Åter några tankar kring läsplattan och dess användning.
När elektroniska tidskrifterna lanserades var många skeptiska till användningen, men cirka 1997, efter att många börjat prova dem ökade användandet snabbt. 10 år senare köpte universitetsbiblioteken fler elektroniska titlar än tryckta, och i dag köps övervägande elektroniskt. Samtidigt har elektroniska böcker funnits på marknaden, men eftersom användningen av böcker skiljer sig från artikelanvändning har inte e-böckerna slagit igenom på samma sätt. Främst har användningen varit för enstaka kapitel och referensfrågor (som uppslagverk, handböcker etc). Tekniken för att kunna använda e-böckerna har saknats. Men nu är vi i ett annat läge - elektroniska bläcket och läsplattorna gör sitt intåg och finns snart även på den svenska marknaden (mer än enstaka exemplar som i dagsläget...). I USA har marknaden för e-böcker och läsplattor mognat. Enligt artikel i DN sålde Amazon på juldagen fler e-böcker än tryckta, troligen beroende av att många fått läsplatta i julklapp - en intressant tendens, tycker jag!
31 december 2009
29 december 2009
Min läsplatta - del 2
Jag har fått några frågor om läsplattan varför jag samlar mina svar här. :-)
En läsplatta är en elektronisk pryl dit du kan ladda ner en massa elektroniska böcker. Detta kan du göra genom att köpa, låna eller ladda ner gratisversioner av elektroniska böcker. När böckerna finns i din läsplatta kan du läsa, bläddra, förstora texten, lägga bokmärken etc.
Läsplattan är som en bok i storlek, men innehåller massor med böcker. Praktiskt t ex när man ska på semester! Ta med hela ditt bibliotek och läs det du är sugen på för stunden. Min läsplatta (Sony reader) väger 220g på vår hushållsvåg. Passade på att jämföra med en pocketbok som vägde 260g.
Priset för denna läsplatta är cirka 2700 (jag fick den i julklapp, så det tog ett tag innan jag fick reda på priset...).
Läsplattans skärm är svartvit och gjord med elektroniskt bläck, vilket gör att man kan läsa även om man sitter ute i solen (till skillnad från mobil och laptop).
En läsplatta är en elektronisk pryl dit du kan ladda ner en massa elektroniska böcker. Detta kan du göra genom att köpa, låna eller ladda ner gratisversioner av elektroniska böcker. När böckerna finns i din läsplatta kan du läsa, bläddra, förstora texten, lägga bokmärken etc.
Läsplattan är som en bok i storlek, men innehåller massor med böcker. Praktiskt t ex när man ska på semester! Ta med hela ditt bibliotek och läs det du är sugen på för stunden. Min läsplatta (Sony reader) väger 220g på vår hushållsvåg. Passade på att jämföra med en pocketbok som vägde 260g.
Priset för denna läsplatta är cirka 2700 (jag fick den i julklapp, så det tog ett tag innan jag fick reda på priset...).
Läsplattans skärm är svartvit och gjord med elektroniskt bläck, vilket gör att man kan läsa även om man sitter ute i solen (till skillnad från mobil och laptop).
27 december 2009
Livet med min läsplatta! - del 1
Julafton fick jag till slut min länge efterlängtade läsplatta. Maken valde efter en hel del efterforskning ut en Sony Reader Pocket Edition.
Jag har nu haft några dagar på mig att testa min nya läsplatta och är helt såld på den! Redan på julafton laddade jag ner två böcker från Google Books och två från Burlövs folkbibliotek via Elib. Smidigt och enkelt. Var även inne på Bokus och tittade på deras e-boksortiment, men har inte valt ut vilka jag ska köpa än (mycket beroende på att det inte fungerade att ladda ner från deras test-sida).
Är helt övertygad om att läsplattorna kommer sätta fart på e-boksmarknaden - gäller bara att biblioteken är med och berättar om vilka möjligheter som biblioteket kan erbjuda. Visade några vänner Elib, och de var helt förundrade över detta, men också frågande över varför det inte marknadsförs... Ngt som vi inom biblioteken får göra något åt!
Läsplattan ger många möjligheter men också utmaningar! Tänker fortsätta blogga kring mitt läsplatteanvändande... :-)
Jag har nu haft några dagar på mig att testa min nya läsplatta och är helt såld på den! Redan på julafton laddade jag ner två böcker från Google Books och två från Burlövs folkbibliotek via Elib. Smidigt och enkelt. Var även inne på Bokus och tittade på deras e-boksortiment, men har inte valt ut vilka jag ska köpa än (mycket beroende på att det inte fungerade att ladda ner från deras test-sida).
Är helt övertygad om att läsplattorna kommer sätta fart på e-boksmarknaden - gäller bara att biblioteken är med och berättar om vilka möjligheter som biblioteket kan erbjuda. Visade några vänner Elib, och de var helt förundrade över detta, men också frågande över varför det inte marknadsförs... Ngt som vi inom biblioteken får göra något åt!
Läsplattan ger många möjligheter men också utmaningar! Tänker fortsätta blogga kring mitt läsplatteanvändande... :-)
21 december 2009
Bibliotekschefer bloggar
Klippt från bibliobuster:
"Catharina Isberg är biträdande överbibliotekarie och platschef vid Sveriges Lantbruksuniversitets bibliotek i Alnarp. Det är roligt att ha med en chef från forskningsbibliotekens värld i det här sammanhanget och då särskilt en person som skriver mycket om ledarskapsfrågor. Förutom att driva Catharinas blogg är Catharina Isberg också ordförande i KB:s Expertgrupp för kompetensfrågor. Det tycker jag syns i bloggen, då mycket fokus ligger på kompetensutvecklings- och organisationsfrågor. Intressant!
Såhär har Catharina Isberg svarat på min frågor:
Varför bloggar du?..."
Läs hela inlägget på:
Bibliotekschefer bloggar! – Del 4. Catharina Isberg
"Catharina Isberg är biträdande överbibliotekarie och platschef vid Sveriges Lantbruksuniversitets bibliotek i Alnarp. Det är roligt att ha med en chef från forskningsbibliotekens värld i det här sammanhanget och då särskilt en person som skriver mycket om ledarskapsfrågor. Förutom att driva Catharinas blogg är Catharina Isberg också ordförande i KB:s Expertgrupp för kompetensfrågor. Det tycker jag syns i bloggen, då mycket fokus ligger på kompetensutvecklings- och organisationsfrågor. Intressant!
Såhär har Catharina Isberg svarat på min frågor:
Varför bloggar du?..."
Läs hela inlägget på:
Bibliotekschefer bloggar! – Del 4. Catharina Isberg
18 december 2009
17 december 2009
SLU bibliotekets strategi och organisation
Under 2009 har SLU biblioteket arbetat med en ny strategi tillsammans med alla medarbetare. Resultatet av detta arbete, samt kompetensförsörjningsstrategi och organisationsplan finns nu på:
http://www.bib.slu.se/bibliotek/verksamhet/index.html
http://www.bib.slu.se/bibliotek/verksamhet/index.html
12 december 2009
Hur ser mångfaldsplanen ut?
Klippt ur sydsvenskan "Ännu en gång kommer Lundakarnevalen att ledas av en man. Mest oroande är faktiskt inte valet i sig, utan bristen på insikt i den akademiska ankdammen om övriga världens intresse för jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Det smittar även av sig på näringslivet."
http://sydsvenskan.se/ekonomi/thomas-frostberg/article595515/Allvarligt-synfel-nar-bara-man-kan-bli-chefer.html
http://sydsvenskan.se/ekonomi/thomas-frostberg/article595515/Allvarligt-synfel-nar-bara-man-kan-bli-chefer.html
4 december 2009
Tio förmågor hos framgångsrika teamledare
1. De förmedlar en lättfattlig vision och tydliga mål
2. De blandar olika eprsonlightestyper i lagom stora team
3. De säkrar ständig tillförsel av positiv energi i gruppen
4. De odlar en kultur med tydliga spelregler och stor trygghet
5. De är närvarande, problemlösande och coachar i vardagen
6. De skapar en känsla av gemenskap
7. De säkrareffektiva rutiner och tydliga aktivitetslistor
8. De är kompromisslösa i att värna teamets bästa
9. Teammedlemmarna ges och tar ett stort ansvar
10. De pressar inte sig själva eller teamet "över gränsen".
Källa: http://www.insightlab.se/aktuella-kampanjer/10-foermaagor-hos-teamledare.aspx
2. De blandar olika eprsonlightestyper i lagom stora team
3. De säkrar ständig tillförsel av positiv energi i gruppen
4. De odlar en kultur med tydliga spelregler och stor trygghet
5. De är närvarande, problemlösande och coachar i vardagen
6. De skapar en känsla av gemenskap
7. De säkrareffektiva rutiner och tydliga aktivitetslistor
8. De är kompromisslösa i att värna teamets bästa
9. Teammedlemmarna ges och tar ett stort ansvar
10. De pressar inte sig själva eller teamet "över gränsen".
Källa: http://www.insightlab.se/aktuella-kampanjer/10-foermaagor-hos-teamledare.aspx
11 november 2009
Utvecklingstips!
DIK:s karriärprogram bygger på ett antal moduler som innefattar:
• Inledning
• Inventera din kompetens
• Hur hamnade du där du är?
• Din glöd och ditt engagemang?
• Hur ser din framtidsvision ut?
• Hinder och möjligheter
• Använd ditt nätverk
• Livets hjul
Ytterligare information och själva programmet hittar du på:
http://www.karriarstimulatorn.se/karriarsteg/inledning/Sidor/default.aspx
• Inledning
• Inventera din kompetens
• Hur hamnade du där du är?
• Din glöd och ditt engagemang?
• Hur ser din framtidsvision ut?
• Hinder och möjligheter
• Använd ditt nätverk
• Livets hjul
Ytterligare information och själva programmet hittar du på:
http://www.karriarstimulatorn.se/karriarsteg/inledning/Sidor/default.aspx
29 oktober 2009
Kommentar på artikeln om biblioteksdebatten i Malmö: http://sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article562314/Sa-slutade-biblioteksdebatten.html
Ser med glädje fram mot att biblioteken förändras liksom hela vår omvärld gör, vore väl underligt annars! Malmö stadsbibliotek - fortsätt ert förändringsarbete att öppna upp verksamheten för alla människor, inte bara några! Gör informationssamhället tillgängligt för alla!
Ser med glädje fram mot att biblioteken förändras liksom hela vår omvärld gör, vore väl underligt annars! Malmö stadsbibliotek - fortsätt ert förändringsarbete att öppna upp verksamheten för alla människor, inte bara några! Gör informationssamhället tillgängligt för alla!
28 oktober 2009
Workshop Lund baserat på SUHF
Check out this SlideShare Presentation:
Workshop Lund baserat på SUHF
View more documents from Daniel Forsman.
15 oktober 2009
Fri tillgång till publicerat forskningsmaterial
"För att få bidrag för forskning kräver Vetenskapsrådet nu att forskarna publicerar sitt material fritt tillgängligt för alla. Allmänheten och andra forskare ska ha fri tillgång till allt material som finansierats av allmänna medel." Läs mer på: http://www.vr.se/franvetenskapsradet/nyheter/nyhetsarkiv/nyheter2009/nyheter2009/vetenskapsradetkraverfritillgangtillforskningsresultat.5.227c330c123c73dc586800011519.html
21 september 2009
Framtida biblioteksstatistik
För att ge en rättvisande bild av bibliotekens insatser är det av största vikt att man ser till hela verksamheten i statistikinhämtningen. Den statistik som i dagsläget inrapporteras är till största del en spegling av en mer traditionellt inriktad verksamhet och viktiga verksamhetsgrenar saknas.
Att göra en utblick utanför Sveriges gränser och se hur andra länder mäter bibliotekens verksamhet och använda eventuella internationella standarder är av vikt. Dessutom behöver säkra parametrar tas fram så att statistiken blir stabil under en längre tidsrymd för att jämförelser ska kunna göras på sikt.
Den statistik som inhämtas bör i så stor utsträckning som möjligt kunna genereras automatiskt ur system som biblioteken har tillgång till (Nationella samordningsinsatser som Libris och Swepub, Vetenskapsrådet för bibliometri, internationella leverantörer för e-resurser etc). Allt för stor del av statistiken förs för hand och tar onödiga resurser både i det dagliga arbetet och i den årliga sammanställningen. Risken är också stor att olika individer för statistik på olika sätt inom den egna organisationen, men också att olika organisationer för statistik olika.
Kompetens
De siffror för kompetensutveckling som i dagsläget finns med i statistiken visar enbart på kostnader för deltagaravgifter (för kurser, konferenser, seminarier etc) och resekostnader. Detta är bara en liten del av kostnaden för den kompetensutveckling som sker och många metoder missas i denna sammanställning. T ex är det av vikt att få med den kompetensutveckling som sker i det dagliga arbetet, genom deltagande i projekt, genom temamöten, genom bokcirklar, mentorskap etc. Jag är medveten om att detta är svårt att mäta, men man bör åtminstone kommentera detta i siffrorna. Intressant vore också om man på något sätt kunde få med nyttan av kompetensutvecklingen som en parameter.
Vetenskaplig kommunikation – elektronisk publicering En allt större del av bibliotekens insatser utgörs av arbete inom vetenskaplig kommunikation med information och dialog med forskare gällande alternativa publiceringsvägar, utvecklande av verktyg för publicering etc. Data från öppna arkiv och annat bör inkluderas i statistiken.
Vetenskaplig utvärdering – bibliometri etc Biblioteken involveras som en aktör i den vetenskapliga utvärderingen. Dessa insatser bör synliggöras men gärna samordnas med moderorganisationernas statistikinlämnande. Viktigt att vi i denna liksom i all statistik inte ser oss som isolerade aktörer utan medaktörer. Här kanske data från publikationsdatabaser kan användas liksom input från Vetenskapsrådet och andra finansiärer.
Det digitala biblioteket i det fysiskt
Vi pratar allt mer om hur det digitala biblioteket ska bli synligt i det fysiska. Hur gör vi detta synligt i statistiken?
Bibliotek 2.0
Webb 2.0 ligger i sin linda när det gäller hur detta används inom biblioteken. Även detta arbete bör kunna mätas och rapporteras i statistiken. För lärosätena kan det här vara av stor vikt att fundera över hur förändrade beteendemönster hos våra kunder och ökande antal distansstudenter belyses i siffrorna.
Att göra en utblick utanför Sveriges gränser och se hur andra länder mäter bibliotekens verksamhet och använda eventuella internationella standarder är av vikt. Dessutom behöver säkra parametrar tas fram så att statistiken blir stabil under en längre tidsrymd för att jämförelser ska kunna göras på sikt.
Den statistik som inhämtas bör i så stor utsträckning som möjligt kunna genereras automatiskt ur system som biblioteken har tillgång till (Nationella samordningsinsatser som Libris och Swepub, Vetenskapsrådet för bibliometri, internationella leverantörer för e-resurser etc). Allt för stor del av statistiken förs för hand och tar onödiga resurser både i det dagliga arbetet och i den årliga sammanställningen. Risken är också stor att olika individer för statistik på olika sätt inom den egna organisationen, men också att olika organisationer för statistik olika.
Kompetens
De siffror för kompetensutveckling som i dagsläget finns med i statistiken visar enbart på kostnader för deltagaravgifter (för kurser, konferenser, seminarier etc) och resekostnader. Detta är bara en liten del av kostnaden för den kompetensutveckling som sker och många metoder missas i denna sammanställning. T ex är det av vikt att få med den kompetensutveckling som sker i det dagliga arbetet, genom deltagande i projekt, genom temamöten, genom bokcirklar, mentorskap etc. Jag är medveten om att detta är svårt att mäta, men man bör åtminstone kommentera detta i siffrorna. Intressant vore också om man på något sätt kunde få med nyttan av kompetensutvecklingen som en parameter.
Vetenskaplig kommunikation – elektronisk publicering En allt större del av bibliotekens insatser utgörs av arbete inom vetenskaplig kommunikation med information och dialog med forskare gällande alternativa publiceringsvägar, utvecklande av verktyg för publicering etc. Data från öppna arkiv och annat bör inkluderas i statistiken.
Vetenskaplig utvärdering – bibliometri etc Biblioteken involveras som en aktör i den vetenskapliga utvärderingen. Dessa insatser bör synliggöras men gärna samordnas med moderorganisationernas statistikinlämnande. Viktigt att vi i denna liksom i all statistik inte ser oss som isolerade aktörer utan medaktörer. Här kanske data från publikationsdatabaser kan användas liksom input från Vetenskapsrådet och andra finansiärer.
Det digitala biblioteket i det fysiskt
Vi pratar allt mer om hur det digitala biblioteket ska bli synligt i det fysiska. Hur gör vi detta synligt i statistiken?
Bibliotek 2.0
Webb 2.0 ligger i sin linda när det gäller hur detta används inom biblioteken. Även detta arbete bör kunna mätas och rapporteras i statistiken. För lärosätena kan det här vara av stor vikt att fundera över hur förändrade beteendemönster hos våra kunder och ökande antal distansstudenter belyses i siffrorna.
27 augusti 2009
Samordnande eller funktionsansvarig roll
Tydlighet i ansvar och befogenheter kombinerat med en bra kommunikation är viktigt för att kunna ge möjlighet för medarbetare att ta ett kliv framåt och få en mer drivande roll inom verksamheten.
Vi har olika roller inom organisationen och många ansvarsområden som är uppdelade på olika personer, men med olika mandat och befogenheter. Det som ingår i dessa roller och ansvarsområden är olika grader av att utveckla och driva verksamheten framåt, att genomföra aktiviteter och att kombinera detta med mer eller mindre personalledning. Främst detta med personalledning gör att jag ser två olika typer av ansvarsroller – dels en mer samordnande/koordinerande roll och dels en funktionsansvarig (med mer personalresurser knutna till den). Personalresurser handlar inte bara om antalet personer utan också hur stor andel tid som tas i anspråk av dessa personer.
Det är viktigt att fundera över vilket mandat de som har en funktionsansvarig roll med stora personalresurser knutna till sig har. Detta behöver tydliggöras för både dem själva och för deras kollegor. Det måste vara ok att en funktionsansvarig fattar vissa beslut inom sitt verksamhetsområde utan att andra ska tycka att hon/han borde gått till mig. Känslan här är viktigt, känns det som om andra inte accepterar besluten man tar så påverkar det ens hantering av verksamheten och dess utveckling.
När man i arbetsgrupper inte kommer överens – då måste den funktionsansvarige kunna (och få) sätta ner foten och säga ”nu gör vi så här” och få ett slut på diskussionen. Jag finns här som ett stöd, men det är viktigt att gruppen också känner att de själva får lov att ta beslut och gå vidare!
Här handlar det också om att de funktionsansvariga behöver bli tuffare i sitt handlande, men att detta bygger på att de vet att de får lov att vara det!
Samtidigt har de ett mycket viktigt uppdrag i att samordna sina ansvarsområden inom avdelningen och inom hela organisationen! Jag har som platschef den övergripande samordningen, men de måste i sina beslut själva kunna ta hänsyn till vår strategi och till andra beslut och aktiviteter.
Att ta klivet fram är också ett av flera sätt att testa på att vara chef, vilket behövs för framtida kompetensförsörjning.
Vi har olika roller inom organisationen och många ansvarsområden som är uppdelade på olika personer, men med olika mandat och befogenheter. Det som ingår i dessa roller och ansvarsområden är olika grader av att utveckla och driva verksamheten framåt, att genomföra aktiviteter och att kombinera detta med mer eller mindre personalledning. Främst detta med personalledning gör att jag ser två olika typer av ansvarsroller – dels en mer samordnande/koordinerande roll och dels en funktionsansvarig (med mer personalresurser knutna till den). Personalresurser handlar inte bara om antalet personer utan också hur stor andel tid som tas i anspråk av dessa personer.
Det är viktigt att fundera över vilket mandat de som har en funktionsansvarig roll med stora personalresurser knutna till sig har. Detta behöver tydliggöras för både dem själva och för deras kollegor. Det måste vara ok att en funktionsansvarig fattar vissa beslut inom sitt verksamhetsområde utan att andra ska tycka att hon/han borde gått till mig. Känslan här är viktigt, känns det som om andra inte accepterar besluten man tar så påverkar det ens hantering av verksamheten och dess utveckling.
När man i arbetsgrupper inte kommer överens – då måste den funktionsansvarige kunna (och få) sätta ner foten och säga ”nu gör vi så här” och få ett slut på diskussionen. Jag finns här som ett stöd, men det är viktigt att gruppen också känner att de själva får lov att ta beslut och gå vidare!
Här handlar det också om att de funktionsansvariga behöver bli tuffare i sitt handlande, men att detta bygger på att de vet att de får lov att vara det!
Samtidigt har de ett mycket viktigt uppdrag i att samordna sina ansvarsområden inom avdelningen och inom hela organisationen! Jag har som platschef den övergripande samordningen, men de måste i sina beslut själva kunna ta hänsyn till vår strategi och till andra beslut och aktiviteter.
Att ta klivet fram är också ett av flera sätt att testa på att vara chef, vilket behövs för framtida kompetensförsörjning.
20 augusti 2009
Kompetensutvecklingsmedel en väg till utveckling
Hur mycket olika bibliotek avsätter på kompetensutveckling är en fråga som KB:s Expertgrupp för kompetensfrågor får med jämna mellanrum. Denna fråga är inte helt enkel att besvara eftersom kompetensutveckling sker genom så många olika metoder. Viktiga sätt att utveckla sin kompetens är i det dagliga arbetet, i diskussionerna med kollegor, genom coachning, mentorskap, tidskriftsläsning, internetbevakning etc. Sätt som inte alltid går att räkna ut kostnader för. När vi därför tittat på kompetensutvecklingskostnader ger dessa därför oftast en mycket begränsad bild som omfattar deltagaravgifter för kurser, konferenser, grupputveckling etc. I vissa fall inkluderar dessa också kåravgifter och kurslitteratur för den som läser en arbetsrelaterad poängbaserad kurs.
Kostnader som också finns men som inte alltid medräknas är den arbetstid som läggs på kompetensutveckling, hotell‐ och reskostnader och även annat som t ex avgifter för medlemskap i yrkesrelaterade föreningar.
Vid en hastig översyn bland några olika bibliotek uppger man att budgeterade medel för den del av kompetensutveckling som är lättast att räkna (deltagaravgifter, grupputvecklingskostnader etc.) ligger mellan 6 000 och 10 000 SEK/medarbetare/år. I vissa fall uppges detta vara inklusive resekostnader, i andra fall exklusive.
Enligt forskningsbiblioteksstatistiken för 2008 var kostnaden för kompetensutveckling 18 380 000 SEK fördelad på en sammanlagd personalstyrka på 2 143 personer, vilket betyder att forskningsbiblioteken under 2008 i genomsnitt lagt cirka 8 600 SEK/pers i kompetensutveckling (statistiken inkluderar kurs‐ och konferensavgifter, kursmaterial och traktamente och resekostnader). Men som sagt, denna siffra inkluderar endast en del av det man kan räkna till kompetensutveckling.
Från näringslivet har vi fått ett exempel där man som tumregel räknar med 3 % på lönebasen (lön + sociala avgifter + pensionsavgifter), vilket kan vara intressant som jämförelse. För en bibliotekarie med 25 000 i månadslön skulle detta innebära kompetensutvecklingsmedel för ungefär 13 000 SEK/år.
Sämre tider med besparingar gör också att kompetensutvecklingsmedlen påverkas. I vissa fall beror de kostnader som påverkas på chefens och organisationens inställning, t ex huruvida besparingar sker på kompetensutveckling, lokaler, media eller någon annan del av verksamheten. I andra fall sker neddragningarna utifrån direkta direktiv och schabloner från moderorganisationen.
Personligen är min övertygelse att vi även i bistra tider måste bygga för framtiden vilket gör att vi då bör fortsätta satsa på vår viktigaste resurs – personalen – och inte dra ner allt för mycket på kompetensutvecklingsinsatserna. Detta för att både kunna attrahera och behålla kompetent personal inom våra verksamheter och tillsammans utveckla framtidens bibliotek.
Catharina Isberg
Ordf. KB:s Expertgrupp för kompetensfrågor
2009‐08‐19
Kostnader som också finns men som inte alltid medräknas är den arbetstid som läggs på kompetensutveckling, hotell‐ och reskostnader och även annat som t ex avgifter för medlemskap i yrkesrelaterade föreningar.
Vid en hastig översyn bland några olika bibliotek uppger man att budgeterade medel för den del av kompetensutveckling som är lättast att räkna (deltagaravgifter, grupputvecklingskostnader etc.) ligger mellan 6 000 och 10 000 SEK/medarbetare/år. I vissa fall uppges detta vara inklusive resekostnader, i andra fall exklusive.
Enligt forskningsbiblioteksstatistiken för 2008 var kostnaden för kompetensutveckling 18 380 000 SEK fördelad på en sammanlagd personalstyrka på 2 143 personer, vilket betyder att forskningsbiblioteken under 2008 i genomsnitt lagt cirka 8 600 SEK/pers i kompetensutveckling (statistiken inkluderar kurs‐ och konferensavgifter, kursmaterial och traktamente och resekostnader). Men som sagt, denna siffra inkluderar endast en del av det man kan räkna till kompetensutveckling.
Från näringslivet har vi fått ett exempel där man som tumregel räknar med 3 % på lönebasen (lön + sociala avgifter + pensionsavgifter), vilket kan vara intressant som jämförelse. För en bibliotekarie med 25 000 i månadslön skulle detta innebära kompetensutvecklingsmedel för ungefär 13 000 SEK/år.
Sämre tider med besparingar gör också att kompetensutvecklingsmedlen påverkas. I vissa fall beror de kostnader som påverkas på chefens och organisationens inställning, t ex huruvida besparingar sker på kompetensutveckling, lokaler, media eller någon annan del av verksamheten. I andra fall sker neddragningarna utifrån direkta direktiv och schabloner från moderorganisationen.
Personligen är min övertygelse att vi även i bistra tider måste bygga för framtiden vilket gör att vi då bör fortsätta satsa på vår viktigaste resurs – personalen – och inte dra ner allt för mycket på kompetensutvecklingsinsatserna. Detta för att både kunna attrahera och behålla kompetent personal inom våra verksamheter och tillsammans utveckla framtidens bibliotek.
Catharina Isberg
Ordf. KB:s Expertgrupp för kompetensfrågor
2009‐08‐19
10 augusti 2009
Högskolebibliotek och framtiden
Några tankar kring Biblioteksföreningens rapport: Universitets- och högskolebibliotek i förändring - omvärldsanalys och framtidsscenarier http://www.biblioteksforeningen.org/organisation/dokument/pdf/Forandring.pdf
En välskriven och intressant rapport som visar på tecken inom universitetsbiblioteken som vi dagligen arbetar med att integrera i och utveckla vår verksamhet mot. Det känns bra att se att resultatet ligger i linje med SLUB:s strategi, men att den också pekar på att vi behöver stärka vår forskningsnära verksamhet, kanske mer än vi tänkt oss!
Viktigt det som skrivs om marknadsföring och synlighet, att marknadsföring sker i allt vi gör och att synligheten och integreringen är en viktig del för att stärka vår roll och säkerställa att vår kompetens kommer lärosätet till godo. Marknadsföring handlar mer om dialog än trycksaker, webbplatser etc, den finns med i all vår verksamhet!
Bibliotekariekompetensens framtid är något som också nämns. Biblioteken har inte lyckats att genom sina verksamheter visa på sin kompetens och omvärldens tro om bibliotek och bibliotekarier ser i mångt ut som för 10 år sedan. Jag funderade en hel del på de andra utbildningar som funnits t ex i Malmö under 90-talet där en kort ”bibliotekarieutbildning” gavs. Av vad jag vet gick de som gick utbildningen rakt ut i näringslivet. Intressant tycker jag, visar kanske lite på bibliotekariens egna önskningar och yrkesval…
Nyttovärdering är också något som jag tror vi skulle behöva jobba lite mer med inom all biblioteksverksamhet. I alla fall inom ledningarna skulle vi behöva stärka oss strategiskt inom detta och jobba med att visa nytta och lönsamhet, tänka strategiskt långsiktigt framåt och att driva verksamheten enligt detta. Förhandlingsteknik är också en viktig kompetens inom detta, för att stärka vår position utifrån kundens förutsättningar och behov.
Minskningen av besökare = användningen av lokalen är ngt som vi också behöver titta mer på. Finns det skillnad mellan vad man inrymmer i lokalerna? Hur skiljer siffrorna sig åt? När LRC var nytt i Alnarp 2006 fick vi en markant ökning av besök, men sedan 2008 visar siffrorna på nedgång. Vi är ensamma om detta inom SLUB, men kanske vi skulle börja ta detta som en early-warning?
Kvalitet av grundutbildning tas också upp i rapporten. Universiteten jobbar en hel del med denna kvalitetssäkring. Viktigt att vi inom biblioteken deltar i arbetet när det gäller vår verksamhet, t ex kurslitteratur på nya sätt, lokalen, IK undervisning etc. Ngt vi behöver säkerställa att vi jobbar med gentemot alla uppdragsgivare och att vi tänker brett i denna fråga.
En välskriven och intressant rapport som visar på tecken inom universitetsbiblioteken som vi dagligen arbetar med att integrera i och utveckla vår verksamhet mot. Det känns bra att se att resultatet ligger i linje med SLUB:s strategi, men att den också pekar på att vi behöver stärka vår forskningsnära verksamhet, kanske mer än vi tänkt oss!
Viktigt det som skrivs om marknadsföring och synlighet, att marknadsföring sker i allt vi gör och att synligheten och integreringen är en viktig del för att stärka vår roll och säkerställa att vår kompetens kommer lärosätet till godo. Marknadsföring handlar mer om dialog än trycksaker, webbplatser etc, den finns med i all vår verksamhet!
Bibliotekariekompetensens framtid är något som också nämns. Biblioteken har inte lyckats att genom sina verksamheter visa på sin kompetens och omvärldens tro om bibliotek och bibliotekarier ser i mångt ut som för 10 år sedan. Jag funderade en hel del på de andra utbildningar som funnits t ex i Malmö under 90-talet där en kort ”bibliotekarieutbildning” gavs. Av vad jag vet gick de som gick utbildningen rakt ut i näringslivet. Intressant tycker jag, visar kanske lite på bibliotekariens egna önskningar och yrkesval…
Nyttovärdering är också något som jag tror vi skulle behöva jobba lite mer med inom all biblioteksverksamhet. I alla fall inom ledningarna skulle vi behöva stärka oss strategiskt inom detta och jobba med att visa nytta och lönsamhet, tänka strategiskt långsiktigt framåt och att driva verksamheten enligt detta. Förhandlingsteknik är också en viktig kompetens inom detta, för att stärka vår position utifrån kundens förutsättningar och behov.
Minskningen av besökare = användningen av lokalen är ngt som vi också behöver titta mer på. Finns det skillnad mellan vad man inrymmer i lokalerna? Hur skiljer siffrorna sig åt? När LRC var nytt i Alnarp 2006 fick vi en markant ökning av besök, men sedan 2008 visar siffrorna på nedgång. Vi är ensamma om detta inom SLUB, men kanske vi skulle börja ta detta som en early-warning?
Kvalitet av grundutbildning tas också upp i rapporten. Universiteten jobbar en hel del med denna kvalitetssäkring. Viktigt att vi inom biblioteken deltar i arbetet när det gäller vår verksamhet, t ex kurslitteratur på nya sätt, lokalen, IK undervisning etc. Ngt vi behöver säkerställa att vi jobbar med gentemot alla uppdragsgivare och att vi tänker brett i denna fråga.
Självklarhet för att behålla en livskraftig verksamhet
Mitt svar på artikeln i Sydsvenskan: http://sydsvenskan.se/malmo/article536570/Biblioteket-mal-ner-30-ton-bocker.html
Malmö stadsbibliotek har under många år varit en föregångare med en sin utveckling av verksamheten. Bibliotek består av två delar - bokliga och informationsförmedlande. Som vi alla vet blir allt mer av informationen digitalt tillgängligt vilket gör att biblioteket allt mer behöver se över sin traditionella verksamhet för att låta alla få samma rätt till den digitala informationen (även den som kostar). Gallring är bara en av många aktiviteter som behöver göras för att hålla ett friskt bibliotek.
Malmö stadsbibliotek har under många år varit en föregångare med en sin utveckling av verksamheten. Bibliotek består av två delar - bokliga och informationsförmedlande. Som vi alla vet blir allt mer av informationen digitalt tillgängligt vilket gör att biblioteket allt mer behöver se över sin traditionella verksamhet för att låta alla få samma rätt till den digitala informationen (även den som kostar). Gallring är bara en av många aktiviteter som behöver göras för att hålla ett friskt bibliotek.
8 augusti 2009
19 juli 2009
3 juli 2009
Bibliotekens framtidsvision
Mina funderingar kring Daniel Forsmans inlägg på: http://www.betabib.org/2009/06/23/arcadia-om-mobila-bibliotekstjanster-behovet-av-strategisk-kompetensutvecklingplanering/
Vikten av framtidsvisioner inom biblioteken har aldrig varit större! Jag fastnade för Helsingfors stadsbibliotekaries ord på biblioteksdagarna, att vi måste se till att verkligen förnya och inte göra som bilindustrin, att bara förbättra och utveckla det man redan har. Jag tycker att många av de diskussioner som finns inom biblioteken fortfarande handlar om att förbättra våra traditionella tjänster, inte att verkligen förnya dem och utveckla nytt utifrån våra kunders behov! Hur får vi fler att tänka nytt?
I detta läge är det viktigt att vi låter vissa springa före och jobba med framtidsfrågor och tänka nytt. Men samtidigt måste de få med sig hela organisationen, vilket gör att kommunikation och samverkan blir viktiga egenskaper. För att verkligen driva en utveckling framåt måste vi ha med oss en stor mängd av våra medarbetare/kollegor, annars når vi inte några större resultat när det verkligen gäller.
Kompetensfrågor och hur vi jobbar med dem är viktiga. I KB:s Expertgrupp för kompetensfrågor arrangerar vi under hösten dels ett seminarium för kompetensansvariga (fristående uppföljning av det som arrangerades nov 2008) där vi kommer jobba med kompetensbaserad personalstrategi. Dessutom arrangeras en workshop med biblioteksutbildningarna för att få ett förbättrat samarbete med dem kring behov av kompensutveckling. Jag hoppas att dessa arrangemang kommer vara del av att föra biblioteksutvecklingen framåt. :-)
Håller också med Daniel Forsman om att fokus lätt hamnar på deltagande och arrangerande av konferenser. På kompetenswikin som Lotta Åstrand (KI) lagt upp för expertgruppen finns en hel del tips om olika metoder för kompetensutveckling. En stor del av kompetensutveckling sker ju i det dagliga arbetet och inte på kurs eller konferens. http://kompetensverktyg.wikispaces.com/3.+Genomf%C3%B6ra
Inom flera universitets- och högskolebibliotek finns kompetensutvecklingsansvariga. Inom vissa finns även personer som har ett mer strategiskt utvecklingsansvar. Ett exempel inom SLU är att undertecknad som biträdande överbibliotekarie har kompetensutvecklingsansvar, medan vår IT utvecklingschef Staffan Parnell under många år drivit och utvecklat frågor som publicering, Open Access, Bibliometri etc. Något som han gjort på ett fantastiskt sätt och fått deltagande inom hela organisationen. Men som sagt för att få den verkliga rörelsen i utvecklingen krävs mångas aktiva deltagande i utvecklingsprocessen.
Det var några tankar i sommarvärmen!
Vikten av framtidsvisioner inom biblioteken har aldrig varit större! Jag fastnade för Helsingfors stadsbibliotekaries ord på biblioteksdagarna, att vi måste se till att verkligen förnya och inte göra som bilindustrin, att bara förbättra och utveckla det man redan har. Jag tycker att många av de diskussioner som finns inom biblioteken fortfarande handlar om att förbättra våra traditionella tjänster, inte att verkligen förnya dem och utveckla nytt utifrån våra kunders behov! Hur får vi fler att tänka nytt?
I detta läge är det viktigt att vi låter vissa springa före och jobba med framtidsfrågor och tänka nytt. Men samtidigt måste de få med sig hela organisationen, vilket gör att kommunikation och samverkan blir viktiga egenskaper. För att verkligen driva en utveckling framåt måste vi ha med oss en stor mängd av våra medarbetare/kollegor, annars når vi inte några större resultat när det verkligen gäller.
Kompetensfrågor och hur vi jobbar med dem är viktiga. I KB:s Expertgrupp för kompetensfrågor arrangerar vi under hösten dels ett seminarium för kompetensansvariga (fristående uppföljning av det som arrangerades nov 2008) där vi kommer jobba med kompetensbaserad personalstrategi. Dessutom arrangeras en workshop med biblioteksutbildningarna för att få ett förbättrat samarbete med dem kring behov av kompensutveckling. Jag hoppas att dessa arrangemang kommer vara del av att föra biblioteksutvecklingen framåt. :-)
Håller också med Daniel Forsman om att fokus lätt hamnar på deltagande och arrangerande av konferenser. På kompetenswikin som Lotta Åstrand (KI) lagt upp för expertgruppen finns en hel del tips om olika metoder för kompetensutveckling. En stor del av kompetensutveckling sker ju i det dagliga arbetet och inte på kurs eller konferens. http://kompetensverktyg.wikispaces.com/3.+Genomf%C3%B6ra
Inom flera universitets- och högskolebibliotek finns kompetensutvecklingsansvariga. Inom vissa finns även personer som har ett mer strategiskt utvecklingsansvar. Ett exempel inom SLU är att undertecknad som biträdande överbibliotekarie har kompetensutvecklingsansvar, medan vår IT utvecklingschef Staffan Parnell under många år drivit och utvecklat frågor som publicering, Open Access, Bibliometri etc. Något som han gjort på ett fantastiskt sätt och fått deltagande inom hela organisationen. Men som sagt för att få den verkliga rörelsen i utvecklingen krävs mångas aktiva deltagande i utvecklingsprocessen.
Det var några tankar i sommarvärmen!
16 juni 2009
7 juni 2009
Belbin - "så får du ihop ett komplett drömlag"
http://www.nyteknik.se/nyheter/karriarartiklar/article587372.ece
"Ett komplett drömlag består av Analytiker, Specialisten, Förhandlaren, Vinnarskallen, Idésprutan, Systematikern, Lagspelaren, Samordnaren och Avslutaren"
"Ett komplett drömlag består av Analytiker, Specialisten, Förhandlaren, Vinnarskallen, Idésprutan, Systematikern, Lagspelaren, Samordnaren och Avslutaren"
29 maj 2009
Interaktionsdesign, framtidsvision...
Från Åke Nygrens panelsamtal på Biblioteksdagarna - Se Markus berätta om interaktionsdesign i biblioteksrummet, se Microsofts framtidsvision, se filmen World Builder som inramade panelsamtalet. Läs mina kommentarer till filmen. Se Twitterinläggen. Fundera. Reagera. Ställ frågor...
http://biblfeed.ning.com/profiles/blog/show?id=2552659%3ABlogPost%3A10071
http://biblfeed.ning.com/profiles/blog/show?id=2552659%3ABlogPost%3A10071
Bibliometri och ´universiteten
"Mer analys av effekterna på längre sikt behövs innan delar av de direkta statsanslagen till universitet och högskolor på ett kvalitetssäkrat sätt kan fördelas utifrån citering och publicering. Den rekommendationen lämnar Vetenskapsrådets styrelse idag över till regeringen tillsammans med det förslag på bibliometriindikator som myndigheten arbetat fram under våren."
http://www.vr.se/huvudmeny/pressochnyheter/nyhetsarkiv/nyheter2009/fortidigtfordelaforskningsmedeleftercitering.5.72e6b52e1211cd0bba8800010164.html
http://www.vr.se/huvudmeny/pressochnyheter/nyhetsarkiv/nyheter2009/fortidigtfordelaforskningsmedeleftercitering.5.72e6b52e1211cd0bba8800010164.html
Framtidsfrågor
SUHF Forum för bibliotekschefers arbetsgrupp för framtidsfrågor har nu kommit med sin slutrapport – intressant läsning för alla inom bibliotek!
Rapporten hittar du på: http://www.suhf.se/web/Arbetsgrupper_inom_Forum_for_bibliotekschefer.aspx
Rapporten hittar du på: http://www.suhf.se/web/Arbetsgrupper_inom_Forum_for_bibliotekschefer.aspx
26 maj 2009
Biblioteken och kundens värdekedja
Biblioteken har under senare år gjort en strategiskt viktig förflyttning på sina kunders produktvärdekedja. Vi blir allt mer involverade i fler delar av kundernas vardag och därmed kommer vi in vid fler tillfällen och även vid senare faser i kundernas produkter. Produktens värde ökar utifrån hur mycket arbete som lagts ner och blir därmed högre ju längre produktcykeln kommit. Ju högre värde produkten har, ju större strategiskt värde får den för moderorganisationen. Tittar vi t. ex på ett forskningsprojkt så var biblioteken tidigare främst involverade för informationsförsörjning i projekten och då ofta i ett tidigt stadium. Nu involveras vi även i e-publiceringen av resultatet och t.o.m. i utvärderingen av forskningen genom bl a bibliometriska analyser. Detta medför att vi får en allt större strategisk betydelse för våra moderorganisationer, ngt som borde påverka både vår verksamhet och också våra kompetensbehov!
21 maj 2009
Gamleby - Jätten Garp och hans vänner
Längst in i Gamlebyviken som sträcker sig från Västervik och ända in till Gamleby finns denna skulpturpark av Jätten Garp och hans vänner. En promenad här rekomenderas för stora och små!
Jättar, prinsessor, tomtar och troll tittar fram längst skogsstigen som slingrar sig upp för det 80m höga berget.
Jättar, prinsessor, tomtar och troll tittar fram längst skogsstigen som slingrar sig upp för det 80m höga berget.
16 maj 2009
Våga, testa och testa igen!
http://sydsvenskan.se/ekonomi/thomas-frostberg/article432183/Viktigare-att-vaga-an-att-alltid-gora-ratt.html
Attityden till framgång är viktig liksom inställningen till att misslyckas. Det är ok att komma med galna idéer, våga testa men också att ibland misslyckas. (Man vet ju faktiskt inte om idén blir lyckad eller misslyckad förrän man vågat testa!)
Attityden till framgång är viktig liksom inställningen till att misslyckas. Det är ok att komma med galna idéer, våga testa men också att ibland misslyckas. (Man vet ju faktiskt inte om idén blir lyckad eller misslyckad förrän man vågat testa!)
11 maj 2009
Media och samlingar vid biblioteken
Hur är det egentligen med biblioteken och vårt förhållande till verksamheten kring media och samlingarna? Lyssnar vi verkligen på omvärldens behov och krav?
Jag tror att vi behöver stärka vår syn på detta om inte andra aktörer ska få en fördel över oss. En "konkurrent" som lyckats bra är bokhandeln som har sina olika ”bibliotek” där man mot en billig penning per år kan låna ”allt” nyutkommet i ett urval som passar många. Jämför detta med biblioteken som fortsätter att hålla på att kunden själv ska bestämma vad den vill ha utifrån hela informationsfloden som väller över oss alla. Men vad vill kunden? De kanske vill ha viss hjälp att hitta rätt i informationsdjungeln.
Om jag ska hålla mig ajour inom skönlitteraturen på folkbibliotek måste jag läsa kultursidorna etc, men i bokhandeln kan jag få tips när jag kommer dit, jag ser enkelt vad som är nytt och får 10-i-topp-listor på försäljning av pocketböcker etc. På många bibliotek saknas dessa listor men bibliotekarierna vet! Frågan är bara hur bibliotekariens kompetens ska komma kunden till godo?
Regler och bibliotek
Regler och regelstyrning är något som många i vår omvärld håller på att inta en mer individ- och situationsanpassad hållning till. Att se till individen, situationen och lösa problem här och nu blir allt mer vanliga i stället för att tolka regler och riktlinjer till punkt och pricka. Ett tydligt exempel på detta inom biblioteksvärlden är regler på en ganska detaljerad nivå, men som ändå påverkar vår verksamhet strategiskt. Exempelvis regler kring ut- och inlån och våra samlingar.
Jag tycker att vi i vår verksamhet måste ha en öppnare attityd till våra kunder och deras ärlighet. Vi kan väl försöka utgå från att ”hellre fria än fälla”? Det känns inte helt nutidsorienterat att t ex stänga av ALLA kunder rakt av, som inte betalar förseningsavgifter. Vi behöver utgå från situationen, se orsaken bakom symptomet och individens behov.
Förändrad etik och värderingar
Det finns en tydlig förskjutning i värderingar hos den yngre generationen från plikt till lust som drivkraft. I arbetslivet innebär det att för att motivera kollegor och medarbetare måste vi fundera över vad som känns rätt och framkallar positiva känslor för individen eftersom förskjutningen medför att man alltmer genomgående handlar utifrån detta i stället för ”plikten framför allt”. Självklart har man kvar en pliktkänsla, men det är inte motorn! Som exempel kanske man väljer arbetsgivare utifrån miljötänk eller utifrån hur t ex ett läkemedelsföretag handlar i 3:e världen. Hur påverkar detta biblioteken?
Dessutom har vi hela web 2.0 med delaktighet och interaktivitet som hänger ihop med förändring av värderingar. Vi måste lita på andras kunskap och tro på att de tillför något bra. Biblioteken får fundera över vad kunden kan tillföra i verksamheten och öppna upp för dem!
8 maj 2009
God vetenskap
I Universitetsläraren finns en artikel om Rangnar Nilssons avhandling "God vetenskap" (Göteborgs universitet).
"Vad som anses som god vetenskap skiljer sig markant mellan olika vetenskapsområden. Det beror dels på förutsättningarna – vad som studeras – men också på ämnets traditioner som till exempel sättet att publicera forskning. – Detta blir ett problem när politikerna vill låta enbart ett sätt att publicera forskning vara det som definierar vetenskaplig kvalitet, säger Rangnar Nilsson som undersökt frågan."
http://www.sulf.se/templates/CopyrightPage.aspx?id=9146
"Vad som anses som god vetenskap skiljer sig markant mellan olika vetenskapsområden. Det beror dels på förutsättningarna – vad som studeras – men också på ämnets traditioner som till exempel sättet att publicera forskning. – Detta blir ett problem när politikerna vill låta enbart ett sätt att publicera forskning vara det som definierar vetenskaplig kvalitet, säger Rangnar Nilsson som undersökt frågan."
http://www.sulf.se/templates/CopyrightPage.aspx?id=9146
29 april 2009
Reflektion & utvärdering
På kunskapsdagarna i Malmö den 22 april lyssnade jag på ett fantastiskt intressant föredrag av Joakim Tranquist på Malmö Högskola. Han pratade om ”utveckling genom utvärdering – om konsten att ifrågasätta det vardagliga”. I sin forskning utgår han bl a ifrån att det som utvärderas ska ligga så nära den som utvärderar som möjligt. Med andra ord att det bästa sättet att utvärdera är genom reflektion i det vardagliga arbetet. Han hade ett verktyg som utgår från 4 steg: Beskriv – Berätta – Bemöt och Bearbeta. Hans rapport finns på:
http://www.mah.se/upload/Samverkan/utvardering/UtvRapport2008_2.pdf
http://www.mah.se/upload/Samverkan/utvardering/UtvRapport2008_2.pdf
23 april 2009
Skolan och nätgenerationen
Intressant artikel i dagens Sydsvenskan "När ska skolan koppla?"
Handlar om vikten av att följa med i och använda tekniken som ett verktyg i undervisningen. Att ge stöd och hjälp att navigera och att lära sig att hantera riskerna i stället för att missriktat "skydda" de unga genom att inte se och använda teknikens möjligheter (utan i stället blunda)...
http://sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/kulturforunga/article427798/Nar-ska-skolan-koppla.html
Handlar om vikten av att följa med i och använda tekniken som ett verktyg i undervisningen. Att ge stöd och hjälp att navigera och att lära sig att hantera riskerna i stället för att missriktat "skydda" de unga genom att inte se och använda teknikens möjligheter (utan i stället blunda)...
http://sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/kulturforunga/article427798/Nar-ska-skolan-koppla.html
7 april 2009
Kunskapssyn
Kunskapssynen i utbildningen förändras samtidigt som ett allt mer tvärvetenskapliga systemtänk blir vardagen för våra studenter och forskare. I detta kan man inte längre hålla sig inom en given ram utan måste hela tiden se utanför denna och tänka framåt (look outside the box!). Man går från specialist till generalist. Progressionen i utbildningen är en annan del som påverkar bibliotekens verksamhet i alla dess delar från undervisning, till kundtjänst och publicering. Hur bidrar vi inom forskningsbiblioteken till utbildningsmålen i reflektion och kritiskt tänkande?
2 april 2009
Ord att undvika!
För att få ett tydligare, mer direkt språk och minska missförstånd i kommunikationen ska vi undvika följande ord: Inte, Men, Man, Aldrig/Alltid, Kanske, Måste, Försöka. Detta enligt tidningen chef. Läs mer på: http://www.chef.se/dynamisk/index.php/index/artikel/top_ten_list/sju-ord-du-boer-undvika/1/
Vi får hjälpa varandra att lyckas!
Vi får hjälpa varandra att lyckas!
30 mars 2009
Strategisk viktig verksamhet
I verksamheten för vi intressanta diskussioner kring verksamhetsutveckling och hur vi förhåller oss till vetenskaplighet, till etik och till hur vi går från en stödverksamhet till en strategisk verksamhet.
Hur förändras vår roll när vi går från att göra ett hantverk till att bli experter inom informationsområdet? Denna expertkunskap som vi har är viktig att vi verkligen ser och använder för våra kunders bästa och deras behov. Vi ska helst veta vad kunden vill ha innan de själva vet det! Men släpper vi fram denna kunskap och låter den gro, växa och blomma fritt?
Hur förändras vår roll när vi går från att göra ett hantverk till att bli experter inom informationsområdet? Denna expertkunskap som vi har är viktig att vi verkligen ser och använder för våra kunders bästa och deras behov. Vi ska helst veta vad kunden vill ha innan de själva vet det! Men släpper vi fram denna kunskap och låter den gro, växa och blomma fritt?
29 mars 2009
SAOL fritt tillgänglig!
SAOL-Svenska akademiens ordlista (13:e upplagan, 2006) finns fritt tillgänglig på: http://www.saol.se
vilka signaler sänder vi i det vi gör?
Biblioteken förändras radikalt, men förändrar vi vår kommunikation kring vår verksamhet i samma takt? All kommunikation är en marknadsföring och försäljning av verksamheten, oavsett om den sker vid lunchen i restaurangen, i kundtjänsten, på webben eller i ett möte. Men funderar vi tillräckligt över vad vi säger och vilka signaler vårt budskap sänder?
27 mars 2009
Bemötande och kundbegreppet
Karin Sundström på regionbibliotek Stockholm har skrivit rapporten ”Bemötande på bibliotek – både service management och solidaritet”. I rapporten tas många intressanta aspekter på bemötande upp.
Bl a förs på s14 ett resonemang kring vilket begrepp bibliotek använder för målgruppen. Personligen är jag stark anhängare av kundbegreppet eftersom jag tycker det visar på det professionella mötet/uppdraget och den förväntan som kunden kan ha på oss och vår verksamhet!
Karin Sunström förespråkar också användandet av kund för att det ”associerar till rätten att få god kvalitet för sina skattepengar”. Karin hänvisar också till Malin Essén på Karolinska institutet.
· ”Besökare är för neutralt, och dessutom knutet till en viss plats.
· Låntagare är för beroende, och dessutom lånar inte alla.
· Användare är också passivt, det låter dessutom som om de sliter på resurserna.
· Kund är någon som kan ställa krav och är med och finansierar verksamheten.”
Läs hela rapporten på: http://www.regionbiblioteket.se/upload/_Dokument/Bemotanderapport.pdf
Bl a förs på s14 ett resonemang kring vilket begrepp bibliotek använder för målgruppen. Personligen är jag stark anhängare av kundbegreppet eftersom jag tycker det visar på det professionella mötet/uppdraget och den förväntan som kunden kan ha på oss och vår verksamhet!
Karin Sunström förespråkar också användandet av kund för att det ”associerar till rätten att få god kvalitet för sina skattepengar”. Karin hänvisar också till Malin Essén på Karolinska institutet.
· ”Besökare är för neutralt, och dessutom knutet till en viss plats.
· Låntagare är för beroende, och dessutom lånar inte alla.
· Användare är också passivt, det låter dessutom som om de sliter på resurserna.
· Kund är någon som kan ställa krav och är med och finansierar verksamheten.”
Läs hela rapporten på: http://www.regionbiblioteket.se/upload/_Dokument/Bemotanderapport.pdf
26 mars 2009
Kan den elektroniska boken ersätta den tryckta?
Kan den elektroniska boken ersätta fjärrlån av den tryckta?
Denna fråga ställdes i SLU-bibliotekets enkät som 941 personer vid SLU besvarade. 101 personer svarade alltid, 625 svarade oftast, 185 aldrig. Alltså cirka 80% av de tillfrågade svarade att den elektroniska boken kan alltid eller oftast ersätta den tryckta. Mycket intressant svar som visar på en klar utveckling mot större acceptans och användande av elektroniska böcker. Det hade varit intressant att kunna jämföra resultatet om samma fråga ställts för 5 år sedan!
Denna fråga ställdes i SLU-bibliotekets enkät som 941 personer vid SLU besvarade. 101 personer svarade alltid, 625 svarade oftast, 185 aldrig. Alltså cirka 80% av de tillfrågade svarade att den elektroniska boken kan alltid eller oftast ersätta den tryckta. Mycket intressant svar som visar på en klar utveckling mot större acceptans och användande av elektroniska böcker. Det hade varit intressant att kunna jämföra resultatet om samma fråga ställts för 5 år sedan!
24 mars 2009
Nätgenerationen snart studenter
Hur bemöter vi inom universitetsvärlden de förväntningar som nätgenerationen har på vår verksamhet? Hur utformar vi våra utbildningar för att möta behoven som dessa nya studenter kommer ha?
Än ser vi inte någon jätteskillnad i t ex använande av interaktiva webbtjänster etc, men jag antar att det bara är en tidsfråga tills detta blir en del av vår vardag. Hur skapar vi omställningsförmåga hos våra verksamheter så att lärare, forskare, bibliotek, administration är redo att motsvara omgivningens krav på oss? Och hur ser vi när det är dags? Timingen är viktig - vi måste vara proaktiva, men samtidigt inte för tidiga! Men absolut inte för sent ute, vilket jag personligen tror är en större risk!
Men möjligheterna är i alla fall oändliga - om vi bara vågar se dem!
Än ser vi inte någon jätteskillnad i t ex använande av interaktiva webbtjänster etc, men jag antar att det bara är en tidsfråga tills detta blir en del av vår vardag. Hur skapar vi omställningsförmåga hos våra verksamheter så att lärare, forskare, bibliotek, administration är redo att motsvara omgivningens krav på oss? Och hur ser vi när det är dags? Timingen är viktig - vi måste vara proaktiva, men samtidigt inte för tidiga! Men absolut inte för sent ute, vilket jag personligen tror är en större risk!
Men möjligheterna är i alla fall oändliga - om vi bara vågar se dem!
7 mars 2009
Metoder och verktyg för kompetensförsörjning
Vill du läsa mer om kompetensplanering? Kolla in Expertgruppen för kompetensfrågors Wiki: http://kompetensverktyg.wikispaces.com/
Expertgruppen för kompetensfrågor
All information om expertgruppen hittar du på: http://www.kb.se/bibliotek/referensgrupper/expertgruppen-kompetensfragor/
Här kan du bl a läsa verksamhetsplan och verksamhetsberätteles, minnesanteckningar och se vilka deltagare gruppen har. Titta även på presentationer som getts.
Här kan du bl a läsa verksamhetsplan och verksamhetsberätteles, minnesanteckningar och se vilka deltagare gruppen har. Titta även på presentationer som getts.
5 mars 2009
Jobben med ljus framtid
http://www.expressen.se/Nyheter/1.1487274/har-ar-jobben-med-ljus-framtid Kommer behövas fler bibliotekarier de närmaste 5 åren pg av generationsväxlingen. En utmaning i jobbet är att se till att vi utvecklar verksamheterna till att möta omvärldens behov och inte fastnar i traditioner och gamla banor. Med strategiskt viktig verksamhet kan vi återbesätta tjänsterna!
14 februari 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)