Läsplattans utveckling går framåt

I julklapp fick jag nu en ny läsplatta. Eftersom det är tre år sedan jag fick min första är det extra kul att se att utvecklingen faktiskt gått framåt. Den viktigaste förbättringen är att den nya plattan har wifi, något som helt klart underlättar nedladdningen av nya böcker. Dessutom fungerar denna uppkoppling väldigt smidigt om man jämför med de tidiga plattor med wifi som vi testade på jobbet för ett par år sedan.

Min nya läsplatta är en Sony PRS T2. Den har bla fått bäst i test i "PC för allas" test.

Startsidan på plattan visar bl a de senast tillagda böckerna.

 På min gamla platta tyckte jag att det var knepigt att komma ihåg vilken bok jag läste (titel och författare) eftersom man bara såg utsidan av boken när man började läsa den första gången. På den nya plattan ser man bokomslaget när läsplattan går ner i viloläge, vilket gör att det är som att plocka fram en pappersbok, man ser och påminns vad boken heter.

Precis som på min gamla läsplatta Sony pocket reader, kommer man direkt in i boken där man senast slutade läsa genom att slå på plattan.

En nyhet är att det går att använda Evernote och därmed ta anteckningar. Själv använder jag Evernote både i min smartphone, surfplatta och dator, så denna funktion ser jag fram emot att testa vidare.
Dessutom har man tilgång till Facebook, vilket kan vara bra, men kanske inte är den viktigaste funktionen. Däremot är det enkelt att öppna browsern och gå ut på nätet och hitta nya böcker.

Som sagt så är jag än så länge över förväntan nöjd med produktutvecklingen som skett sedan den senaste plattan (som jag ju också var jättenöjd med).

En fråga som ständigt återkommer är varför ska man använda en läsplatta och inte en surfplatta när man läser?  Svaren är många, men en anledning är att led-skärmar (som finns i datorer, tv-apparater, smartphones, surfplattor etc) påverkar kroppens melatoninproduktion vilket påverkar stress och sömn. Läsplattan som har en annan typ av skärm kan i detta fall likställas med en tryckt bok. :-)

Verksamhetsplanering VIF 2012

Den 22 november har vi en heldag för all personal inom vetenskaplig informationsförsörjning. På förmiddagen kommer vi ägna tiden åt att titta på vad som händer i vår omvärld för att på eftermiddagen övergå till att göra verksamhetsplanering för 2013.

VIF-dag 22 nov 2012 from Catharina Isberg

Att integrera lika villkor i alla medarbetares dagliga arbete

www.slideshare.net/catharinaisberg/att-integrera-lika-villkor-i-alla-medarbetares-dagliga

Att integrera lika villkor i alla medarbetares dagliga from Catharina Isberg

Vetenskaplig informationsförsörjning

I slutet av november ska vi ha verksamhetsplanering inom vetenskaplig informationsförsörjning. Inför denna dag har jag funderat övergripande över verksamheten...

Omvärlden och informationsarenan förändras. En bok är inte längre en bok, en artikel inte längre en artikel. Vem som är förläggare och författare förändras.

Graden av osäkerhet är stor, liksom oenigheten kring hur framtiden ser ut och vilken som är den rätta lösningen.

Inom vetenskaplig informationsförsörjning vid universitetsbiblioteket är uppdraget  att skapa en god informationsförsörjning till nytta för forskare, lärare, andra anställda och studenter. I rollen som bibliotekarier ingår att ständigt vara med och bidra till uppdraget och att utveckla verksamheten.

Det vi gör spelar roll både i dag och för framtiden! Tillsammans bygger vi framtidens vetenskapliga informationsförsörjning.

Inför vår verksamhetsdag kommer alla läsa två intressanta artiklar som vänder och vrider lite på begreppen inom informationsförsörjningen och vilken roll verksamheten har.

http://scholarlykitchen.sspnet.org/2012/09/11/redefining-the-library-part-1-why/

http://scholarlykitchen.sspnet.org/2012/09/12/redefining-the-library-part-2-how/

Meröppet sprider sig

Glädjande nog så sprider sig Meröppet allt mer. Biblioteksföreningen har nu bildat ett nätverk för Meröppna bibliotek och en drivande kraft i arbetet är Region Skåne som skriver om detta på sin blogg.

SLU-biblioteket blir allt mer Meröppet. I december 2010 invigdes Meröppet vid SLU i Alnarp och i Skara. Hösten 2011 följde biblioteket i Umeå efter och i våras var det dags för veterinärbiblioteket i Ultuna. Ultunabiblioteket har för närvarande ett projekt på gång för att också kunna öka sin verksamhet med Meröppet.

Biblioteksbladet skrev om Alnarps meröppna bibliotek i våras. Dessförinnan gjordes en helårsutvärdering av första året efter Meröppet infördes. 

Från studenthåll får vi idel ros för att vi på detta sätt har utökat vår verksamhet och gett möjligheten att använda de fysiska biblioteksresurserna mera.

Det ska bli spännande att följa utvecklingen inom biblioteks-Sverige och se hur Meröppet utvecklas vidare.

"låt då inte bilden av barndomens bibliotek och bibliotekarie utgöra visionen om framtiden."

Prof. Olof Sundin vid ABM-utbidlningen i Lund avslutar en artikel med dessa kloka ord: "låt då inte bilden av barndomens bibliotek och bibliotekarie utgöra visionen om framtiden."

Dessa ord satte igång mina tankar, för visst möter vi alla i vårt jobb bilden av det traditionella biblioteket som den som betraktas som sanningen. Men vad händer i framtiden om vi håller fast vid den bilden? Hur kan då biblioteken överleva och bli en aktiv del i omvärlden (som ju förändras)? Hur flyttar vi våra kunder framåt, som har denna bild? Och hur gör vi när kunder med olika bilder av biblioteket och vår yrkesroll träffas?

Olof Sundin skriver sin artikel utifrån de diskussioner som pågått kring Malmö stadsbibliotek och försöker belysa frågan från olika håll.

Hela artikeln finns att läsa http://www.sydsvenskan.se/Pages/ArticlePage.aspx?id=653673&epslanguage=sv

IFLA Dialogue

Opening statement from the IFLADIAL Working Group

On Saturday, August 11, at the very start of the IFLA World Library and Information Congress 2012 in Helsinki, all Section officers – including Special Interest Groups’ Convenors – were invited to the Leadership Brief arranged by the Professional Committee (PC). There was great interest in this meeting – the room was full at 8AM.

The formal agenda had four information items; the final point was devoted to “questions and discussion”. Many of the participants clearly wanted a more participatory meeting, and said so during the debate. Debates and decisions ought to be more transparent to newcomers and the library world outside IFLA. People want much more dialogue and mutual learning, rather than a steady stream of guidelines, deadlines and reports. Ann Okerson, who heads the PC, was later interviewed by IFLA Express and expressed her strong interest in innovation.

At the Division IV Leadership Brief on Sunday, August 12, we had a lively discussion about communication within IFLA, ably led by Division Chair Anna Maria Tammaro. As a result, Division IV decided to set up a small Working Group, coordinated by NPSIG Convenor Sebastian Wilke, to address the communication issue and to develop proposals for the PC. The Working Group had its first meeting on Tuesday, August 14.

IFLA as an organisation is definitely moving towards greater openness, participation and web awareness. We recognise and appreciate this development. At the same time we – like many others – feel that IFLA needs to speed up the process.

IFLA is changing, but the world is changing faster. As an institution IFLA is still five to ten years behind the “best cases” of open, participatory, web oriented organisations.

The IFLA language is forward looking. It stresses inspiration, participation, empowerment and the need for change. But much of the organisational practice is rather bureaucratic. The real decision processes are not transparent, and there is very little open debate about contested issues.

We want IFLA to “walk the talk”. The best way to change this situation is to combine initiatives from the top – Governing Board, Professional Committee,IFLA HQ – with initiatives from below. This means:

• more dialogue, speaking together on a basis of equality;
• more transparency, so that we can understand and participate in IFLA decision making processes on an informal basis;
• personal visibility on the web, so that we can get to know people, their positions and their interests without going to lots of meetings.

In order to help us drafting a paper on communications, we would like to start a conversation on these issues on the open web, which we invite all friends of IFLA to join. Please let us have your suggestions and ideas on how to improve the current situation regarding communications within IFLA by Saturday September 15.

As members of the Working Group, we will be active in presenting our own views in open fora. We will also do our best to follow and collect contributions from you that we will incorporate to the paper on communications to be presented by Anna Maria Tammaro for discussion at the PC meeting in December 2012.

To make this process easier, we will use existing blogs, the IFLA mailing list and other online platforms; please use #ifladial for any posts, tweets and other contributions.

We have also created a short online survey which we would be grateful if you could complete to give us your views. The survey, available in English at:http://www.surveymonkey.com/s/M8W7FZR will close at the end ofSaturday September 15.

Additionally, we will have two #ifladial chats on Twitter on Saturday September 1 and Saturday September 8 to give you further possibilities to join the discussion. The twitter chats will last for one hour and the starting times are as follows:

1st of September:

Vancouver (Canada – British Columbia)	Saturday, 1 September 2012, 02:00:00	PDT	UTC-7 hours
Chicago (U.S.A. – Illinois)	Saturday, 1 September 2012, 04:00:00	CDT	UTC-5 hours
New York (U.S.A. – New York)	Saturday, 1 September 2012, 05:00:00	EDT	UTC-4 hours
Buenos   Aires (Argentina)	Saturday, 1 September 2012, 06:00:00	ART	UTC-3 hours
London (United Kingdom – England)	Saturday, 1 September 2012, 10:00:00	BST	UTC+1 hour
Berlin (Germany – Berlin)	Saturday, 1 September 2012, 11:00:00	CEST	UTC+2 hours
Cape   Town (South Africa)	Saturday, 1 September 2012, 11:00:00	SAST	UTC+2 hours
Moscow (Russia)	Saturday, 1 September 2012, 13:00:00	MSK	UTC+4 hours
Bangkok (Thailand)	Saturday, 1 September 2012, 16:00:00	ICT	UTC+7 hours
Singapore (Singapore)	Saturday, 1 September 2012, 17:00:00	SGT	UTC+8 hours
Tokyo (Japan)	Saturday, 1 September 2012, 18:00:00	JST	UTC+9 hours
Sydney (Australia – New South Wales)	Saturday, 1 September 2012, 19:00:00	EST	UTC+10 hours
Corresponding UTC (GMT)	Saturday, 1 September 2012,   09:00:00

8th of September:

Vancouver (Canada – British Columbia)	Saturday, 8 September 2012, 10:00:00	PDT	UTC-7 hours
Chicago (U.S.A. – Illinois)	Saturday, 8 September 2012, 12:00:00	CDT	UTC-5 hours
New York (U.S.A. – New York)	Saturday, 8 September 2012, 13:00:00	EDT	UTC-4 hours
Buenos   Aires (Argentina)	Saturday, 8 September 2012, 14:00:00	ART	UTC-3 hours
London (United Kingdom – England)	Saturday, 8 September 2012, 18:00:00	BST	UTC+1 hour
Berlin (Germany – Berlin)	Saturday, 8 September 2012, 19:00:00	CEST	UTC+2 hours
Cape   Town (South Africa)	Saturday, 8 September 2012, 19:00:00	SAST	UTC+2 hours
Moscow (Russia)	Saturday, 8 September 2012, 21:00:00	MSK	UTC+4 hours
Bangkok (Thailand)	Sunday, 9 September 2012, 00:00:00	ICT	UTC+7 hours
Singapore (Singapore)	Sunday, 9 September 2012, 01:00:00	SGT	UTC+8 hours
Tokyo (Japan)	Sunday, 9 September 2012, 02:00:00	JST	UTC+9 hours
Sydney (Australia – New South Wales)	Sunday, 9 September 2012, 03:00:00	EST	UTC+10 hours
Corresponding UTC (GMT)	Saturday, 8 September 2012,   17:00:00

In October we will make the draft paper available for comments and suggestions.

We look forward to hearing from you!

Thanks in advance for your contributions,
Sebastian Wilke, Convenor of the New Professionals Special Interest Group (NPSIG)
Maria Cotera, Convenor of the Women, Information and Libraries Special Interest Group (WILSIG)Tord Høivik, Secretary of Statistics and Evaluation SectionUlrike Lang, Co-Chair of the Continuing Professional Development and Workplace Learning Section (CPDWL)Dace Udre, NPSIG activistSanita Maleja, NPSIG activistDierk Eichel, Information Coordinator of NPSIGCatharina Isberg, Information Coordinator of the CPDWL SectionSilvia Cecilia Anselmi, Web editor of the Latin America and the Caribbean Section

Rapportering från IFLA, 2012

Rapportering, dels från:
Libraries Now! – Inspiring, Surprising, Empowering
IFLA World Library and Information Congress 2012, Helsinki

http://conference.ifla.org/ifla78

och dels från:

The Road to Information Literacy – Librarians as Facilitators of Learning
IFLA Satellite Meeting, Tampere
Arrangör: IFLA CPDWL och IFLA IL
http://iflasatellitetampere2012.wordpress.com/

Sammanfattning av viktiga insikter under konferensen

·         Feed forward i stället för feed back. Detta tips gillar jag skarpt! Det handlar ju om att utveckla sig själv, någon annan eller verksamheten framåt. J

·         Lärande för born digital generationen är mycket olikt vårt lärande. Tekniken är en naturlig del av deras liv och de är vana vid multitasking, vana vid att läsa direkt från bildskärm, gillar datorspel, vana att använda sociala media på ett väldigt djuplodat sätt och vana vid att ständigt chatta eller skicka textmeddelanden. För att möta detta behöver vi jobba med blandat lärande och kombinera fysiska och virtuella miljöer. E-learning är i detta sammanhang dött, det måste kombineras med andra metoder. (Kirsti Lonka) http://iflasatellitetampere2012.files.wordpress.com/2012/08/auditorium_memorial_lecture_lonka.pptx

·         Ett fantastiskt föredrag gav Susan Gibbons med exempel från Rochester University, UK. Man använde där en process för att arbeta med verksamhetsutveckling. Processen startar med att identifiera en fråga som ska undersökas, t.ex. hur gör studenterna när de ska skriva ett paper. Därefter väljs en metod som genomförs och analyseras. Utifrån detta använder man bibliotekariekompetensen för att se hur man kan möta behovet. Min tanke är att här har man verkligen möjlighet att flytta fokus från önskemål om tex fler kursböcker (vilket ofta blir resultatet när man frågar ”vad behöver du av biblioteket?”) till en proaktiv lösning av de behov som finns.
http://conference.ifla.org/sites/default/files/files/papers/wlic2012/94-gibbons-en.pdf

·         Biblioteksverksamheten utan fasta ramar pratade Rebecca Davies om. Något som ställer ytterligare krav på bibliotekariens kompetens, flexibilitet och kommunikationsförmåga. I detta rör vi oss allt mer mot studentens förväntningar på verksamheten.
Bland annat ökar kraven på tillgång till biblioteksverksamheten dygnet runt, alla veckans dagar, samt användandet av sociala medier.
Enligt Rebecca Davies är bibliotekariens mindset/tänkesätt det största hotet. Hon ställde som exempel frågan vad vi först försökte göra med internet. Jo, vi försökte pressa in internet i våra kataloger. Vi behöver nu använda våra muskler på nya sätt, inte fortsätta använda dem som vi tidigare gjort.
Workout för bibliotekarier enligt Davies:

1.       Dela erfarenhet (minst en gång per månad)

2.       Utveckla dig kontinuerligt i din professionella roll (dagligen)

3.       Låna från andra professioner (årligen och använd varje vecka)

4.       Visa på vision och ledarskap, behåll eller tänd passionen.

Passion och uthållighet är det viktigaste!
http://conference.ifla.org/sites/default/files/files/papers/wlic2012/94-davies-en.pdf

Viktiga tendenser

·         Behovet av en förändrad bild av biblioteken och starkt kopplad till denna bild är biblioteken och bibliotekariernas nya roll. Vi blir ännu mer integrerade i universitetets inre arbete, behöver bli ännu mer kommunikativa och utveckla en tydlig känsla för nytta med verksamheten och vår insats. Kommunikation och passion var något som flera föredragshållare poängterade vikten av.

·         Ytterligare tendens att våra kunder är medproducenter i det vi gör. Att på ett djupare plan verkligen öppna våra dörrar för dem och att förstå att biblioteken verkligen har konkurrens. Kvalitet brukar lyftas fram som bibliotekens framgångsfaktor jämfört med många andra leverantörer, men biblioteken behöver inse att detta var sant i början, nu har kvaliteten ökat hos våra konkurrenter vilket påverkar våra kunder att välja den där de får de snabbaste och effektivaste tjänsterna. Risken är överhängande att biblioteken blir passerade liksom exempelvis skivindustrin och bankerna redan till viss del blivit.

·         Open data och hela diskussionen kring bibliotekens arbete med metadata diskuterades vid flera tillfällen under konferensen. Intressant att fortsätta följa detta. De flesta förespråkade att denna data ska vara fritt tillgänglig för alla att använda och återanvända.

·         Biblioteken och dess roll för informationstillgång på det internationella planet. Vikten av att bygga starka bibliotek där alla får tillgång till den information de behöver. Men också skillnaden med vad vi ser som ett starkt bibliotek i t.ex. Afrika, Asien och Europa.

·         Tyvärr fick jag under konferensen ytterligare upp ögonen för den utveckling som sker från traditionell censur till censur av internet. Internet som från början var tänkt att vara arenan för det fria ordet.
IFLA FAIFE är en viktig aktör i arbetet med att motverka denna utveckling och alla sektioner driver arbeten i frågan inom sina områden. http://www.ifla.org/en/faife

Hur kommer detta att påverka våra kunder/uppdragsgivare och hur kan de dra nytta av detta?

Allt mer valmöjligheter på informationsarenan både när det gäller innehåll och kanaler gör att det blir allt mer svårnavigerat för användarna. Samtidigt förenklas sökvägarna vilket gör att behovet ökar av medvetenheten kring vad man får fram och vad man missar (informationskompetensen). Behovet ökar också att få hjälp med att bevaka (omvärldsbevakning/analys) det som ligger mer perifert till ens eget område. Här kan biblioteken ha en viktig roll som kan utvecklas.

Ökad kontroll av informationen, särskilt på internet, kan påverka både biblioteksverksamheten och våra uppdragsgivare och kunder. Att få ut information fritt tillgängligt blir en utmaning, ibland kanske vi tror att information vi tillhandahåller blir tillgänglig, fast den pg av olika regleringar inte är synlig.

Att förändra inställningen till vad ett modernt bibliotek verkligen innebär är något vi behöver arbeta på i grunden, både inom våra verksamheter och utanför.

Vilka effekter får detta på bibliotekets arbete och på vår strategi?

Den strategi som vi tillsammans, alla medarbetare, tagit fram och som börjar gälla från 2013 ligger väl till i tiden. Samtidigt behöver vi ha processer som är så snabba och föränderliga så att vi snabbt kan vända skutan åt det håll som behövs för att vi ska generera största möjliga nytta.

Profession i förändring

Denna text är en del av mitt underlag inför presentationen vid Uppsala biblioteksledarskapsnätverk, 23 maj 2012.

Biblioteks- och informationsområdet förändras. De viktigaste tendenserna (som jag ser det) under de senaste åren är att forskningsbibliotekens verksamhetsfokus flyttat från lokal till verksamhet och från externt publicerat material till internt publicerat material. I linje med detta har vi flyttat våra resurser och också fått en mer strategisk plats i moderverksamheten.

En annan tendens som jag ser är att olikheterna mellan olika bibliotekstyper ökat under de senaste tio åren. För forskningsbiblioteken blir elektronisk publicering, Open access, bibliometri och publiceringstrategier allt viktigare, forskarstödet utvecklas och undervisningen integreras allt mer i lärosätena. Allt detta är nu viktiga delar av forskningsbibliotekens kärnverksamhet. Mellan bibliotekstyperna ska vi utveckla oss tillsammans i frågor som vi har gemensamt, men vi behöver också vara öppna med våra olikheter.


För att möta professionsförändringarna behöver vi satsa på kompetensutveckling och säkerställa att vi har de förmågor och färdigheter som behövs för att uppnå syfte och mål för våra verksamheter. Bibliotekarierollen förändras och blir allt mer kommunikativ och relationsskapande, behoven av att se möjligheter och vara proaktiv ökar och personlig mognad och självkännedom är av största vikt. 

I kompetensutvecklingsarbetet behöver vi arbeta med hela kompetenshjulet – personliga, kommunikativa, strategiska och yrkestekniska kompetenserna. Alla delar behövs för att hjulet ska snurra. Annars får vi punktering på kompetenshjulet. Tidigare har våra insatser inom yrkestekniska kompetenser ofta dominerat, men professionsförändringen gör att vi behöver se till de andra delarna också och i detta arbeta med vårt medarbetarskap, att leda mig själv i mitt dagliga arbete.

Något som också är viktigt för biblioteken är att öka synligheten och medvetenheten kring den kompetens vi har, så att den används och gör nytta i olika delar av verksamheten och i omvärlden.

Vad är då våra utmaningar i professionsförändringen?
Vi har ett starkt varumärke som bibliotek, men en utmaning som jag ser är behovet av att förändra omgivningens bild. Hur skapar vi opinion för bibliotek och medvetenhet om möjligheterna? Och hur samlar vi våra krafter för ökad kommunikation och marknadsföring?

Jag tror att en insats som behövs är att vi gör en nationell biblioteksstrategi som är tillräckligt övergripande så att vi alla kan stå bakom den, men samtidigt kunna fortsätta arbeta med våra olika styrkor och utifrån våra olika uppdrag. I samband med detta behöver vi också arbeta med hur alla bibliotekarier kommunicerar den gemensamma strategin.

En utmaning är också att locka, utveckla och behålla kompetens, samt få en naturlig och hälsosam rörlighet på bibliotekariearbetsmarknaden. Att vara attraktiva arbetsplatser och att vi är ambassadörer för arbetet i alla lägen.

Det finns alltid massor med möjligheter!
I informationsflödet behövs bibliotekariekompetensen. Utveckla struktur och sökbarhet, söka fram information och tillgängliggöra den. Att med sin bibliotekariekompetens söka jobb utanför de traditionella arenorna inom omvärldsbevakning,sökoptimering, publiceringsstrateger och mycket annat.


Allt detta öppnar nya dörrar för en profession i förändring!
Vem driver då detta? Självklart, vi själva!

Ledarskapsnätverk och bibliotek

Det finns ett starkt behov av ledarskapsutveckling inom biblioteks- och informationsområdet. Biblioteksområdet förändras kraftigt samtidigt som vi befinner oss mitt uppe i ett generationsskifte, vilket ställer krav på nya och befintliga ledare som driver verksamheten framåt. Medarbetarskapet är här viktigt, att som individ leda mitt eget arbete.

Nätverkande och relationsskapande, att få möjlighet att knyta kontakter och att byta erfarenheter och idéer är som jag ser det en viktig del av ledarskapsutvecklingen. Detta behov finns för ledare på olika nivåer, både regionalt och nationellt. Regionala nätverk har den fördelen att de kan träffas oftare eftersom de är mer geografiskt avgränsade, medan nationella nätverk kan träffas mer sällan.

På både det regional och nationella planet tror jag att det finns ett behov av att både mellanchefer och olika ledare får möjlighet att träffas sinsemellan, och ett behov av att överbibliotekarier/bibliotekschefer får träffa mellanchefer och ledare från andra verksamheter än sina egna.

Det fanns ett uppskattat nätverk för oss som på 90-talet gick BIBSAM:s chefskurser, men detta nätverk lades ner våren 2012 eftersom många chefer tillkommit och allt färre av BIBSAM-kursdeltagarna var aktiva i yrkeslivet. Detta nätverk träffades en gång per år och värdskapet gick runt bland deltagarna. Innehållet i träffarna brukade kretsa kring aktuella frågeställningar inom ledarskapet.

Det finns i dagsläget flera olika fungerande möten och nätverk för överbibliotekarier och bibliotekschefer, men som jag ser det finns det ett behov av nätverk för andra ledare inom biblioteken, både nutida och blivande.  Flera olika initiativ är dock på gång. De jag känner till är följande:

·         SUHF Forum för bibliotekschefer håller nu på att se över möjligheten att sätta igång chefsutvecklingsprogram för potentiella framtida bibliotekschefer. I detta förslag ingår också nätverkande mellan deltagarna i programmet.

·         I Uppsala har ett ledarskapsnätverk precis bildats lokalt, med företrädare från Uppsala UB, SLU, Uppsala stadsbibliotek, Regionbiblioteket och ABM-utbildningen.

·         I Skåne och Blekinge håller Lärosäten syd på att initiera ett ledarskapsnätverk. Jag är sammankallande och i arbetsgruppen ingår Lotta Wogensen (Malmö Högskola) och Karin Jönsson (Lunds universitet). Ett första möte är planerat till slutet av juni. 

·         DIK-förbundet har också olika lokala aktiviteter där chefer/ledare bjuds in för kompetensutveckling i form av frukostmöten, eller kortare seminarier. Ett visst nätverkande förekommer också vid dessa mer eller mindre sporadiska tillfällen.

Så flera olika nätverk finns och kommer utvecklas, vilket också visar på att behovet finns. Jag tycker det vore intressant om vi kunde få till en helhetsbild och en samordning av dessa på ett nationellt plan.

Träff 2. Respektera (Härskarteknik: Förlöjligande)

På senaste personalmötet i Alnarp var det dags för nästa främjarteknik. Som förberedelse hade alla läst om främjartekniken respektera.

Vi inledde mötet med att reflektera kring och kort diskutera "vad ha jag upplevt/sett sedan träff 1" och "hur har jag förändrat mitt förhållni
ngssätt". Denna korta diskussion visade verkligen att vi alla blivit lite mer medvetna om vårt eget agerande och sett saker som tidigare inte var så synliga för oss. Utifrån detta ska det bli spännande att se vad som hänt när vi gått igenom alla 5 teknikerna.

Därefter var det dags att se filmen som tar upp härskartekniken förlöjligande. Utifrån denna diskuterade vi: • Hur kan jag använda mig av främjartekniken respektera? • Finns det tillfällen då jag använder härskartekniker? • Hur kan jag ta upp det när jag ser att någon annan använder härskartekniker?

Att göra en så pass enkel insats som detta ändå är, tycker jag är ett bra sätt att medvetandegöra och få upp ett viktigt ämne på agendan. I onsdags berättade jag tillsammans med fakultetens utskott för lika villkorsfrågor om utskottets arbete och exemplifierade då med denna insats kring främjar- och härskarteknik. Efter presentationen skickade jag ut handlingsplanen för detta projekt till cheferna på campus. Förhoppningsvis inspirerar det någon att testa i sin verksamhet. Jag ser nu fram emot nästa träff i personalgruppen.

Delaktighet och strategi

Att alla inom en verksamhet är medvetna om vart verksamheten är på väg är av största vikt. Alla behöver vi veta i vilket sammanhang vi ingår och hur vi taggar in i helheten. För att uppnå denna helhetssyn och göra strategin till en levande del av arbetsvardagen är jag övertygad om att alla medarbetare behöver vara involverade i att ta fram den strategiska planen.

För andra gången håller vi nu inom biblioteksverksamheten som bäst på att tillsammans med all personal ta fram vår nya strategi. Denna gång gäller det strategin från 2013 till 2016. Liksom förra gången som vi tillsammans arbetade med strategin använder vi oss av en reviderad LOTS-process.

För att grunda arbetet på vad som sker i omvärlden och på uppdragsgivares och kunders behov har vi under det senaste halvåret haft videoseminarier och olika insatser som visat på vad som är på gång runt omkring oss. Kontinuerlig dialog med uppdragsgivare och kunder har i detta sammanhang också varit av största vikt.

Det första konkreta steget i själva strategiarbetet tog vi i början av året då vi gjorde SWOT-analyser. Alla medarbetare var indelade i små grupper, som träffades i Adobe Connect och tillsammans tog fram styrkor, svagheter, möjligheter och hot i verksamheten. Detta sammanställdes därefter som ett underlag till nästa steg. Vi tog också fram universitetets strategi och tittade på hur vi skulle kunna använda den för att koppla vårt strategiarbete till denna övergripande plan.

I slutet av mars samlade vi all personal under två dagar och jobbade då i tur och ordning igenom vision, syfte, fokus/framgångsfaktorer, mål, aktiviteter, kompetens, samverkan och organisation. Många grupparbeten blev det och dessa resulterade i sin tur i mängder av fullskrivna blädderblock. Några medarbetare involverades i att sammanställa materialet så att ledningsgruppen utifrån detta kunde ta fram ett arbetsdokument med den nya strategin. Detta arbetsdokument kommer i slutet av maj presenteras för personalen vid ett videomöte. Därefter diskuteras det igenom i verksamheten, innan vi till hösten antar planen.

När strategin är i hamn har vi en grund att stå på så att alla medarbetare i samverkan ska kunna agera och prioritera sitt arbete och vara med om att tillsammans bygga framtidens bibliotek. Som ledare i detta är en viktig uppgift att släppa kontrollen och att när det behövs vara med och påminna om och rikta in verksamheten mot strategin. Ett spännande sätt att skapa engagemang och delaktighet på!

Träff 1: Synliggörande (härskarteknik: Osynliggörande)

I går hade vi i Ultuna och i Alnarp första omgången av vår genomgång av främjartekniker och härskartekniker.

Tema var främjartekniken synliggörande (härskarteknik: Osynliggörande)

Jag höll i samlingen i Alnarp. Inledningsvis berättade jag om ursprunget till härskarteknikerna. Berit Ås myntade begreppet på 70-talet för att synliggöra och medvetandegöra de ofta subtila angrepp som hon själv och andra (ofta kvinnor) utsattes för. Därefter har man sett att härskarteknikerna används medvetet eller omedvetet i olika sammanhang och ofta samverkar med rådande strukturer och normer. Ofta är dessa skeenden svåra att bemöta eftersom de ofta är så subtila, men det gör inte att de inte känns!

För att motverka härskarteknikerna kan man använda sig av olika främjartekniker. För att ytterligare utveckla vår arbetsmiljö och vårt kundmöte och ge alla lika villkor arbetar vi nu med främjarteknikerna.

Under arbetets gång är det viktigt att jobba med:
• Varför gör vi det här? Mål och syfte?
• Hur ska jag bemöta när jag utsätts för en härskarteknik?
• Hur ska jag göra för att inte själv använda mig av härskartekniker och bli medveten om jag gör det?
• Inse att det inte handlar om om utan om när (som jag använder eller utsätts för härskartekniker).

Alla fick i förväg läsa om främjarteknik Synliggörande

Vi tittade gemensamt på filmen om härskarteknik osynliggörande.
Därefter diskuterade vi:
• Utifrån filmen vi sett, hur kan jag använda mig av främjartekniken.
• Finns det tillfällen då jag använder härskartekniker?
I vårt fortsatta arbete kommer vi också prata om "Hur kan jag ta upp det när jag ser att någon annan använder härskartekniker?"

Ett spännande arbete är inlett :)

Främjarteknik - härskarteknik

Inom utskottet för Lika villkor vid biblioteket jobbar vi nu med en handlingsplan kring problemställningen: ”Vi har inga problem hos oss”

Den vanliga föreställningen är att vi inte har några problem inom lika villkorsområdet, utan att problemen finns någon annanstans. Men forskningen och individens upplevelser talar sitt tydliga språk att där man minst anar det finns det normer som motverkar lika villkor för alla. Som en ögonöppnare för all personal kommer vi i bibliotekets lika villkorsutskott belysa detta genom att lyfta fram främjartekniker och härskartekniker under året.

Syfte är att synliggöra och motverka diskriminering genom att öka kunskapen om främjar- och härskartekniker hos alla biblioteksmedarbetare, så att alla i sitt arbete kan främja lika villkor och skapa en inkluderande arbets- och kundmiljö.

Målen med arbetet är:
• Synliggöra olika diskrimineringsgrunder i vardagen.
• Göra främjartekniker som en naturlig del av arbetsvardagen.
• Öppna upp för ett kritiskt tänkande kring härskartekniker och utmana "sanningar" i vardagen.
• Synliggör normernas effekter och koppling till makt och värderingar.

Genomförande sker vid fem ordinarie arbetsplatsträffar från april till oktober/november. Varje gång tas en främjarteknik/härskarteknik upp. Alla medarbetare får förbereda sig genom att inför mötet läsa en kort text om en främjarteknik. På mötet inleder vi med att titta på film om respektive härskarteknik och därefter diskuterar vi frågan.

Material
Främjartekniker http://alltomjamstalldhet.se/?page_id=413
Härskarteknik http://alltomjamstalldhet.se/?page_id=440

"Slavar under våra rutiner"

Jag funderar kontinuerligt över hur vi förändrar vårt förhållningssätt i vårt arbete. I den förändring som bland annat biblioteken går igenom, tycker jag att just inställning och attityd i arbetet är jätteviktigt.

I dag uttryckte en av mina medarbetare att vi är "slavar under våra rutiner", att vi har anpassat våra rutiner efter våra system och att vi därefter fastnar i dessa rutiner. När vi då får nya system försöker vi anpassa systemet efter våra gamla rutiner i stället för att höja blicken och se hur vi kan förändra och förenkla vårt arbete.

Här handlar det verkligen om att som medarbetare fundera över min inställning till mitt jobb. Hur bidrar jag i förändringsarbetet och hur är jag med och driver på utvecklingen av verksamheten.

För att komma vidare i frågan är det för mig som ledare viktigt att stödja allas delaktighet i arbetet och att alla ser hur de taggar i helheten. Men det är också viktigt att vi alla är med om att jobba med vårt eget förhållningssätt.

Digital närvaro och ledarskap

Hur hanterar vi vår digitala närvaro och de sociala medierna. Detta var temat för dagens "Leadership Friday" som DIK i dag arrangerade i Lund. Brit Stakston, författare till boken ”gilla”, pratade och jag antecknade flitigt.

Vi lever som vi alla märker i en brytningstid mellan mer traditionella kommunikationskanaler och mer digitala och interaktiva sådana. Hur vi förhåller oss till vår digitala närvaro är något som vi behöver arbeta mer med. Detta gäller i alla våra verksamhetsfrågor, både i rekrytering, i min egen digital närvaro, anställdas och verksamhetens digitala närvaro.

En strategi för sociala medier handlar egentligen inte så mycket om verktygen i sig, utan om ett förhållningssätt, att hjälpa andra och att dela med sig av sin erfarenhet, sin kompetens, sitt liv, på nya sätt.

I detta sammanhang kan vi fundera over hur vi använder allt det material som vi själva, våra anställda och våra kunder producerar. Hur hjälper vi varandra och hur gör vi detta material delbart. Vilka av våra anställdas material gör vi synligt och hur. Hur mycket av vår kommunikation delar vi vidare och hur ger vi mandatet att agera som ambassadörer för verksamheten?

Tekniken ger möjlighet att sprida budskap vidare. Men tekniken är inte allt, det handlar också om det fysiska mötet människor emellan. Tekniken blir i detta ett kitt.

1995 hade man kanske en enda mailadress till verksamheten. Nu måste vi i stället hantera att frågor och input kommer in på många sätt och inte längre bara via en väg.
Brit tog upp några viktiga aspekter att fundera på, kaffestatus, tid, verksamhetsmål och vem jag är.

Kaffestatus finns enligt Brit i extremt mycket mindre omfattning än ryktet säger. Men när den finns med behöver vi ha respekt för kaffestatusen som kittet emellan inläggen av högre kvalitet. Vi väljer alla själva vad vi bidrar med och vad vi gillar och delar vidare.

Att ge tid för sociala medier är ett bekymmer som vi också behöver ta tag i. Med användningen av sociala medier kommer vi se effekter av att andra arbetsuppgifter minskar, något vi också sett efter webbens intåg.

Låt också varje medarbetare aktivt fundera på hur medarbetare kan nå verksamhetens mål genom att använda sociala medier.

Vem är jag? Vilken roll har jag? Är också något vi behöver prata om med våra medarbetare. Vi är alla ambassadörer i alla skeden i våra liv, t.ex. när vi tar en taxi och pratar med taxichauffören. Transparens betyder inte öppenhet att berätta om allt. T.ex affärshemligheter får man inte prata om. Hur vi pratar skiljer sig inte mellan IRL och den digitala sfären, anställda ska kunna berätta om verksamheten oavsett om det är i en hiss, på en middag eller i sociala medier. Genom att diskutera det ökar vi tryggheten i användandet av sociala medier.

Ganska komplexa sökningar görs ofta. Hur syns vi när man gör en komplex sökning där vi egentligen skulle vilja vara synliga? Genom att öka vår närvaro påverkar vi vad som syns och sätter större digitala fotavtryck.

Ta ansvar som chef både att förstå kontexten som medarbetarna befinner sig i och att ta samtal både om det positiva med sociala medier och om baksidorna och vad vi bör undvika.

Ge stöd så att anställda känner sig trygga i sociala medier.

Brit poängterade mot slutet att var nyfiken och tänk på att du har möjlighet att justera efter vägen.

Brit kan man följa på www.facebook.com/britstakston

Utvärdering Meröppet vid SLU-biblioteket, Alnarp

Under 2010 drevs projektet Meröppet* vid SLU-biblioteket i Alnarp. Förberedelserna innefattade bland annat lokaltekniska åtgärder, översyn av tryckta samlingarna, riskanalys och dialog med personal och intressenter/kunder. Enligt dekanbeslut infördes Meröppet från den 1 december 2010, och skulle utvärderas efter 6 månader och efter ett år. Halvårsutvärderingen presenterades i juni 2011.

I helårsutvärderingen som nu är gjord, har vi undersökt antal besök, genomfört en enkät med studenter och anställda på campus, frågat intressenter via mail om deras intryck, haft ”klotterplank” i bibliotekslokalen för möjlighet till input, samt haft diskussion i bibliotekspersonalen. Resultatet av dessa insatser sammanfattas i rapporten.

Meröppet är ett viktigt initiativ för att förbättra studie- och arbetsmiljön på campus för både studenter och anställda. Genom initiativet ökar möjligheterna för alla att få lika villkor i sina studier.

Jag hoppas att fler bibliotek utvecklar Meröppet!

***

* Meröppet = Den tid som bibliotekets studiemiljö, samlingar och tekniska hjälpmedel blir tillgängliga via passerkort för studenter, forskare, lärare och annan personal. Detta görs utöver bibliotekets ordinarie bemannade öppethållande.

Paper publicerat i IFLA Journal

Mitt paper från IFLA-konferensen i Puerto Rico är nu publicerat i IFLA Journal (s35).
http://www.ifla.org/files/hq/publications/ifla-journal/ifla-journal-38-1_2012.pdf

Stephen Parker skriver i sin Editorial "We continue with the theme of professional development with a paper by Catharina Isberg of the Swedish University of Agricultural Sciences. Her paper, ‘Professional development, values and strategy – themeans for building strong libraries for the future!’ notes that, in a library and information sector that is undergoing massive change, professional development must respond
to changes in customer expectations, behaviour and technological development. The paper describes how the Swedish University of Agricultural Sciences University Library has worked with all staff members on professional development, strategy and values, including staff empowerment and leadership, to produce excellent results."

Kul att bli publicerad :)

Professionsdag Syd

Professionsdag syd 2011_02_ci

View more PowerPoint from Catharina Isberg

Professionsdag syd

I dag arrangerade Lunds universitets bibliotek, Malmö högskolas bibliotek & IT och SLU-biblioteket en gemensam professionsdag. Konferensen lockade 135 deltagare och gick av stapeln på Orkanen i Malmö.

Efter en inledning av Jette Guldborg och Björn Wittenmark höll jag dagens första presentation. Detta gav mig ännu ett tillfälle att poängtera vikten av att utifrån vår förändrade omvärld och det förändrade bibliotekslandskapet förändra vår kompetens och verksamhet. Viktiga aspekter på varför vi ska se över vår kompetens är som jag ser det bland annat:
* den ökade komplexiteten runtomkring oss med en ökad osäkerhet och ökad oenighet om hur framtiden ser ut
* en förändrad kärnverksamhet där informationskompetens, lärandemiljöer och vetenskaplig utvärdering och kommunikation är viktiga nyckelområden, vid sidan av den mer traditionella informationsförsörjningen.
* det förändrade bibliotekslandskapet med allt mer digitalt material, nya verktyg och en flytt av bibliotekets resurser från externt producerat material till internt publicerat material.
* De förändrade och allt mer differentierade behov som våra intressenter har av vår verksamhet.
* Förskjutningen från transaktion till relation i vår verksamhet.

För att möta dessa förändringar behöver vi se över vår kompetens så att vi har en funktionell kompetens som speglar behoven i det dagliga arbetet. Den yrkestekniska kompetensen behöver givetvis utvecklas i linje med de förändrade behoven, men minst lika viktigt är att vi utvecklar vår strategiska, personliga och kommunikativa kompetens.

Viktigt är också att vi inser att all kompetens inte finns inom vår verksamhet utan att det finns massor med kompetens utanför som vi behöver använda oss av för att nå framgång. Våra kunder blir allt mer vana att vara medproducenter i olika sammanhang, något som även vi inom biblioteken behöver utveckla och anamma i våra verksamheter "Not all the smart people in the world works for you" har Bill Joy, SUN Microsystems, sagt (källa: Björn Remneland, Öppen innovation).

Vi har länge pratat om att biblioteken ska vara integrerade i forskningsprocesser och i grundutbildningen, något som vi lyckosamt gjort. Men hur integrerar vi andra verksamheter i biblioteksverksamheten? Hur öppnar vi upp vår verksamhet och skapar förutsättningar för medproduktion? Har vi så stor tillit till vår omgivning så att vi bjuder upp till gemensamma utvecklingsmöjligheter?

En annan aspekt på professionens utveckling som jag också berörde är behovet av att skapa attraktiva arbetsplatser, att locka, utveckla och behålla den kompetens som verksamheten behöver. En del av receptet för detta är som jag ser det, att jobba med den strategiska, den personliga och den kommunikativa kompetensen. Att skapa delaktighet och en känsla av sammanhang, så att vi alla kan leda oss själva i det dagliga arbetet.

Medarbetarskap

I veckan har SLU haft detta årets ledardag där SLU:s medarbetaridé lanserades. Alla inom SLU har haft möjlighet att delta i framtagandet av denna medarbetaridé.

En tanke som slog mig när jag nu fick höra vår nya medarbetaridé var att den har mycket gemensamt med de värderingar som vi inom biblioteket tillsammans tog fram 2008. Det känns verkligen kul när igenkänningsfaktorn är stor och liknande tankar kommer fram i ett nytt sammanhang. Det väcker känslan av att vi verkligen är på rätt väg.

Den medarbetaridé som nu tagits fram är:

Medarbetare vid SLU

* ser sin egen roll och sitt uppdrag i relation till SLU som helhet
* känner till och bidrar till SLU:s vision och verksamhetsidé
* tar ansvar för sina beslut och handlingar
* är lojala med överenskommelser och fattade beslut
* fokuserar på lösningar och möjligheter snarare än problem
* är öppna för och bidrar till nya idéer, förändring och utveckling
* är medmänniskor som ser, bryr sig om och hjälper varandra
* bemöter andra människor respektfullt och bejakar olikhet
* är ärliga och vågar ge varandra rak och konstruktiv återkoppling
* är bra på att samarbeta och vara delaktiga i en gemenskap
* bidrar aktivt till trivsel och god stämning på sin arbetsplats

Nu är det dags för oss alla att ta nya tag och aktivt börja jobba med medarbetaridén inom hela verksamheten. Det finns all anledning för oss att diskutera hur vi gör medarbetaridén till en del av vår vardag. Diskussioner som jag ser fram emot och som jag hoppas kommer försigå i fikarummet, på arbetsplatsmöten, i funktionsområden, projektgrupper och arbetsgrupper. Vi har alla ett ansvar att göra medarbetaridén till vår, vi är ju varandras arbetsmiljö.

Läsa e-böcker i solen

Under min semester gjorde jag några tester att läsa e-böcker i solen. Föga förvånande vann min läsplatta (Sony Reader Pocket Edition). Läsplattan med sitt elektroniska bläck klarade de förutsättningar som finns när solen strålar och det i en vanlig skärm blänker till max.






Givetvis testade jag även att läsa på min surfplatta (Samsung Galaxy Tab), men med sin "vanliga" skärm blev det så mycket blänk att jag efter några rader fick ge upp och sluta läsa. På skärmen såg jag faktiskt min egen spegelbild bättre än texten. Samma test har jag tidigare gjort hemma på altanen med min andra surfplatta (Ipad), detta med samma resultat, för mycket blänk. Att ligga inomhus i soffan och läsa på surfplattan går däremot utmärkt.


Min man läste glatt hela semestern på sin mobil (Sony Ericsson). Man undrar ju vad han sysslar med när han dagarna i ända ligger på stranden med mobilen i hösta hugg, men som sagt han läser e-böcker lånade från Burlövs bibliotek. Han hävdar att läsbarheten är ok, inte som läsplattan eller boken, men det fungerar.

Sist men inte minst testade jag givetvis en vanlig bok. Läsbarheten på den är lika bra som på läsplattan. Läsplattan har dock fördelen att texten kan göras större.