mer humanistiskt, organisationspedagogiskt perspektiv går många streck på kors och tvärs mellan alla rutorna. Kommunikation och beslut sker på många olika håll och på olika ledder. Bl a Otto Granberg pratade om detta på SFIS kursen ”Det kollaborativa lärandet”.
I pusselstadiet (för att använda kaosteoretikern Staceys terminologi) är det lätt att använda rutor och bemanna dessa och göra allt på ett sätt utifrån hur vi vet att det kommer bli och utifrån att vi har hög enighet. Men i paradoxstadiet där vi befinner oss nu, med hög ovisshet om framtiden och hög oenighet har vi inte längre samma möjlighet till rutsystem. Vi får hantera situationerna alltmer utifrån lösningsfokus och kan inte längre utgå från ett och samma sätt i alla sammanhang. Vi får ha en kontinuerlig dialog för att tillsammans utveckla och skapa lösningar när saker uppstår, och vi kan inte planera utifrån om-ifall-att ngt händer.
För att återkomma till rubriken, så gäller arbetet i paradoxstadiet också i hög grad information och kommunikation. Vi lever alla i en "ocean" av information, mycket finns tillgängligt runt omkring oss, men som bibliotekarier och informationsspecialister är vi mycket medvetna om att vissa delar av informationsoceanen är mer svårtillgänglig än andra delar. Samtidigt har vi alla olika lärstilar, olika förväntningar, olika arbetsvanor och olika sätt att använda tekniken vilket gör vår informationsanvändning och vår informationsinhämtning allt mer olika. Att ha en öppenhet för detta är en utmaning för oss alla, men något som vi behöver se och vara medvetna över. Jag tycker detta är viktigt för oss alla och hoppas genom detta inlägg sätta igång tankar kring detta.
Genom att fortsätta grunda vårt arbete på organisationsvärderingar och en gemensam strategi så kan vi tillsammans tillgängliggöra informationen, informera varandra och öka kommunikationen inom verksamheten, så att vi hittar balans och stabilisatorer i paradoxstadiet. I detta får vi dock aldrig glömma det individuella ansvaret att informera sig. :)
Utifrån rubriken reflekterade jag vidare. Det som ofta kommer fram som ett förbättringsområde är att information och kommunikation kan bli bättre. I traditionell syn kanske man ser detta hierarkiskt utifrån företagsekonomiska organisationsscheman där vi alla befinner oss i olika rutor. Om man ser det ur ett mer humanistiskt, organisationspedagogiskt perspektiv går många streck på kors och tvärs mellan alla rutorna. Kommunikation och beslut sker på många olika håll och på olika ledder. Bl a Otto Granberg pratade om detta på SFIS kursen ”Det kollaborativa lärandet”.
I pusselstadiet (för att använda kaosteoretikern Staceys terminologi) är det lätt att använda rutor och bemanna dessa och göra allt på ett sätt utifrån hur vi vet att det kommer bli och utifrån att vi har hög enighet. Men i paradoxstadiet där vi befinner oss nu, med hög ovisshet om framtiden och hög oenighet har vi inte längre samma möjlighet till rutsystem. Vi får hantera situationerna alltmer utifrån lösningsfokus och kan inte längre utgå från ett och samma sätt i alla sammanhang. Vi får ha en kontinuerlig dialog för att tillsammans utveckla och skapa lösningar när saker uppstår, och vi kan inte planera utifrån om-ifall-att ngt händer.
För att återkomma till rubriken, så gäller arbetet i paradoxstadiet också i hög grad information och kommunikation. Vi lever alla i en "ocean" av information, mycket finns tillgängligt runt omkring oss, men som bibliotekarier och informationsspecialister är vi mycket medvetna om att vissa delar av informationsoceanen är mer svårtillgänglig än andra delar. Samtidigt har vi alla olika lärstilar, olika förväntningar, olika arbetsvanor och olika sätt att använda tekniken vilket gör vår informationsanvändning och vår informationsinhämtning allt mer olika. Att ha en öppenhet för detta är en utmaning för oss alla, men något som vi behöver se och vara medvetna över. Jag tycker detta är viktigt för oss alla och hoppas genom detta inlägg sätta igång tankar kring detta.
Genom att fortsätta grunda vårt arbete på organisationsvärderingar och en gemensam strategi så kan vi tillsammans tillgängliggöra informationen, informera varandra och öka kommunikationen inom verksamheten, så att vi hittar balans och stabilisatorer i paradoxstadiet. I detta får vi dock aldrig glömma det individuella ansvaret att informera sig. :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)