Attityder och vanor - surfplatta. Del 2

När det gäller konsumtionen av tryckta publikationer kan man titta lite på vad som hänt med de vetenskapliga tidskrifterna de senaste 15 åren, då de i princip gått från bara tryckt till bara elektroniskt. Vetenskapliga böcker börjar få allt större fotfäste i elektronisk variant (framförallt som referensböcker, uppslagsböcker, handböcker etc). Databaserna som var i tryckt form fram till 70-talet är i dag enbart elektroniska (bibliotekskataloger, olika vetenskapliga databaser etc).

Vi kommer se samma utveckling när det gäller populärvetenskap, nyheter, skönlitteratur etc. Men det kommer ta olika lång tid och anammas olika av olika människor beroende på generation, kulturell bakgrund, vanor, värderingar etc.

I USA går elektroniska böcker om försäljningen av tryckta. Jag tror att det faktum att man där hade läsplattor några år innan surfplattan kom var positivt. I Sverige kommer dessa tyvärr samtidigt, vilket jag tror kommer göra att övergången till e för den skönlitterära läsningen inte kommer få samma fart. Detta bland annat pg av att man blandar ihop surfplattan med läsplattan, inte ser vitsen att köpa bägge och därmed inte får samma positiva läsupplevelse. Surfplattan är bättre för allt utom läsning och då kommer läsningen i andra hand.

Jag tror surfplattan är här för att stanna, i alla fall för tillfället tills tekniken utvecklas. Men jag tror att vi kommer se att flera tekniska prylar kommer migrera. Detta har vi ju redan sett med t ex kameran, mp3-spelaren etc som gått in i mobilen.

På sikt tror jag att mobilen kommer ta över mkt av det som surfplatta och läsplatta står för i dag, men just nu behöver man tekniska hjälpmedel/verktyg som verkligen drar, så att man börjar använda e-media i stället för tryckt. Forskningsbiblioteken och forskarna anammade ”enkelt” e-tidskrifterna, det tog ”bara” 10 år att gå från ”har ni inte artikeln i tryckt form” till ”finns den inte i elektronisk”. Men att öka läsandet av vetenskapliga e-böcker har inte gått lika fort. Vanan vid den tryckta boken ligger ganska djupt rotat, därför tror jag att surfplattan inte råder bot på det utan att läsplattan behöver komma emellan.

En annan utmaning är att iPad inte fungerar med DRM-skyddet som finns på bl a Elib när det gäller lån av böcker. Jag tror att detta kommer ytterligare sinka användningen av e-böcker. Vi kan inte räkna med att alla ska köpa sina böcker och tidningar. Positivt för biblioteken är att många i framtiden troligen kommer öka sina boklån när de ser hur enkelt det är att sitta hemma och låna. (Om inte DRM krånglar till det…)

Multifunktionerna i surfplattan kan också påverka läsandet. Samtidigt tror jag att vi är vana vid allt brus runt omkring oss. Fast boken i surfplattan blir inte samma "frizon" som i läsplattan eller i den tryckta varianten.

Förhoppningsvis bidrar läsplattorna till ökat läsande. Läsfrämjande åtgärder är viktiga och då är tillgången till media oerhört viktig. Samtidigt måste vi vara medvetna om att bara för det finns på nätet betyder det inte att det är gratis och tillgängligt. Mycket på nätet kostar oerhört mycket – tex vetenskapliga tidskrifter som kostar lika mkt som en bil, varje år, bara i prenumerationskostnad.

För distributionsformerna tror jag att vi kommer se förändringar. Jag tror att surfplattor, läsplattor, mobiler, datorer – allt detta kommer vara framtidens verktyg för att använda media. Dagens distributionsformer kommer tvingas att förändras, vilket redan skett inom vetenskaplig publicering. Se bara hela Open Access-rörelsen inom vetenskapliga området som växer sig allt starkare och där t.o.m finansiärer de senaste åren haft som krav att material ska publiceras elektroniskt som OA.

När det gäller tryckta publikationer kanske vi kommer se mer print-on-demand i framtiden, men i övrigt tror jag att vi kommer se fler och fler ”born-digital” publikationer. Varför ska man gå omvägen om tryck? ”Writing/reading isn’t between covers” är en annan viktig framtidssyn (eller är det nutidssyn).

Attityder och vanor - surfplatta. Del 1

Jag svarade nyligen på några studenters undersökning kring attityder och vanor kring surfplattor och olika former av publikationer (traditionella och nya). Detta inlägg utgår från mina svar.

Jag använder nästan dagligen min surfplatta (iPad) för att läsa morgontidningen (Sydsvenskan, antingen som PDF eller på deras hemsida), gå in på på Facebook, surfa och/eller spela spel. Ibland använder jag surfplattan för att ta anteckningar, främst då för kortare sådana, tex vid deltagande på konferenser etc. För längre anteckningar och mer skrivande är min laptop lättare och mer ergonomisk att använda. Ibland använder jag iPaden för att kolla mail, men detta gör jag även via mobil och dator.

Den största anledningen att jag skaffade en surfplatta var att jag ville testa ny teknik och redan hade en vanlig läsplatta och gärna ville testa skillnader mellan läsplatta och surfplatta. Ville också vara tidigt ute och testa innan surfplattan kom till Sverige och köpte den därför under sommarsemestern i USA.

Jag ser tekniken som ett hjälpmedel som kan underlätta vår vardag. Tekniken gör att våra beteenden och vanor förändras vilket i sig är en utmaning, men de är ett fantastiskt hjälpmedel som kan underlätta i många olika områden. Däremot ökar risken att vi hamnar i medieföretagens händer. Särskilt tydligt blir det när Apple börjar ge sig på vad tidningarna får skriva om i sina iPadversioner. Det är svårt när innehåll och teknik kopplas för nära varandra och oberoendet försvinner.

Min familj prenumererar på Sydsvenskan i pappersformat, men min tidningsläsning har förändrats sedan jag skaffade surfplattan. Jag läser mer elektroniskt nu och skulle kunna tänka mig att släppa den tryckta prenumerationen och i stället prenumerera på en elektronisk tidning. Slippa bära papper till återvinningen och gå ut till brevlådan på morgonen och hämta in tidningen vore skönt. Samtidigt skulle det innebära att vi skulle vara tvungen att ha flera surfplattor eftersom flera familjemedlemmar vill läsa morgontidningen samtidigt. Detta är möjligt med den tryckta som är uppdelad i flera delar…

Jag läser böcker frekvent men har sedan jag fick en läsplatta i julklapp (för ett år sedan) läst de flesta böcker på läsplatta, vilket är helt fantastiskt. Jag lånar böckerna via folkbiblioteken (genom Elib).

Jag har testat och jämfört att läsa e-böcker på både läsplatta och iPad. Läsplattan har med sitt elektroniska bläck en klar fördel där eftersom den gör det möjligt att vara mer flexibel i var man sitter – möjligheten att kunna sitta utomhus i snö och sol är viktig för mig. IPaden får för mycket blänk i skärmen. Läsplattan är fantastisk för bokläsning, jag har testat flera olika som alla har olika fördelar.

fortsättning följer...

Mina anteckningar från "Unga och nätet - möjligheter och utmaningar"

Polhemskolan arrangerade den 6 december en föreläsning för alla föräldrar med Stig Roland Rask. Mycket inspirerande och intressant. Därför publicerar jag mina anteckningar här (har fått ok från Stig Roland Rask att göra det).

Stig Roland Rask har arbetat för KK stiftelsen med finansiering av forskningsprojekt inom området, är utbildad lärare och skrivit olika publikationer och böcker ("Hotbilder och motbilder" och "När det gamla möter det nya"), gett massor med föreläsningar etc.

Det allra viktigaste är att tänka på att om man som förälder inte stödjer barnens nätanvändning, kommer de inte komma till föräldern för att få hjälp om de får problem. (Min kommentar är här att prova på att byta ut förälder mot bibliotek/universitet etc)

Nätet innebär till största delen möjligheter, men tyvärr har massmedia bestämt sig för att fokusera på och lyfta fram alla faror. I presentationen lyftes dock bägge sidor fram vilket jag tyckte höjde värdet och intresset!

Ett gott exempel på hur bra nätet är för de unga är hur två präster lade upp en chat-yta på Lunarstorm. Denna fanns under en längre tid och de hade enstaka besök fram till tsunamikatastrofen då inläggen dramatiskt ökade över en natt. Prästerna kallade efter några dagar in hjälp av psykologer, kuratorer etc och de första månaderna under året satt 30 personer och arbetade med att svara på inlägg 24h om dygnet.
Ett exempel på hur vuxna finns på plats där barnen vistas och när behovet uppstår också används. Också ett exempel på hur massmedia valt att i första hand rapportera om de negativa sidorna av nätet då inte många människor hört talas om Lunarstormexemplet via massmedia.

Digital generationsklyftan, handlar inte så mycket om att de unga är tekniskt skickligare.
Den är inte så komplicerad son många menar. De ungas användande är inte så spektakulärt som många tror. De unga är inte automatiskt IT-kompetenta, och många unga är helt ointresserade av teknik. Det som gäller är ”I love my computer because my friends live in it” - kompisarna är det intressanta.

1. Vuxna informerar via mail och söker information på nätet – vi har överfört våra gamla vanor på nya medier. De unga kommunicerar via chat (msn) och frågar någon som kan (i stället för att söka informationen).

2. Unga har en annan vana än vuxna att hålla igång många olika mediekanaler samtidigt.

3. Tillgången till medier har blivit mer individualiserad och rört sig från gemensamma miljöer till tonårsrummet och byxfickan.
T ex tvn i början, som fungerade som den samlande lägerelden. Vuxna och barn tittade på samma sak, gav en gemensam upplevelse. Sen kom tv2 - fortfarande hade man en tv. När Tv4 kom köpte man en tv till och flyttade den gamla till tonårsrummen där man mest tittade på tv4, samtidigt som tv:n slutade att vara uppsamlande och gemenskapsbildande.

4. Rört sig från att vara passiv konsument - Styrt upp vårt liv kring tvtablån - till att vara en aktiv producent av medieinnehåll. Producerar texter, tar bilder, gör kortfilmer etc i mycket större utsträckning än när vi var unga.

5. Medierna är en helt integrerad del av de ungas vardag och inkluderat i IRL. Tendensen går mot att de unga slutar prata om IRL eftersom de uppfattar datorns världs som en del av den verkliga världen.

På nätet kan man uppträda anonymt, men det är de flesta unga inte intresserade av att utnyttja. Alias, nickname har inte gått segrande fram i nätkommunikationen. Facebook, bilddagboken och bloggarna är segrande och där är man inte anonym utan där exponerar sitt liv (vilket snarare är problemet än anonymiteten).

Unga har en starkare koppling mellan identitet och medier både när det gäller att skapa och utrycka sin identitet. De söker efter vem är jag med hjälp av de mediala uttrycken.

6. Förskjutning mellan det privata och det publika. Men här har dockussåporna gått före... Det vi skrev i dagbok m hänglås, skriver man nu öppet på nätet. Många skriver för de egna kompisarna, den lilla gruppen, problemet är bara att de ibland inte tänker på att alla kan läsa.


Är nätet farligt?
• Tveksamt olämpligt innehåll - värderingsdiskussioner viktiga. Största problemområdena är:
o Pornografi
o Odemokratisk politiska rörelser som t ex nynazism
o Drogliberalismen
• Falska vilseledande uppgifter – källkritik är viktigt. Se upp med den rikliga förekomsten av olika förnekare och konspirationsteoretiker på nätet, t ex förintelsen, månlandningen, 11 september och klimathotet.
• Risker på chattsidor
• Egna bilder på hemsidor – tänk på vilken typ av bilder du lägger ut. Att inte lägga ut bilder, ange namn etc är överspelat sedan 5 år tillbaka.
• Internet o spelberoende
• Plagiering fusk
• Nätmobbing är i dag det största av problemområdena. Finns mkt att lära av hur barn o unga tänker.
 Rykten
 Förtal
 Hot
 Spridning av kränkande bilder o filmer
 Uteslutning, blockering, avståndstagande, förtiganden...
o Nätmobbning, samma drivkrafter, samma personer etc som annan mobbning, inte en ny sort utan en ny arena.
o Utsattheten som den okontrollerbara spridningen har!
 Sms är vanlig i utredningar när det gäller hot.
 Kränkande kommentaren etc är mer vanliga på nätet.
o Om syftet är att härska genom förtryck så når man inte det genom anonymitet.

Arenan – nätet - är tillåtande till sin karaktär. Att kommunicera och tycka till är en av nätkulturens centrala beståndsdelar

När man är osynlig vågar man var mer synlig och då visar man kanske för mycket. Tänk på att någon annan kan läsa, någon som du inte tänkt dig. Bjud på lagom mycket.

Aktuell forskning som rekommenderas att titta på: http://cybernormer.se/about/

Chefsskap och känslor!

Hantera dina känslor - DIK

Meröppet

I går var det så dags, dagen som vi länge väntat på och arbetat fram emot. 1 december, invigningsdagen av Meröppet vid Alnarpsbiblioteket. Alla inom bibliotekspersonalen hade planerat, jobbat och gjort sitt yttersta för att allt skulle vara på plats och invigningen skulle kunna gå av stapeln. Ett otroligt gott samarbete med studentkåren gjorde också sitt till.

Hannu Sarenström gav en inspirerande föreläsning för cirka 75 personer. Strax före kl 18 var föreläsningen över och vi anslöt oss då till de som kommit för den officiella invigningen och samlades kring det uppdukade fikat och trappan. Undertecknad inledde kort med att berätta vad Meröppet är och varför vi inför det och därefter pratade kårordförande för ASK, vice kårordförande för LMK och slutligen dekanus för LTJ. Det hela avslutades med klipp av band - tre saxar samsades om att klippa det guldfärgade bandet i fyra delar.

Önskan om mer öppet har blivit Meröppet!

Vad är då Meröppet? Jo det är den tid då anställda och studenter vid SLU kan komma in i bibliotek & LRC via sina passerkort. Detta sker utöver våra ordinarie bemannade öppettider 9-18 och 9-16.

Förord till "Tid för framtid - Strategisk verksamhetsutveckling och planering"

Eftersom jag fått förmånen att skriva förordet till Margareta Nelkes nya bok "Tid för framtid - Strategisk verksamhetsutveckling och planering", publicerar jag förordet i sin helhet här på min blogg. :)

Förord:
"Verksamhetsutveckling är avgörande för alla verksamheter inte minst inom Informations- & Bibliotekssektorn (I&B). Att därtill arbeta med strategisk verksamhetsutveckling är helt nödvändigt för att säkerställa en livskraftig framtida verksamhet som ger nytta för kunder och intressenter. Vi behöver alla ha en tydlig bild av vad just vår verksamhet syftar till, vilken riktning vi har och vad vi ska göra för att uppnå våra mål. I vår omvärld förändras ständigt tekniken vilket i sin tur förändrar de media som vi hanterar och våra kunders beteenden och förväntningar, vilket givetvis påverkar grund¬förutsättningarna för verksamheterna inte minst inom I&B området.

Margareta Nelke tar genom sin bok ett viktigt steg för att stödja förbättring av strategiarbetet med fokus främst på I&B sektorn. Boken är utmärkt för både den som är van att arbeta med strategisk planering och för den som är mer ovan. För den vana ger boken nya infallsvinklar, nya idéer samt en mycket bra systematisk genomgång av området. Den ovane får övergripan¬de teori och flera tips och verktyg kring hur strategiarbetet kan läggas upp.

I boken varvas teori med exempel från praktiken, vilket ger en fördjupning och ökar förståelsen för vikten av strategiarbete. Bokens avslutande del innehåller en mängd verktyg som skapar en god grund för det strategiska verksamhetsutvecklingsarbetet. Två viktiga aspekter ur boken som jag väl¬jer att särskilt lyfta fram är dels vikten av omvärldsbevakningen/analysen och dels att alla medarbetare är delaktiga i strategiarbetet.

Det är viktigt att i den föränderliga värld vi lever i ha kunskap om sin omvärld och att använda sina verktyg för att se in i framtiden. För detta krävs med Margaretas egna ord ”fingertoppskänsla för förändringens vindar men också en systematik i arbetet”, något som jag blev varse som några av Margaretas styrkor i hennes arbete vid Tetra Pak i Lund. Jag var vid den tiden verksam inom läkemedelsindustrin och flera av de idéer som jag hämtade utifrån och som också blev omsatta i praktiken kom just från Margareta. Hon har en otrolig förmåga att vara tidigt ute och se förändringens vindar och i detta våga ifrågasätta delar av verksamheten som många inom I&B nog inte skulle drömma om att fundera över. För att göra detta möjligt krävs verklig fingertoppskänsla, både vid omvärldsanalysen och i den strategiska planeringen, så att de beslut och den verksamhetsutveckling som genomförs faller väl ut. Hur detta blir möjligt får vi i boken ta del av genom de tankar som förmedlas.

Många är de strategidokument som hamnat i en bokhylla som ”färdig” produkt och som därefter i bästa fall dammats av någon gång ibland. För att göra strategin till en verklighet för alla som arbetar inom organisationen framhålls i boken vikten av att alla i personalen görs delaktiga i strategiar¬betet. Vikten av detta är något jag verkligen kan skriva under på och jag vill särskilt framhålla att detta arbete går att utföra med både stora och små personalgrupper. Inom SLU-biblioteket genomförde vi nyligen ett strategiarbete i hela personalstyrkan på 50 personer, med ett gott resultat. Det viktiga är att göra tydligt för alla vad man kan påverka och vad som är ledningens uppgift att besluta. Delaktighet betyder att man är del av arbetet och bidrar med sin kompetens och input, inte att man får sin vilja igenom i alla frågor. Strategiarbete på detta sätt skapar också en grogrund för en bättre arbetsmiljö och blir del av grupputvecklingsarbetet inom verksamheten.

I ”Tid för framtid – Strategisk verksamhetsutveckling och planering” får vi ta del av gedigna erfarenheter och kunskap vilket jag är övertygad om kommer skapa en oerhörd nytta för oss alla inom I&B. Jag rekommenderar varmt alla att ta till sig, läsa och använda denna bok i sitt dagliga arbete. Och viktigast av allt, involvera hela personalen i strategiarbetet så det blir vad det bör vara – ett levande inslag i verksamheten.

Läs, lär och låt dig inspireras!
Alnarp 2010-10-22
Catharina Isberg
Bitr. Överbibliotekarie SLU-biblioteket, Sveriges Lantbruksuniversitet"


Ytterligare information om boken finns i det prospekt som Margareta lagt på nätet.

Läsplatta eller surfplatta?

I somras när vi var i USA på semester köpte vi en iPad. Eftersom jag sedan tidigare har en läsplatta och nu kunnat testa båda dessa delar jag nu med mig av några reflektioner.

I dag läste jag nyheten att årets julklapp blir en surfplatta. Själv trodde jag att läsplattan skulle hinna före, men ok man kanske blandar ihop dessa två? Hur som helst ska man fundera över användningsområde innan man gör sitt inköp.

Läsplattan är utmärkt för:
* Linjär läsning (från början till slut) t.ex av en roman. Facklitteratur eller där man läser många olika dokument/böcker samtidigt passar papper bäst visar de tester som gjorts hitentills.
* För läsning i solen, i snön och i andra sammanhang där det är svårt att läsa på en datorskärm eller mobiltelefonskärm är det läsplatta som gäller. Läsplattan är gjord med elektroniskt bläck och klarar därmed dessa omständigheter bättre än surfplattan som har en "vanlig skärm".
* Många läsplattor är utmärkta för att göra anteckningar i materialet, hitta tillbaka till där man var i texten genom bokmärke, ändra textstorlek osv.
* Låna böcker från folkbiblioteken via eLib.

Surfplattan är utmärkt för att:
* Surfa på nätet
* Spela spel. Det finns massor med appar att ladda ner vilket gör att man lätt kan fördriva tiden :).
* Läsa morgontidningen. Själv läser jag Sydsvenskan på morgonen på min iPad. Antingen som PDF eller på deras hemsida. Skulle gladeligen vilja slänga ut papperstidningen, men då får vi skaffa fler surfplattor - den tryckta tidningen har ju flera bilagor vilket gör att flera kan läsa samma tidning samtidigt och skapar familjefrid vid frukosten. :)
* Ta anteckningar, vilket fungerar nästan lika bra som på en lap-top, om man tycker det är ok att skriva på touch utan tangentbord.
* Det går att läsa e-böcker på surfplattan, men tyvärr får man då hålla sig från att sitta utomhus, vilket jag ofta gör när jag läser.

Sammanfattningsvis rekommenderar jag den som ska läsa böcker att köpa en läsplatta, den som ska läsa tidningen eller spela spel att köpa en surfplatta. Så just nu blir det kanske båda! :)

Läsplatta - test av Cybook Opus

I Alnarpsbiblioteket tester av olika läsplattor ingår bl a Cybook Opus. Denna har jag nu under den senaste veckan testat och jag trivs ganska bra med den. Den väger inte mycket och bläddringsfunktionen är enkel (finns dessutom två olika sätt att bläddra på), vilket är två viktiga egenskaper när man ska ligga och läsa länge utan att få ont i handled, tumme eller liknande. En trevlig funktion är också att man kan byta font om man vill. Däremot har jag inte hittat någon funktion för att lägga bokmärke, vilket jag saknar. Dessutom krävs det flera steg för att ändra textstorleken, vilket jag tycker gör det onödigt krångligt.

När man slår på plattan kommer man in i sitt bibliotek och ser hela listan av böcker. Bra för att åter se utsidan av den bok man läser och bra också om man vill läsa något annat än det man slutade med senast man använde plattan. Men personligen skulle jag uppskatta att komma direkt in i boken, där jag senast slutade läsa.

PDF går att läsa i Cybook Opus, men funktionen att händra teckenstorlek fungerar dåligt i pdf eftersom texten inte anpassas till sidan utan försvinner ut i kanten och därmed blir oläsbar. Samma pdf har jag testat på annan läsplatta där texten anpassats, så det beror i detta fall inte på pdf:en.

Jag ser nu fram mot att testa nästa läsplatta!

Samverkan i biblioteksSverige

Några tankar från biblioteksstämman.
En stor del av Biblioteksstämman handlade i år om KB:s utvidgade uppdrag - att från årsskiftet även få med folkbiblioteken inom sitt uppdrag.
Diskussionerna under dagen och det senaste året har varit och är verkligt intressanta. Vi har många frågor att ta tag i inom hela bibliotekssfären och många möjligheter för utveckling.

Tydligt är dock att det finns olikheter mellan bibliotekstyperna, både i uppdrag och i verksamhet. När vi nu går in i en ny nationell samverkan från årsskiftet behöver vi både se fördelarna och arbeta kring dessa, men också hantera de olikheter som faktiskt finns. Jag tror att vi alla kommer vinna på en ökad bibliotekssamverkan, biblioteksSverige är inte större än att vi ska kunna klara detta. Men viktigt är att det finns resurser så att man kan leva upp till de förväntningar som finns på samordningen.

Forskningsbiblioteken har en finansering som bygger på forsknings- och grundutbildningsmedel. Man arbetar allt mer med interna processer, som publicering och undervisning, integrerade i sina moderorganisationer. Detta medan folkbiblioteken finansieras på annat sätt och har helt andra prioriterade uppdrag.

Jette Guldborg tryckte som SUHF-representant, på vikten av fortsatt inflytande och att fortsatt få samma uppmärksamhet från KB som tidigare, även när samverkan öppnas för fler aktörer. Karin Grönwall lyfte som forskningsbiblioteksrepresentant fram vikten att värna om olikheterna mellan de olika bibliotekstyperna och inte utgå från minsta gemensamma nämnare, vilket det känns som man gjort i den plan som lades i våras.

Infrastrukturfrågorna är viktiga i samverkan, men medan folkbiblioteken ser dessa på nationell nivå, blickar forskningsbiblioteken alltmer utåt internationellt. Det blir en utmaning för KB att driva och utveckla dessa frågor och en utmaning för oss alla att samverka med olika fokus och kring olika strategiska möjligheter.

FUMSI - Mobile Technologies in Libraries

FUMSI - Mobile Technologies in Libraries

Bibliotekets fokus - från lokal via skrivbord till fickan

Äntligen börjar vi se tecken på att det rör på sig. Tyresö bibliotek är först ut i landet med att ta fram en app till Android och Iphone. Biblioteket flyttar därmed in i kundens ficka.

Tänk, för drygt tio år sedan fanns biblioteket fortfarande till största delen i lokalen. Därefter gjorde e-tidskrifterna sitt genomslag och databaserna blev mer användarvänliga och vips flyttade biblioteket ut till kundens skrivbord (eller dator). Kunden behövde inte längre komma till lokalen för att få tag på sin information och biblioteket fick flytta sitt fokus från lokalen till hela verksamheten bibliotek med sitt stora och utökade tjänsteutbud. Nu sker en ny fokusförändring. Biblioteket börjar nu så smått flytta från skrivbordet och datorn till fickan och mobilen.

Biblioteket i lokalen --> biblioteket på ditt skrivbord --> biblioteket i din ficka :-)

Jag ser fram mot många spännande kreativa nyheter inom detta område! Undrar bara hur vi få fart på det hela med tanke på de slimmade biblioteksorganisationer som vi i dagsläget har. Hur skapar vi de kreativa miljöer som behövs för att utvecklas vidare?

Riskaptit för att kunna utvecklas!

Har biblioteken tillräckligt med riskaptit?
Självklart ska vi göra riskanalyser och se till att motverka negativa konsekvenser av risker, men samtidigt är det nödvändigt att ta en viss mängd risker för att utveckla sin verksamhet. Med andra ord - vi behöver en viss riskaptit. Jag tycker att biblioteken de senaste åren blivit bättre på att öva och pröva, testa nytt och lära medan man gör, men jag är säker på att vi behöver bli ännu bättre på detta. Att öka vår aptit efter lite risker, gå utanför vår komfortzon och utmana oss själva och våra verksamheter är ett måste för att komma vidare och skapa livskraftiga framtida verksamheter. Tänk vilken kraft vi tillsammans kan utgöra!

Hur står det till med riskaptiten?

Länk till inlägg om min insats vid Uppsala UB tidigare i veckan. Inlägget finns upplagt på Cecilia Peterssons och Linda Vidlunds nystartade blogg "Biblioteksbloggen".

Biblioteken och kompetensarbetet

I dag har jag haft mitt sista IRL-möte som ordförande för Expertgruppen för kompetensfrågor. Vi har fortfarande ett webbmöte kvar i december samt så har jag deltagande på Biblioteksstämman och ett ordförandemöte kvar. Men det sista IRL-mötet satte igång tankarna lite extra inför det framtida arbetet.

Jag ser två viktiga frågor som behöver arbetas vidare med. Dels fortsatt medvetandegörande och samverkan i kompetensfrågorna och dels vilka behov som finns av framtidens nyutexaminerade bibliotekarier.

Medvetandegörande och samverkan i kompetensfrågor är ngt som vi arbetat med en hel del i olika fora och jag tycker faktiskt att diskussionerna kring kompetensfrågorna ökat under de senaste åren. Inte minst de semninarier som Expertgruppen arrangerat och de presentationer som vi hållit i olika sammanhang har bidragit till detta, liksom arbete som skett i många andra konstellationer av många andra initiativtagare.

Vilka behov som biblioteken/marknaden har när det gäller framtidens bibliotekarier är en svårare nöt att knäcka. De kraftiga förändringar som finns i bibliotekens verksamhet och i de förväntningar som finns från omvärlden i kombination med en inte helt uppdaterad bild i omvärlden kring vad ett bibliotek är, skapar många utmanande attityder och åsikter. Att fortsätta fundera över vilka signaler vi alla bibliotekarier sänder är av största vikt, liksom att fortsätta förändra detta! Vi behöver bli nogrannare med vår kommunikation kring vår roll och vår kompetens. Vi behöver också ibland släppa våra egna föreställningar för att höja blicken och se framåt - en klar utmaning för alla i sitt ledarskap, medarbetarskap och dagliga arbete! Men också en fortsatt utmaning för Expertgruppen för kompetensfrågor i sin från årsskiftet nya konstellation.

Själv brinner jag för dessa frågor och kommer givetvis att jobba vidare för dem i olika sammanhang - och än är det inte årsskifte :-)!

Biblioteken och e-boken

Länk till Linnea Sjögrens intressanta blogginlägg om biblioteken och e-boken.

Jag kan skriva under på hennes inledande utblick från USA. Under min sommarsemester förundrades jag över alla läsplattor jag såg, både som användes och som fanns i affärerna. När slår läsplattan igenom i Sverige?

Läsplattan på semester och DRM

I somras laddade jag läsplattan inför mina dryga 3 veckor i USA. Massor med böcker kom med utan att vålla varken överdrivna koldioxidutsläpp eller övervikt på flyget. Efter en vecka hände dock det som inte får hända. Läsplattan hängde sig och efter återupplivningsförsök hände samma sak igen. Fick till slut överge e-boken till förmån för tryckta böcker...

Väl hemma i Sverige igen lämnades plattan in på teknisk service och kom därefter åter i min ägo. Efter "lite" strul med DRM skyddet har jag nu fått igång den igen. Det visade sig att kopplingarna mellan läsplattan, datorn och mina användarinställningar strulade vilket gjorde att DRM skyddet blockerade all möjlighet att låna böcker på Elib (eller rättare sagt att läsa de böcker jag lyckats låna). Mycket enerverande.

Jag har sedan dess funderat en del kring om de som kräver DRM-skyddet (ex förlagen)kommer ta supporten på alla frågor och allt strul som kommer i dess kölvatten, eller om de tänker överlåta det till biblioteken och andra intermediärer... Vad gör vi som bibliotek i så fall åt frågan? Jag kan tänka mig att framförallt folkbiblioteken kommer få en hel del supportärenden som härör från strulande DRM-skydd och läsplattor.

test av två olika Sony läsplattor

"Framtiden kommer alltid"

Seminarieinbjudan till intern utbildning vid UUB.

Biblioteken lever i en förändrad omvärld vilket gjort att förändringar blivit ett allt mer naturligt inslag i vår vardag. Dessa förändringar skapar möjligheter men också utmaningar som vi inom biblioteken behöver ta ställning till.
Vår framtida roll påverkas av de vägval vi gör i dag, liksom det vi är i dag har påverkats av vad vi gjorde igår.
Hur kommer vi då vidare i en värld där graden av osäkerhet är hög och oenigheten kring hur framtiden ser ut är stor? Hur skapar vi tillsammans en framtid där bibliotekens kompetens tas tillvara för kundens nytta och behov? Frågorna är många och svaren likaså. Vi kan välja många olika vägar för att ta oss till målet, det viktiga är att vi agerar. Var med om en förmiddag då vi vänder på några stenar och tillsammans tar fram några sätt att hantera framtiden som alltid kommer!

Bibliotekarie inom media, med blick för framtiden

SLU-biblioteket söker en

Bibliotekarie inom media, med blick för framtiden.

Placering: I Uppsala men möjligen även i Alnarp eller Umeå.

Du som söker ska arbeta med informationsförsörjning genom modern teknik och integrerade söksystem. Du ska samordna och effektivisera våra processer i mediehantering inom SLU-biblioteket. Du vill vara med och driva vår utveckling av verksamheten framåt, och deltar samtidigt i det dagliga informationsförsörjningsarbetet. Resor till SLU:s huvudorter ingår i arbetet.

Hela annonsen finns på: http://www.slu.se/sv/for-dig-som/lediga-anstallningar/

Mer information:
Catharina Isberg Bitr. överbibliotekarie 040-41 50 47 (tom 10 juli)
Snorre Rufelt Överbibliotekarie 018-67 10 89 (from 12 juli)

Välkommen med din ansökan!

/Catharina

FUMSI - The social intranet fires-up knowledge sharing

FUMSI - The social intranet fires-up knowledge sharing

FUMSI - Next generation catalogues, discovery interfaces and their role in helping meet changing user needs

FUMSI - Next generation catalogues, discovery interfaces and their role in helping meet changing user needs

PMI - Plus Minus Intressant

Edward de Bono har tagit fram verktyget PMI. Plus Minus Intressant. Detta kan avnändas vid beslutsunderlag, brain-storm, utvärdering etc.

Klippt från DIK

"1. Lista alla plus. I det här steget handlar det om att fokusera på det som är bra. Lägg de kritiska glasögonen åt sidan och låt alla fördelar flöda fritt. Skriv ned samtliga positiva synpunkter och håll gärna på tills ingen kan komma på något mer.

2. Lista alla minus. Nu åker de kritiska glasögonen på. Det kan ibland vara jobbigt att leta fel, men det är viktigt att även det som fungerat mindre bra kommer i dagen så att det kan förändras till det bättre. Använd hellre det mer neutrala ordet minus än det laddade ordet negativt. Det kan göra det lättare att ta upp kritiska synpunkter.

3. Lista det som är intressant. Här ryms både negativa och positiva tankar och reflektioner på ett lite djupare plan. I detta steg finns det utrymme för funderingar över vad man upplevt eller står inför och vilka slutsatser man kan dra här och nu.

4. Summera helheten. Nu är tiden inne att överblicka hela upplevelsen eller problemet. Vad är positivt? Vilka utvecklingsmöjligheter finns? Efter att ha kartlagt de positiva, negativa och intressanta aspekterna i en fråga är det dags att ta ställning och låta känslorna vara med."

Om tillit

Intressant artikel med samlade tankar om tillit!

Uppdrag – Läsplatta

Vid SLU Alnarpsbiblioteket sätter vi nu igång ett projekt kring läsplattor. Uppdraget ser ut som följer:

Övergripande
Digitala medier får en allt viktigare roll i vår verksamhet. Elektroniska tidskrifter har snabbt tagit en stor del av marknaden, men för e-böcker har det inte gått lika fort. Böcker används på andra sätt än tidskrifter och är inte alltid lika lätta att tillgodogöra sig via datorn. Redskap för att använda böcker har efterfrågats och nu börjar läsplattor göra sitt intåg. Vi behöver i detta läge höja vår kompetens kring tekniska möjligheter och utveckling och testa redskapen, för att se hur vi inom forskningsbibliotek kan använda läsplattor för att skapa ett mervärde för våra kunder.

Syfte
Bibliotekspersonalen ska i sitt arbete och på sin fritid få möjlighet att testa att använda läsplattor för att se hur dessa kan skapa nytta för studenter och forskare och höja kvalitet i utbildning och forskning.

Mål
Kompetensutveckling bland bibliotekspersonalen så att alla känner till läsplattor.
Se hur läsplattan kan användas inom utbildning och forskning.

Aktiviteter
Urval och inköp
• Kolla marknaden - välja ut och köpa in 3 olika läsplattor
Temamöte
Kompetensutveckling – bibliotekspersonalen
• Alla testar, använder och reflekterar över läsplattor i sin blogg. Frågeställningar tas fram inför detta.
• Testa nedladdning från/av:
• SLUB e-bokssamling,
• en arbetsrelaterad pdf,
• Google books el motsvarande,
• köpa en bok,
• prova att låna från folkbibliotek via Elib
Redovisa resultatet i den egna bloggen.
Uppföljning av reslutat

Nutid eller framtid?

Mitt svar på KB:s planläggningsarbete, eftersom jag tycker det är av största vikt att biblioteks-Sverige blir mer proaktivt.

Mycket intressant att följa planarbetet. Jag funderar dock vart framtidsvisionerna för biblioteks-Sverige tagit vägen i debatten. Nu i början av året har flera rapporter lagts fram (bl a från ALA) som belyser behovet av snabba förändringar i bibliotekens arbete och strategier.

Hur tänker KB kring dessa frågor? Hur kommer KB finnas med och stötta detta utvecklingsarbete på en hastigt förändrad informationsarena, med ny teknik som skapar nya utmaningar och möjligheter? Hur kommer KB vara med och utveckla bibliotekens arbetsprocesser i linje med nya behov och möjligheter? Hur kommer KB vara med och driva på förändringsarbetet så att bibliotekens kompetens kommer till sin rätt i nya konstellationer och sammanhang?

Stora frågor som behövs ställas, diskuteras och besvaras om vi vill ha livskraftiga bibliotek i framtiden!

Struktur, kvalitet, kvantitet...

I torsdags den 18 mars hölls en konferens i Malmö som lockade anställda från landets universitet och högskolor. Arrangör var delegationen för jämställdhet i högskolan http://www.jamstalldhetihogskolan.se/Bazment/dj/sv/hem.aspx Aktuell forskning på jämställdhetsområdet belystes och flera forskningsprojekt var på plats för att berätta om vad man gör. Drude Dahlerup, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet berättade om den översikt som hon gjort på befintlig forskning inom jämställdhetsområdet. Denna och andra rapporter finns på http://www.jamstalldhetihogskolan.se/Bazment/dj/sv/Delegationens-rapporter.aspx . Tuija Muhonen från Malmö högskola berättade om sitt forskningsprojekt om hur den kvantitativa könsfördelningen påverkar den kvalitativa jämställdheten.

Intressant som kom fram under dagen var dels skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ jämställdhetsforskning och dels symbol kontra struktur.
• Kvalitativt - båda könens (eller kulturella bakgrund, ålder etc) kunskaper, erfarenheter, synpunkter, värderingar och livsvillkor tas tillvara och får påverka utformning och utveckling av verksamhet och organisation.
• Kvantitativt - antalet har betydelse för t. ex synlighet och för att få tillträde till olika arbeten och möjligheter. Men den kvantitativa analysen kan vara en fälla då man nöjer sig med siffran och strukturen förblir. Ett exempel på detta är den tendens att kvinnor inom företag tenderar att bli kommunikations- och personalchefer medan männen sitter på strategiskt mer inflytelserika positioner. Då ger den kvantitativa analysen en annan bild än den kvalitativa.
• Symbol kontra struktur – ett exempel på detta är symbolvärdet av att t ex hälften i ledningen är kvinnor och hälften är män. Då tenderar man att tro att jämställdhet är uppnådd utan att titta på strukturer som fortsatt kan göra att man inte har lika villkor inom organisationen.

Intressant för oss som bibliotek var att Drude Dahlerup tog upp frågan om hur högskolor och universitet uppnår vår skyldighet att lägga ett genusperspektiv på organisations- och systemförändringar. Som exempel nämndes bl a bibliometrisk analys. Har man i sin utveckling av kvalitets- och excellensdrivna verksamheter (där bibliometrisk analys används som ett verktyg) tagit hänsyn till lika villkor redan i början av arbetet? Dekanus för LTJ passade i fredags på att ställa frågan till Staffan P när hon träffade honom och mig på campus här i Alnarp. Jag är säker på att denna fråga kommer dyka upp igen. Det Drude menade med exemplet var att det i allmänhet är lättare att genomföra något i förväg, när man lägger planerna för arbetet än i efterhand, när man redan fått nya strukturer på plats.

Personligen tror jag att vi alla behöver ha en bättre medvetenhet kring frågor som olika ålder, etnicitet, kön, sexuell läggning etc för att tillsammans se till att det inte finns faktorer i arbetslivet som gör att grupper marginaliseras. Vi vill ju att allas potential ska kunna användas i arbetslivet.

Framtidens bibliotekarier

Biblioteken förändras och därmed de behov som vi har av framtidens utbildade bibliotekarier. Jag har på sistone fått flera förfrågningar kring denna fråga, därav detta inlägg.

Detta är en mycket viktig fråga som vi i KB:s Expertgrupp för kompetensfrågor till viss del har berört i vårt arbete. Det vi gjort är dels att vi arrangerat en workshop i oktober 2009 i Borås och dels att vi därefter satt igång en arbetsgrupp för aktörer (bibliotekarieutbildningarna, KB, föreningar etc). Till hösten planerar vi en ny workshop i Borås även denna gång i anslutning till konferensen "Mötesplats för framtiden". Alla dessa insatser har dock fokus på vidareutbildning av befintliga bibliotekarier, men här finns en beröring till framtida nyutbildade bibliotekariers kompetensbehov.

Genom olika kontakter har jag också fått veta om två konkreta och mycket intressanta insatser som pågår. Malmö stadsbibliotek har i samarbete med Region Skåne satt igång ett projekt tillsammans med bibliotekarieutbildningen i Lund och i Köpenhamn där de tittar på utbildningsbehov av framtida folkbibliotekarier. SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) Forum för bibliotekschefer har ett liknande arbete på gång där de tagit kontakt med utbildningarna om forskningsbibliotekens framtida behov.

Mycket behöver göras i denna fråga så att vi på biblioteken får den kompetens vi behöver hos de nyutbildade bibliotekarierna. Men mycket behöver också göras inom våra organisationer så att de som börjar jobba hos oss får möjligheten att verkligen använda sin kompetens och förändra verksamheterna!

Sociala nätet i läsupplevelsen!

Ännu en intressant utveckling! Att få in det sociala nätet i läsupplevelsen! Här får biblioteken något att bita i!

The Copia
"We’re not just changing the format.
We’re rewriting the whole reading experience.
Introducing Copia, the world’s first social reading experience — reading, learning and sharing all in one."

Försmak om vad som komma skall...

Häftiga läsplattor på den internationella arenan. Många funktioner kombineras och läsplattorna ger många nya möjligheter: http://us.cnn.com/video/?/video/tech/2010/01/06/ces.ereaders.cnn och
http://cnn.com/video/?/video/tech/2010/01/08/CES.thursday.errol.barnett.cnn

Ute på stormande hav eller i den trygga hamnen?

Hela dagen har jag varit uppslukad av Ebba Lindsös bok "Livet, makten och konsten att våga vara sig själv". Jättebra läsning som bl a visar vikten av våra värderingar som vår bojsten i livet och hur strukturerna i samhället påverkar oss alla, inklusive media. Många tankar har satts igång.
Särskilt intressant att läsa om olika organisationskulturer och vilken skillnad det är mellan en värderingsstyrd organisation där alla jobbar tillsammans för ett gemensamt mål, för verksamhetens bästa, och en annan organisation där man främst ser till sina egna personliga mål och utgår från att vi har ju klarat oss hitentills.
Något som vi inom biblioteken behöver fundera över. Vet vi vad våra kunder behöver i morgon - i så fall, hur kommer vi dit? Jo genom att öva och pröva, inte genom att sitta stilla och vänta på att ngn ska komma med det optimala beslutet. Vi behöver välja en tillräckligt bra väg och testa den. Blir det fel får vi agera utifrån det!
I Ebbas bok har hon med ett citat som jag starkt gillar: "Ett fartyg i hamn är tryggt, men det är inte vad fartyg är byggda för" (talesätt).

Läsplatta - del 10 - det rör verkligen på sig

Så är det åter dags. Missade igår att skriva om att det inte bara var Adlibris som släppte nyheten om sin Letto utan även Bokus och Nordstedts som släpper sin Cybook. Liksom Letto säljs Cybook med några redan nedladdade böcker.

När nu fler plattor finns på marknaden hoppas jag att jag i framtiden ser fler sitta med sin platta på flygplatsen eller på tåget. Som jag tidigare skrivit har jag känt mig ensam hitentills. :-)

Hur ska nu biblioteken förhålla sig till alla dessa läsplattor? Så länge de alla klarar av standardfiltyper är väl allt frid och fröjd, kan vi ju hoppas. Men samtidigt undrar jag om alla läsare klarar tekniken. Min platta har strulat när det gäller nedladdningar. Bokus har jag fortfarande inte lyckats använda (trots mailförfrågningar till deras helpdesk - utan svar). Biblioteken kan ju inte ta på sig rollen av teknisk support, men lite behjälpliga måste vi nog allt vara i vårt möte med kunden och den nya läsplattan. Eller?

Läsplatta - del 9 - det börjar röra på sig!

Det händer något på e-boksmarknaden. Vi är många som väntat på detta, men nu börjar vi faktiskt se tecknen! I dag fick jag mail från en kollega på Ultunabiblioteket som gav mig det senaste tipset (Tack!).

På Adlibris hemsida kan vi nu läsa om deras läsplatta "Adlibris Letto". Adlibris verkar med detta gå i Amazons fotspår och släppa sin egen läsplatta. Den levereras t.o.m. med några titlar redan nedladdade på plattan. I samband med att plattan släpps inför man också ett nytt format för e-böcker, samtidigt som plattan kan hantera t ex pdf. Fast jag funderar över om vi verkligen behöver fler format på marknaden?

Intressantast i sammanhanget är dock priset, som ligger en bra bit lägre än andra läsplattor på marknaden. Och intressant är också det faktum att plattan kan hantera ljudfiler så att man kan lyssna på ljudböcker och musik. Jag tror en hel del på detta med att kompbinera många funktioner i samma apparat. Gissar att det inte bara är jag som är trött på alla olika elektroniska prylar som ligger och skräpar i vrårna. :-)

Kompetensstrategi och tid...

Jag hoppas verkligen att vi inom Expertgruppen för kompetensfrågor ska kunna bidra till att kompetensfrågorna får ett ökat strategiskt fokus. Ett tips är Malin Lindelöws bok ”Kompetensbaserad personalstrategi” som vi i höstas arrangerade ett seminarium utifrån.

Tid för kompetensfrågor är en återkommande fråga. Inom SLU biblioteket har vi valt att lägga in följande text i vår kompetensförsörjningsstrategi: ”Det är viktigt att tid till kompetensutveckling och reflektion prioriteras av den enskilde medarbetaren. Närmaste chef ställer gärna upp som bollplank i denna prioritering.”

Jag tycker det är viktigt att komma ihåg att kompetensutveckling sker genom en mängd olika metoder t. ex. kurser, konferenser, bokcirklar, mentorskap, coachning, samtal, tidskrifter, internet, projektarbete och inte minst i det dagliga arbetet.

Detta publicerades ursprungligen som ett svar på inlägg på KB:s blogg.

Kommunikation och kundmöte

Något som vi i Expertgruppen för kompetensfrågor sett är ett behov av att i bibliotekens kompetensutveckling utveckla samtalet, bemötandet, dialogen och lyss-kunskapen. De sista 10 åren har offentlig sektor allt mer rört sig mot ett kundperspektiv, där kunden har rätt att välja, ställa krav och får lov att ha rätt. Detta ställer utökade krav på oss som arbetar på bibliotek i vår kommunikation och i vårt möte med kunden (oavsett om det sker i lokalen eller virtuellt). Vårt varumärke är starkt, men vi behöver också kommunicera de nya möjligher och verksamhetsgrenar som det moderna varumärket innefattar.

Ursprungligt är detta publicerat som svar på inlägg på: KB:s blogg

Inlägg på KB:s blogg för planarbetet

Kompetensfrågor –för framtidens bibliotek!
Gästbloggare Catharina Isberg är ordförande i KB:s Expertgrupp för kompetensfrågor, samt till vardags Biträdande Överbibliotekarie vid SLU Biblioteket.

Biblioteken verkar på en allt bredare arena och rör sig samtidigt mot att bli allt mer strategiskt integrerade i moderorganisationerna. Inom folkbiblioteken samsas den bokliga och informationsförmedlande diskursen med mötesplatstanken, medan forsknings- och specialbiblioteken allt mer arbetar med publicering och undervisning jämte den mer traditionella informationsförsörjningen. Genomgående är att de förändrade uppdrag som biblioteken har ger allt större vikt åt verksamheten, då man kommer in i fler delar av kundernas verksamhet och får större spridning i värdekedjan – från ax till limpa.

För att kunna uppfylla förväntningarna på biblioteken och för att fullt kunna utnyttja bibliotekens potential krävs ett fokus på kompetensfrågorna.

I KB:s utvidgade uppdrag är hela kompetensområdet en utmaning med många olika behov, olika verksamhetsinriktningar och synsätt. Hela kompetensområdet är oerhört brett och för att på nationell nivå sätta fokus på dessa frågor behöver detta dels göras på en övergripande nivå och dels inom väl avgränsade områden. Utifrån de behovsinventeringar som Expertgruppen gjort ser vi att särskild vikt bör läggas på personlig, strategisk och kommunikativ kompetens förutom den yrkestekniska kompetensen.

Genom att verka för ökat samarbete mellan olika aktörer och intressenter ska det nationella arbetet påverka och höja medvetandet om vikten av kompetensfrågor inom biblioteken. Viktigt är också att övergripande identifiera nuvarande och kommande behov av kompetensutveckling.

Viktiga fokusområden i det framtida arbetet är bl a:

Kompetensplanering – kompetensstrategier och andra verktyg för att bedriva lokala kompetensfrågor inom bibliotek.
Identifiera nuvarande och kommande behov av kompetensutveckling.
Dialog med uppdragsgivare och ledningar som strategiskt driver kompetensutvecklingsfrågorna, t ex SUHF, regionbibliotek….
Nätverk för dialog och kommunikation mellan de som arbetar med kompetensutvecklingsfrågor lokalt inom bibliotek.
Samverkan mellan biblioteksutbildningar, regionbibliotek, biblioteksföreningar, KB och andra som ger biblioteksorienterad utbildning och kompetensutveckling.
I det nya uppdraget ska Expertgruppens arbete drivas för de bibliotek som ligger inom KB:s utökade uppdrag, så att dessa kan utveckla sina verksamheter utifrån sina uppdragsgivares och kunders behov. Detta är något som vi under 2010 får bädda för, så att vi står redo 2011.

Med detta inlägg vill jag sätta igång en dialog som jag hoppas ska ge mycket input för det fortsatta arbetet med kompetensfrågorna! Välkommen med dina synpunkter och kommentarer!

Catharina Isberg
Ordförande Expertgruppen för kompetensfrågor
Catharina.isberg [at] bib.slu.se

Läsplatta - del 8 - elektroniskt redskap

Åter har läsplattan varit ute på resande fot. Hela mitt lilla bibliotek har varit med och valfriheten har varit total. :-) Men när man flyger kan man inte läsa på läsplattan vid start och landning... Detta eftersom alla elektroniska prylar ska vara avstängda så länge säkerhetsbältesskyltarna lyser. Nåja, det ger lite extra avkopplingstid, men visst är det lite irriterande när man är inne i ett spännande avsnitt. Varför måste alla elektroniska prylar vara avstängda? Jag har full förståelse för mobiltelefoner etc med sändare/mottagare, men en läsplatta? Jag frågade flygplanspersonalen, men de sa bara att så var det - allt måste vara avstängt, även min "bok".

En annan konsekvens med att läsplattan är elektronisk är att den behöver el. När läsplattan är laddad är användningstiden otroligt lång, men lite trist när den laddas ur när man är på resande fot och har laddningssladden hemma. Jag får se till att ta med sladden på fortsatta resor (eller ladda ordentligt innan jag far). :-)

Läsplatta - del 7 - vilken bok ska jag läsa?

Så är det dags att sätta sig i flygplansstolen och läsa en bok. Jag tar min läsplatta i handen, slår på den och OJ, vilken bok ska jag läsa?

När jag tar en tryckt bok i min hand, vet jag från första stund att det är den boken jag ska läsa. När jag tar läsplattan i min hand har jag fortfarande inte bestämt mig, eller har fortfarande chansen att göra ett nytt val av vilken bok jag ska läsa.

Just nu är min läsplatta fylld med 10 böcker. Dessa har i veckan varit i Umeå och i Uppsala. Koldioxidutsläppet med flyget har varit som om jag hade en bok med mig. :-) Men valfriheten vad jag vill läsa har hela tiden funnits med!

När jag ser listan över böcker i läsplattan, ser jag samtidigt vilka böcker som snart går ut (de som jag lånat från biblioteket har en markering med antalet dagar som finns kvar på lånet). Även om jag när jag tog tag i läsplattan, tänkte läsa x, kan jag genom att se lånetiden välja om och läsa y... Underbart samtidigt som det skapar ännu en valsituation i ett liv där vi hela tiden ställs inför val som vi ska ta ställning till... Ännu ett tillfälle som jag vill fundera över hur jag ska hantera:-)

Läsplatta - del 6 - Läsplattan på frammarsch

Läsplattan är inte så vanlig. I veckan har jag suttit på flyget och läst och på flygplatsen. Jag kände mig ganska ensam om min läsplatta - inga fler läsplattor så långt ögat nådde.

Men enligt TT är läsplattan på frammarsch. Förra året såldes 2000 läsplattor - en av dessa min :-). I år räknas det med att 30 000 läsplattor säljs. Kanske inte så många egentligen, men det är en början på något! Vart detta för oss som bibliotek kan vi ha lika många meningar som vi är bibliotekarier, men säkert är att det för oss till något som vi inte är i dag.

Vi ska nu välja en av alla möjliga vägar och agera! Köpa in läsplattor och testa, fylla med böcker, visa, låna ut, påverka förlag, påverka läsplattetillverkare...

Inom vetenskaplig internationellt publicerad information finns det mycket elektroniskt tillgängligt, men inom svensk publicerad information finns det inte lika mycket att inhämta. Fler läsplattor på marknaden kommer ställa krav på tillgång av litteratur att fylla dem med.

Samtidigt kommer kravet på att tekniken blir lättare att använda finnas och också att det finns tilläggsfunktioner. Att läsa en bok från Ebrary på datorn ger tilläggsfunktioner som stryka under text, skapa eget referensbibliotek/hylla, tipsa andra om vad man hittat etc. Att läsa på läsplattan ger funktionen att läsa och att hitta tillbaka dit man var... (i alla fall om man hårddrar det). :-) Jag vill i framtiden ha fler funktioner!

Men jag gillar fortfarande min läsplatta skarpt och rekommenderar alla att testa!

"Ditt liv som kund"

Kundbegreppet är flitigt använt i olika sammanhang. För mig möter jag en kund som har möjligheten att välja (vår verksamhet eller någon annan etc), får påverka och tycka om vår verksamhet samt har möjlighet att ställa krav på oss och vad den får ut av sitt möte.
Så har det inte alltid varit i bibliotek och andra verksamheter. Drag av detta har funnits, men inte på långa vägar så utvecklat som det blir genom kundbegreppet. Men givetvis ställer detta också krav på vilken verksamhet som kunden möter - hur beter vi oss i detta möte etc.

Dagens krönika "Ditt liv som kund" i Sydsvenskan satte igång mina tankar så här på lördagsmorgonen. Heidi Avellan skriver bl a:

"Golvet är rutigt i svart och vitt och dörren vackert blå och bagaren själv talar franska vid behov. Fast det är för brödet kunderna kommer: stenugnsbakat på surdeg – så långt ifrån söt svampig svensk limpa.
Blomsterhandeln är överdådig, med poetiska rosor som Memory Lane – så långt ifrån inplastade tulpaner på Ica.
Närbutiker på min shoppinglista, företag som drivs med passion.


Samma går inte att säga om de andra stoppen under fredagsrundan. I postens utlämningsställe visar nummerlappen att det står trettio före i kön – dessutom går tipskunderna före. På Systembolaget går det snabbt att plocka en flaska rött, men kön till kassan känns oändlig.

Ändå är det fem före i kön när jag återvänder till paketutlämningen på Hemköp med nummerlappen i näven ...

Tjänstesamhälle? Må det?

Den där synen på kunden som undersåte är tydligen svår att bli kvitt i offentliga monopol – också efter avreglering. Spännande alltså att se om den nya konkurrensen lyckas göra apoteken mer service-minded och vad som händer med trånga väntrum och långa köer när vi kan välja vårdcentral.

I vänsterdebatten klingar ”kund” föraktfullt. Medborgare eller patient skall det vara, även om mitt inflytande via den politiska makten är rent teoretiskt. Medan en kund som kan välja – och välja bort – har makt. Och konkurrens driver fram bättre lösningar..."
Hela krönikan är läsvärd!

Läsplatta - del 5 - in i datorns värld

Vi har sett det många gånger - hur vi utvecklar något att efterlikna sin föregångare... De första bilarna såg ut som hästdroskor, den datoriserade bibliotekskatalogen såg i början ut som kortkatalogen, elektroniska tidskrifter ser främst ut som de tryckta och nu kommer läsplattan! Visst är den fantastisk, jag gillar den skarpt och ser möjligheterna, men samtidigt måste jag säga att här är ännu ett exempel på hur man tittar på gamla användningsområden och behov och sätter in detta i ett nytt sammanhang, utan att se på vilka nya möjligheter som tekniken för med sig. Läsplattan behövs nog för att e-böcker ska kunna användas på bredare front, men frågan är vad som kommer efter den. Jag tror att vi användare har större krav på interaktivitet, uppkoppling, användbarhet etc än vad dagens läsplatta erbjuder. :-)

Läsplatta - del 4 - Fyrkantig tid...

Har funderingar kring mängden fyrkantig tid, dvs den tid vi sitter vid fyrkantiga skärmar såsom datorer, tv, mobiltelefoner (spel o dyl)... och detta nu i samband med läsplattan. Hur ser vi på läsplattan? Är den en bok eller är den ännu en fyrkantig skärm? Ska vi därmed uppmuntra användning av den eller ska den tidsbegränsas?

Vi är många föräldrar som försöker begränsa våra barns tid vid datorn, tvn etc, eftersom endel hävdar att det är skadligt. Samtidigt kommer forskningsrapporter som säger att det inte är skadligt utan tvärtom nyttigt för bl a språkinlärning, socialt samspel på nätet och bidrar till en senare alkoholdebut.

Det är intressant med den förskjutning av användning och behov som skett med vår fyrkantiga tid. Det handlar inte längre om ngt farligt som ska hindras eller begränsas utan nu handlar det om hjälpmedel och verktyg som kan berika våra liv. Men har vi alla tagit till oss denna förändring, eller sitter vi kvar i gamla tankar och värderingar som mest passade tidigare användningsområden? Det hela ställs lite på sin spets när nya tekniska hjälpmedel kommer och man försöker applicera gamla tankar på den nya, men främst handlar det om vår inställning till ny teknik. :-)